Min svärmor är ibland lite speciell. Idag så kände jag att hon riktigt förödmjukade både mig och min sambos bror. Jag vill så gärna säga ifrån, men idag kokade jag så jag vågade inte öppna munnen, svärmor har en tendens att överdriva dessutom och jag ville inte ha en scen i affären.

Sambons bror, vi kallar honom B, ska bo här några veckor pga praktik, han är myndig och bott hemifrån (på skola) i snart 3 år. Vi pratade med svärmor (efter att ha pratat med B som hänvisade till svärmor) angående matpengar till B eftersom det blir så pass lång tid. Svärmor föreslog då att hon följer med oss och handlar till en början så kan hon vara med och visa lite vad han äter (han är lite petig i maten). Redan här kände jag att det blev tokigt, kan inte B själv tala om vad han äter och inte äter? Men visst okej, bra att hon följer med och betalar.

I affären så börjar svärmor plocka åt oss varor till höger och vänster och tala om vad B behöver. Här känner jag att min första känsla förstärks ytterligare, kan inte B själv tala om vad han äter? Jag börjar här även bli lite fundersam för jag tycker det är mycket grejer som är så akut att köpa innan B ens har anlänt. Men okej, hon är ju med och betalar så jag håller tyst.

Snart vänder sig svärmor till mig och talar om för mig att B behöver ha lunch med sig och då tyckte hon att jag skulle laga pannkakor till honom (min första tanke är att nej, jag tål inte pannkakor så det kan vi inte äta till middag, men insåg sedan att hon ansåg att jag skulle ställa mig extra och laga pannkakor som B kunde ha med sig). Alltså, nog för att jag tänker ta hand om B och se till att han känner sig hemma, men dalta med att stå och laga extra mat till honom? Vad tänker hon med? Vill han ha pannkakor till lunch med sig så kan han laga det själv. Jag anser att det inte är min uppgift att passa upp på honom och absolut inget jag tänker göra för att svärmor sagt det. Jag blev riktigt förödmjukad av att hon vänder sig till mig med frågan, som om jag är hushållets husmor och den som har hand om maten. Hade hon vänt sig till sambon så hade jag tyckt det var barnsligt att inte B själv kan laga mat, men okej om hon anser att storebror ska ta hand om lillebror, men nu förväntade hon sig att jag ska passa upp på B.

Sedan började hon plocka åt sig middagsmat åt oss och började förklara för mig vad jag ska laga för mat och hur man gör den. Hade hon frågat: 'Vet du vad du kan göra med den här? Vill du ha en sån?' eller 'Ska vi köpa en sån här? Den kan man göra si och så med?' så hade jag inte tyckt det var konstigt. Men nu tog hon upp saker och började tala om för mig vad jag ska laga för middag och frågade huruvida jag var kapabel till div olika maträtter. Alltså jag tänker inte köpa något jag inte tycker om och laga extra eller speciell mat till B och absolut inte laga något för att svärmor har bestämt det. Jag vill köpa mat som jag tycker om och som jag lagar, vill B ha något särskilt så kan han nog säga det själv när han är här. När han bor här som gäst så får han äta vad jag bjuder på (eller laga eget), självklart kommer jag vara en god värdinna och fråga om det är något han inte äter av det jag tänkt laga och då går det oftast att göra mindre förändringar för att få det att passa. Inte kan man väl som svärmor bara bestämma vad vuxna människor ska äta till middag, utan att ens fråga eller föreslå utan bara diktera…

Bläää… ville mest skriva av mig. Blev så upprörd. Dock är jag så dålig på att säga ifrån i sådana här sammanhang. Men har kommit överens med sambon om att nästa gång ger jag honom en knuff så får han säga ifrån till henne när hon beter sig såhär. Hon gör så stor affär av saker och ting och jag orkar inte riktigt säga ifrån, på något konstigt sätt så känns det lite pinsamt.