Det är så olika, så det går inte att svara på, allas kroppar är olika. Det är inte ens säkert att du kan ha spiral, du kan ha en för liten livmoder eller fel lutning på den. Så det behöver du kolla först.

En del tycker att det gör ganska ont just vid insättandet och får som en molande mensvärkskänsla efteråt som går över.
Andra tycker att det kan kännas lite, men inget som stör. Man får inte lokalbedövning vad jag vet, däremot rekomenderas det att man tar en vanlig värktablett vid behov.

Du kan få precis samma biverkningar med hormonspiral som med andra hormoniella preventivmedel, dvs viktuppgång, mer akne, bli deppig osv. Det händer att partnern kan känna trådarna från spiralen, men det verkar inte vara så vanligt.
I värsta fall kan spiralen hamna snett eller bli utstött, vilket kan göra ont.
Iaf förr så rekommenderades det att man ska ha en fast partner, spiralen  kan göra så att bakterier går lättare upp i livmodern. Vet inte riktigt hur de är nu mer.

Åh, nu känns det ännu läskigare… Det bästa kanske är att köra på med Cerazette ändå.

Du kan ju alltid prova, gillar du den inte så är det ju bara att ta ut den igen. Många har spiral helt utan problem. Jag hör dock till dem som inte kan ha det pga olika saker.

Ofta får man prova cerazette innan man sätter in spiral, just för att se hur man reagerar på hormonerna. Funkar cerazette bra så borde spiralen göra det oxå.
Annars har du alltid kopparspiralen, men har du otur kan du få mer ont och blöda mer under mensen av den. Men det är oxå enda biverkningen. :)

Finns ju kopparspiral med och det är ju inga hormoner i men som sagt kan vara bra att en gynekolog kollar först om man ens är lämplig kandidat. Barnmorskor ger jag inte mycket för, barnmorskorna här verkar anse alla är lämplig kandidat och de sätter in gratis. Som tur är gick jag till gynekolog för en annan sak och frågade om hans åsikt, han tyckte inte jag var lämplig kandidat eftersom han såg ett litet myom på livmodern = ökad risk för blödningar. +Han var inte så förtust i att hållningen numera  att det är OK sätta in spiral på kvinnor som inte fött barn han sa att det är främst kvinnor som inte fött barn som får problem med sammanväxningar mm och det kan minska chansen bli med barn sen, är ju till honom de med problem kommer så han hade sett en del sånt.

Jag träffade en barnmorska och pratade igenom vilka alternativ det fanns, jag fick med mig broschyrer hem om p-stav och hormonspiral. Hon nämnde ingenting om att spiralen kanske inte passade min livmoder och sådana saker, utan sa att min hälsa var så bra så att jag kunde välja fritt mellan alla preventivmedel.

Anledningen till att jag hade funderingar om hormonspiral var för att jag fått så mycket problem med mensen nu. Jag har mens oftare än var fjortonde dag och får en sådan himla mensvärk och är ofta illamående under de dagar jag blöder.

Jag läste att om man sätter in en hormonspiral så minskar blödningarna och för vissa kan de försvinna helt.

Nu går jag lite OT i min egen tråd här

Jag har ätit Cerazette i 6-7 år nu, och varit utan mens de 5-6 första åren. För snart ett år sedan kom mensen tillbaka sådär "hux flux". Först varannan månad, sedan varje månad och någorlunda regelbunden. Men den har börjat komma oftare och oftare och nu är det som sagt 4-5 dagar mellan blödningarna…

När jag från första början slutade få mens i samband med att jag åt Cerazette så tog jag pillret vid exakt samma klockslag varje dag. Jag försöker att börja med det nu igen, i hopp om att mensen ska tona ner sig och så småningom försvinna igen.

Kan detta ha någon inverkan eller är det bara en fixidé jag har?

Jag satte in hormonspiral för två år sen och jag kan väl inte säga att det gjorde ont, det var mer bara känslan av att den skulle sättas in som var lite obehaglig. Fick rådet att ta två Iprén innan, vilket jag gjorde, och det gjorde att det inte smärtade något. I början hade jag oregelbunda blödningar, ibland i en halv dag och ibland i en vecka.

Nu har jag som sagt haft spiralen i två år och har nån liten blödning varannan-var tredje månad. En annan biverkning är att jag får kraftig mensvärk nån gång i månaden (oftast utan att få mens/blldning). Denna värk är nästan alltid kortvarig, dvs håller i sig i max en minut och sen går det över. Enligt min gynekolog är detta normalt så det är inget jag oroar mig för.

Jag tycker att det funkar bra för mig att ha sprial och planerar att ha den kvar i resterande tre år. Sen blir det nog att jag sätter in en ny om allt funkar som det ska. Helst skulle jag nog vilja sterilisera mig men det känns onödigt nu när spiralen fyller en bra funktion.

Kan säga att jag inte har fött barn och då är man i regel trängre och det kan vara lite knepigare att sätta in spiralen.

Jo det är troligtvis Cerazettens fel, ibland hjälper det om man tar tabletterna på samma tid varje dag. Ibland inte utan man får byta eller vänta ut blödningarna för att se om de försvinner.

Tillägg: min man har aldrig känt av spiralen när vi har sex. Och så upplevera jag att jag blivit mer sugen på sex efter att spiralen kom in i bilden så att säga! 

Tack för era svar! Jag kommer fortsätta att fundera ett tag, fyll gärna på med fler erfarenheter! :)

För mig kändes det lite konstigt när spiralen sattes in, gjorde inte ont alls iaf. Hade mellanblödningar ett bra tag men dom minskade varje dag och jag har nu haft mens en gång på 3 år som varade en dag och det är underbart. Vi är känsliga för hormoner i min familj men jag påverkas inte negativt alls av spiralen. Även om isättandet skulle göra ont så skulle jag fortsätta ha dom eftersom det är 1 gång var femte år som det gör ont i så fall och sen 5 år utan mens, pms och allt annat som hör till.

Folk märker av trådarna under sex, man kan lätt känna dom med fingrarna, men dom stör inte alls på något sätt. Det där angående att bakterier tar sig upp i livmodern så gäller det enbart första veckan med hormonspiral och sen ska risken för problem med livmodern minska vad jag har läst (då den går in i något sorts viloläge), vilket inte är fallet med kopparspiral där risken ökar lite (stod i informationen jag fick när jag skaffade min).

Angående viktuppgång, vad beror den på!? Jag har gått upp 4 kg på 2,5 vecka nu (satte in spiralen då)

De första två kilona var nog att jag lade på mig vätska, för de dök upp inom 3 dagar. Men resten? Har inte ätit mer än vanligt, men har däremot motionerat mer än vanligt.. Ändå går jag upp.

Jag måste fråga, ingen behöver svara om de inte vill, men, ni som sa att det inte gjorde ont att sätta in spiralen, har ni fött barn, eller varit gravida?

Jag var idag förbi barnmorskan för att testa att sätta in en spiral. Hade på hennes inrådan tagit en ipren någon timme innan.

Hon bedövande med lite sprej, satte någon tång på livmoderstappen (kanske? bara det gjorde iaf oooont) och skulle sedan sätta in en sond (kommer inte ihåg om det var det hon kallade det) för att mäta livmodern.

Jag är extremt smärttålig, men detta var en smärta jag inte klarade av. Jag började skaka och hyperventilera. Kändes som om jag gick sönder inuti… vi fick avbryta allt för annars hade det nog slutat med kräkningar eller svimning av smärta.

Hon sa att hon istället skulle skicka en remiss till gynekologen som skulle bedöva mig helt för att kunna sätta in den, om gynekologen anser det möjligt.

Är det ingen annan som känt denna smärta så man fått avbryta allt?

Jag har inte varken fött barn eller varit gravid kan nämnas.

Om detta nu inte skulle fungera så gick spiralen som tur är på mitt högkostnadsskydd och kostade mig bara runt 300 kr. Då får man vara glad för det lilla.

Satte in en spiral i vintras som stöttes ut efter bara några timmar. Fått föreslaget nu igen att eventuellt sätta in en spiral på försök samtidigt som jag redan är nedsövd för de ska göra annan undersökning. Velar… 

#12

Om man tar ut spiralen inom 6 månader får man halva kostnaden tillbaka. Vet dock inte hur det fungerar i praktiken, om man måste ha ett intyg på BM att man inte har någon spiral längre?

Jag har för övrigt fött två barn, men det är ändå en ganska obehaglig smärta. För mig är det som jobbig mensvärk typ. Överkomligt, men inte smärtfritt om man säger så.

#14 Barnmorskan sa till mig att de tagit bort det, att man inte kunde få pengarna tillbaka längre.

Det här var en sån smärta att det var totalt omöjligt att genomföra ens mätningen av livmodern. Gick inte att ta sig igenom…

Jag är inne på min andra hormonspiral. Tvärtemot #4 upplevde jag att barnmorskorna bara tjatade om p-piller i många år trots att jag blev helt bindgalen av dem och dessutom hade en överjävlig mens som inte blev ett dugg bättre av pillren. Sista gången en barnmorska lyckades övertala mig att "jamen den HÄR sorten har du inte provat" störtblödde jag i över en månad och ville ta livet av mig själv och/eller alla andra flera gånger om dagen. Till slut gav jag upp och förlitade mig på kondomer i många år, tills en kompis tipsade om hormonspiral.

Spiralen har funkat jättebra för mig. Jag slipper menshelvetet helt eller nästan helt (det har ju varierat lite under åren), att jag sen inte behöver tänka på preventivmedel är ju bara en bonus. Nackdelen har varit att jag har fått problem med Svamp ett par gånger och periodvis lite ont av cystor på äggstockarna som man kan få lite mer av med hormonspiral.

Att sätta in den: Ja, nu ska jag säga ärligt att det gjorde SKITONT. Jag hade tagit Ipren innan, vet inte hur mycket det dämpade eller hur ont det skulle ha gjort annars. Det som gjorde ont för mig var just tången som de sätter runt livmoderhalsen. Eftersom jag inte fött barn var de tvungna att ta i lite hårdare för att få in spiralen (eftersom livmoderhalsen är tajtare), och då också hålla emot hårdare med tången. Jag hade förvarnat dem innan om att jag nog skulle svära, och det var helt ok sa barnmorskan, så det gjorde jag. Efteråt hade jag som mensvärk i kvadrat och blev lite yr, så jag fick ligga i ett annat rum en stund tills jag kunde stå upp.

Och sen gick det över, typ.

Andra gången gjorde det inte lika jävelont, däremot blev det problem med att livmodern började krampa när hon hade dragit ut den gamla spiralen så hon fick inte in den nya, så hon ropade in en kollega som inte heller fixade det, och sen fick jag ligga där med allehanda instrument utstickande medan den ena sprang och letade efter någon som tydligen var riktigt duktig på spiraler och den andra höll mig sällskap. Fullständigt bisarrt. Men det gick till slut och gjorde som sagt inte alls lika ont.

För mig är det i alla fall värt det, just för att slippa menshelvetet.

Här kommer min erfarenhet, nu är det ju bara fem timmar sedan jag satte in min så hur det kommer bli efteråt vet jag ju inte, men jag kan berätta om själva insättningen iallafall.

Tog en ipren i morse en timme innan jag skulle sätta in spiralen och jag avr sjukt nervös på grund utav läsning om skräckhistorier innan. Jag sa det till min gynekolog att jag läst om hur ont det skulle göra men hon var väldigt lugnande. Först tittade hon på min livmoder och såg efter cystor. Sedan gjorde hon något som var ganska obehagligt, hon satte fast något som gjorde att hon kunde föra in sipralen. Det var obehagligt men gjorde inte ont. Sedan så satte hon in spiralen och sa "nu kommer det kännas som mensvärk" och precis när hon sa det så kom den kända värken med en gång! Men ont, nej de gjorde det verkligen inte! Sedan kollade hon att spiralen satt bra med ultraljud igen (jag fick också se) och sedan så var det klart! 1700 norska kronor fick jag betala (bor i norge)

Jag vill att ni som funderar på att sätta in spiral ska få en bra historia också ;) Nu hoppas jag att mensvärken ska försvinna och att jag slipper några konstiga biverkningar.

Jag satte in spiral på grund utav att min mamma har bröstcancer, med spiral är det mycket mindre hormoner än vad det är i tex p-piller. Har alltså hormonspiral. Jag frågade om livmodersinfektion men hon sa att det var större risk med kopparspiral än hormon, samt att spiral är lika effektivt mot graviditet som sterilisation är..

Ni som har spiral, hur mycket blödningar hade ni i början? På min gynekolog verkade det som om jag kunde ha blödningar hela tiden i flera månader…

Jag blödde några dagar efter insättning, sen försvann det helt. Sen kom mensen på beräknat datum. Lite blodiga flytningar och en dag med lite mer blod (men ändå lite!). Sen dess (1-2 veckor ungefär) har jag haft små blodiga flytningar varje dag. Räcker med trosskydd, och inga problem att ha sex ändå. Kommer lite blod någon gång per dag, inte konstant.

Testade hormonspiral efter andra barnet.  Det gjorde inte ont att sätta in den.  Som lindrig mensvärk möjligen men jag kommer inte ens ihåg nån liten värk.

Därmot blödde jag konstant i ett halvår tills jag lessnade och fick den utplockat.

Nu är det en vecka sedan jag satte in min.. Dagen efter hade jag sån mensvärk att jag trodde jag skulle svimma, men några ipren gjorde det bättre. Slutade blöda på lördagen men på söndagen kom det igen.. De är som #19 säger, de räcker med trosskydd men det känns ju inte speciellt fräscht alls.. Hoppas bara det är såhär fram tills nästa "mens" och inte som du #20 i ett halvår! Vill ju gärna ha den kvar men att ha blödningar i ett halvår är inget alternativ för mig alltså..

#12 Jag kände som sagt ingen smärta efter de två Iprén jag tog i förebyggande syfte, och jag har inte fött barn. Dock tror jag att jag varit gravid men att det blev ett väldigt tidigt missfall, detta var ca 15 år sen. Vet inte om det har någon påverkan på ev. smärta eller ej.

Väldigt i efterhand!! Men jag är 16 år och lider av sjukdomen endometrios, vilket betyder att en av behandlingarna till denne är att sätta in en hormon spiral. Jag skulle göra detta hos barnmorska första gången, min mor sa till mig att det inte alls gjorde ont då hon hade haft denne innan (EFTER hon hade fött barn) Men hur som helst så trodde jag på henne och var inte alls nervös. Men när de skulle sätta in den och precis hade börjat kom en OUTHÄRDLIG smärta och jag SKREK rakt ut! Har väldigt hög smärttröskel annars men denna smärta var hemsk! Jag skrek och grät och spydde så de fick ta ut den. Jag skall den 11 Feb sätta in den under narkos. Alltså gör det nog mer ont INNAN barnafödsel.

Tillägg till #13, det blev ett andra försök med spiral som sattes in under narkos. Efteråt fick jag ligga kvar en natt på avdelning på grund av smärtor och under den natten stöttes den spiralen också ut… Så här blir det inget mera försök med hormonspiral i alla fall.

Såhär var det för mig:

Har ätit p-piller i ca 10 år. Bestämde mig för att sluta och istället sätta in en kopparspiral (helt utan hormon).
Jag har varken varit gravid eller fött barn tidigare, men det skulle inte vara några problem att sätta in den ändå, skulle det inte gå så var det bara att avbryta.

Jag fick tipset att ta två ipren en timme innan själva insättandet, vilket jag gjorde.

Själva insättandet tog bara ett par minuter, men det var den värsta smärtan jag någonsin varit med om. Men just endast under de korta sekunder som de stoppade in själva spiralen.

Direkt efter kändes det inget alls, var lite yr en liten stund så fick lite vatten och gick sedan hem efter 5-10 min.
MVC som jag var på ligger bara några minuter hemifrån (med spårvagn) men halvvägs hem började jag må sjukt dåligt, det svartnade framför ögonen och jag var nära att svimma flera gånger. Sambon fick komma ut och möta mig.
När jag kom hem så slängde jag mig i säng och hade en groteskt hemsk värk som varade i 2-4 timmar, minns inte säkert för jag däckade till slut.
När jag vaknade var smärtan över.

Denna reaktion är tyvärr helt normal, då jag blev förvarnad för exakt detta. Framför allt vanligt hos kvinnor som inte fött barn innan.

Det man också ska vara beredd på är att kopparspiral inte rekommenderas till personer med större blödningar och mycket mensvärk eftersom spiralen "förstärker" detta. Jag har mycket värre mensvärk nu mot vad jag hade när jag åt p-piller.

Jag har haft spiralen i snart 8 månader, och efter ungefär varannan menstruation så får jag helt galna kramper i livmodern (tydligen vätskefyllda cystor som går sönder, som också är vanligt).
Men detta har gjort att jag troligen kommer att plocka ut spiralen inom kort och försöka hitta annat preventivmedel.

Nu har jag säkert skrämt skiten ur dig, vilket såklart inte är min mening.
Alla är vi olika och reagerar på olika sätt, detta var min reaktion.

Ser att tråden är rätt gammal, men delar med mig av detta ändå :)

Min mamma höll på att svimma vid isättandet, och hon är smärttålig annars. Hon har inte fött vaginalt.

Jag skulle inte våga mig på det tror jag.

Jag hade hormonspiral i ett år. Nör jag satte in den fick jag två bedövningssprutor, en på livmoderhalstappen och en 1 cm in. Trots detta var det så smärtsamt att jag inte visste hur jag skulle klara mig. Jag hade sen hemska smärtor i flera dagar och kunde inte röra mig.

Jag hade mens 3 veckor i månaden, dock så vilade min endometrios lite under tiden i alla fall. Men jag hade ont lite hela tiden bara pga den satt där.

Risken för cystor finns ju med spiral, och det lyckades jag få. En 4 cm stor cysta som till slut efter mycket smärta sprack nu över ett år senare.

Aldrig mer spiral säger jag. Det funkar inte för min kropp. Men det är ju individuellt, så det kan funka för dig om du har tur. 90 % slipper ju dessutom sin mens helt.

"Det man också ska vara beredd på är att kopparspiral inte rekommenderas till personer med större blödningar och mycket mensvärk eftersom spiralen "förstärker" detta. Jag har mycket värre mensvärk nu mot vad jag hade när jag åt p-piller."

För mig blev mensen bättre faktiskt. Utan spiral blöder jag extremt mycket under 2 dagar. Med spiral är det mer hanterbart, men lite mer utdraget (typ 2 extra dagar).

Men det är med hormonspiral eller? För just kopparspiral rekommenderas inte. Det var min BM mycket noga med att fråga mig om, flera gånger.

Ja, med kopparspiral får man starkare smärtor och med hormon så blir det lugnare.

#29

Det var kopparspiral. Fick inte värre mensvärk heller, bara lite molande 1-2 av dagarna, som jag brukar få. Så det är individuellt.

När jag satte in den tänkte jag som så att det är gratis och det skadar inte att prova. Går det åt helvete kan man bara ta ut den igen. För själv ville jag absolut inte ha hormoner.

Nu testade jag visserligen en hormonspiral några månader under hösten, men aldrig mer igen! Nästan outhärdliga smärtor i ryggen, snabb viktuppgång, konstanta småblödningar.

Här kommer min erfarenhet, blev visst lite långt ;)

Jag satte in min första hormonspiral för lite mer än 1 vecka sedan. 
Tidgare hade jag haft p-stav under två år men nu sista året gjorde den min mens väldigt oregelbunden och ostabil.
Från att ha haft den med prick 28 dagars mellanrum och mens som varade i 7 dagar så kom den lite som den ville. Den kunde stanna i 14 dagar och då hela tiden vara riklig för att sen försvinna och vara borta någon dag och sedan komma tillbaka och stanna flera dagar igen. Innan p-stav körde jag på kondom :P

I alla fall, jag träffade barnmorskan första gången i augusti. Ja berättade om vad jag hade nu och varför jag ville byta preventivmedel.
På grund av blodpropp i släkten uteslöt vi p-piller.
Enligt barnmorskan har man nu på senare år märkt att p-stavar har en tendes att strula sista året även om dom fortfarande skyddar. 
Pratade en hel del och hon skickade med mig broshyrer hem. 

Bokade tillslut in en tid för instättning av hormonsprial. Att jag valde just en hormonsprial var inte självklart. Först var jag inne på kopparsprial eftersom jag ville slippa hormonerna. Men efter att ha fått berättat för mig att för dem flesta blir mensen rikligare med kopparsprial så valde jag att skippa den. Enligt barnmorskan blev ca 50% av dom som satte in en hormonspiral av med mensen helt, dom övriga 50% fick i regel mindre mens och under färre dagar. 

Fick boka om insättningen ett flertal gånger eftersom jag blev sjuk och dom inte ville sätta in den då på grund av ökad infektionsrisk.
I alla fall så fick jag slutligen en tid som fungerade.
Vid tidpunkten hade jag ingen mens, den försvan dagen innan.

Så dagen så jag skulle sätta in den var jag inte speciellt nervös. Jag hade läst så många berättelser jag kunde och hört att det skulle göra jätteont. Samtidigt kände jag inget behov av att oroa mig, jag hade aldrig haft någon som gör ondare än min hemska mensvärk så det var bara att vänta och se. 

Hade inte blivit tillsagd att ta några tabletter innan så det hade jag skippat. Vi pratade lite kort innan vi gick in i ett undersökningsrum. Hon kollade livmodern och allt såg bra ut. Sen förklarade hon hur det skulle gå till och vad jag skulle få för bedövning.
En lite dosa med elektroder kopplade till magen, två plattor placerade över livmodern och sen fick jag leka lite och testa på apparaten.

En annan barnmorska kom in som hjälpande hand till den första barnmorskan men även som ett stöd för mig. Hade fått en filt på överkroppen eftersom det var lite kallt i rummet och jag skakade till lika delar av kyla som av nervositet, nu hade den nämligen infunnit sig. Båda två påpekade att jag bara skulle ta det lugnt, komma ihåg att andas in genom näsa och ut genom munnen. 

Ingreppet gick rätt snabbt men jag tyckte det gjorde sjukt ont! Har aldrig upplevet något liknande, sen har jag inte fött barn heller. Dock hade det med all säkerhet gjort förfärligt ont om jag inte hadt dosa kopplad till elektorderna. När det gjorde ont var det bara att trycka på dosan för allt jag var värd. Flera gånger sa dom att jag fick skrika om jag vill men det kännde jag mest var fåningt. Efteråt fick jag vatten och dom tyckte jag skött mig riktigt bra (förmodligen mycket pepp men det kändes skönt att höra) 
Skulle gå in och prata med barnmorskan men fick istället gå raka vägen till toaletten och spy.

Eftersom jag skulle ta ut p-staven samma dag så väntade jag kvar på umo, åt ett äpple och ringde in syster.

Själva staven gick snabbt och lätt att plocka ut.
Oerhört glad för att dom var så snälla på umo. Återbesök om 12 veckor planerades också in.

Samma dag och dom närmaste dagarna efteråt hade jag himla mensvärk. Just nu har jag mens och mensvärk men jag känner mig väldigt nöjd med sprialen denna korta tid jag haft den.

Jag har inte fött barn och ville testa hormonspiralen. Visst, det gick barnmorskan med på. Jag tog både smärtstillande och två Cytotec innan, men det funkade ändå inte. Det var nog den värsta smärtan jag känt. Och mitt i allt började jag må illa och det började rotera i huvet, då bönade och bad jag att hon skulle sluta.

Det var synd, en hormonspiral låter - i teorin! - som det ultimata preventivmedlet. Nu ska jag prata med en gynekolog för att eventuellt få spiralen insatt under narkos. Problemet är bara att jag är rädd för att aldrig vakna igen om jag får narkos…

Jag känner mig faktiskt lite lurad. Det påstås överallt att det inte ska spela nån större roll om man fött barn eller inte, men det gör det ju. Och som barnmorskan sa: "Visst, det står sådär, men i verkligheten har det ju visat sig att det inte riktigt stämmer…" Hon måste ju ha undrat för sig själv vad jag egentligen försökte mig på när jag sa att jag ville ha en spiral…

#33 jo, det hör man ju överallt att det är värre om man inte fött barn. Jag fick bara sprutor när jag satte in min, och det var ett helvete ändå. Men jag tror inte de söver någon bara för att sätta in spiral. Känns ju dumt att få någon att somna bara för det. Och det är inte speciellt roligt att vakna efter narkos heller. Det kan bli komplikationer med det, så det undviker vården i alla lägen så mycket det går.

#34: Jo, barnmorskan sa att det är en möjlighet att bli sövd för att få en spiral insatt, så det förekommer absolut.

Ja okej! Men jag tycker att det är mycket lättare att ta det direkt på några få sekunder än behöva bli sövd :-)