Måste bara skriva av mig.

Igår så fick jag ett samtalav min mamma, hon berättade att min låtsasfarfar hade dött. Först ville hon inte berätta varför. Men efter ett tag berättades det att han och min farmor hade varit i stugan över påsk. Under påskafton hade de börjat gräla och han hade klippt till min farmor. Därefter hade han gått ut. Sedan på morgonen gick min farmor ut och hittade honom, han hade hängt sig.

Min farmor har aldrig varit lätt. Hon dricker och skyller ifrån sig på allt och alla. Hon vänder andras olycka till sin egen fördel, så folk kan tycka synd om henne. Mig har hon hotat och haft sig. Jag misstänker att hon druckit för mkt och tillslut har han inte stått ut längre. Men det kmr vi ju aldrig få reda på. hon kmr ju aldrig berätta hela sanning, det ligger inte i hennes natur, hon vägrar erkänna att hon dricker, och är det som jag misstänker så skäms hon nog även över det.

Deras förhållande va svajigt, men ingen av oss trodde att det va så illa. Och jag känner mig så elakt, men jag hade föredragit om det va hon.

Det värsta va att när mamma ringde och sa att det hade hänt något hemskt så trodde jag att en av hästarna hade dött. Jag blir skrämd över att jag oroade mig för dem före släkten. Andra tanken va att det va mormor, så det kanske inte va så illa ändå…

Nä, va bara tvungen att skriva av mig