HIV, hjälp.
Hej..
Jag har letat efter ett lämpligt forum att posta dessa tankarna i, men man får inte vara anonym på tex hälsa. Jag valde därför tillslut kvinna.ifokus, då jag känner att jag måste vara anonym i detta.
Det hela började med att min bästa vän träffade en man för ungefär ett år sedan. Han hade nyligen kommit hit, var han varit tidigare vet jag inte, möjligtvis Danmark. Ursprungligen är han från Afrika.
De två blev ett par otroligt snabbt, och otroligt snabbt blev min vän gravid. Det var många resor fram och tillbaka huruvida hon ville behålla då mannen visade sig vara helt bakom flötet på alla sätt och vis, men till slut föddes deras gemensamma barn som nu är några månader gammalt.
För ungefär en vecka sedan ringde min vän. "Skulle du fortfarande vara min vän om jag var allvarligt sjuk?" frågade hon. Jag var tyst en lång stund medan tankarna snurrade i mitt huvud över vad hon kunde syfta på. Rädd för svaret frågade jag försiktigt, "Vad menar du?"
"*** har HIV."
Jag stod upp mitt i gången i en fullsmockad buss, och det kändes som om jag fick en hård knuff i magen som tryckte ut all luft jag hade i lungorna.
Det har på senare tid kommit fram till min vän, att hennes pojkvän inte varit henne trogen utan hoppat omkring bland stadens villiga tjejer, och hon krävde ett HIV test från honom. Detta gjorde han, och detta kom tillbaka positivt.
Mannen berättade ingenting om provsvaren för henne, utan fortsatte vara med min vän oskyddad under ca en vecka till innan han berättade att han är HIV-positiv.
Min vän och deras gemensamma barn fick åka och testa sig på en gång, och tack gode gud är de båda än så länge negativa. Ingen kan dock andas ut förrän de tagit ett nytt test om 3 månader.
Min vän har blivit tvungen att sluta amma sin bebis.
Nu kommer vi till problemet jag har med detta. Och det är att min vän inte tar det på allvar. Varken vad hennes man har utsatt henne för medvetet, eller allvaret i sjukdomen i sig.
Hon är fortfarande tillsammans med mannen, trots att han (inte bara pga detta) har betett sig så vidrigt mot henne sedan de träffades. Hon försvarar hans agerande (att medvetet utsätta sin flickvän och sitt barn för HIV) med att hon tror att han fick en blackout. Att han var så trött på livet och bara ville att allt var som vanligt, och därför inte tänkte. Han tänkte helt enkelt inte.
Hon har mycket svårt att släppa taget om denna människan, trots att han betett sig som ett avskum mot henne under 1 års tid, för att "han har fina sidor också".
Eftersom det inte är min pojkvän, och inte upp till mig att bestämma vem hon ska leva med, är det inget jag kan göra. Vill hon vara med honom så måste hon få lov att vara med honom, men det är jobbigt att hela tiden se henne bli behandlad som smuts. Hon är inte värd detta, hon är värd en man som ser henne för den hon är, som älskar henne villkorslöst vad som än händer. Hon är värd äkta kärlek.
Trots att jag är glad över att hon känner en sådan tillit till mig att hon kan prata av sig om saker som har hänt, så börjar jag bli jättetrött på att höra om allt han gör mot henne, och vad det gör med henne. Jag sa för några dagar sedan något jag absolut menade, men kanske inte hade rätt till att kläcka ur mig i en sådan här situation. "Från och med nu, varje gång han gör dig illa, är det du själv som gör dig illa, du tillåter honom fortsätta. Du får inte lov att skylla mer på honom, du vet vem han är, och du bestämmer om han får behandla dig illa igen."
Nu blir detta jättelångt, och jag har inte ens kommit till det viktigaste.
Förmildringen av allvaret av HIV.
Min vän till ha fler barn. Och hon vill ha dom med sin pojkvän. "*** gör fina barn" sa hon. Hon frågade mig hur stor risken är att skaffa barn på naturlig väg med honom. Och jag sökte efter information.
Jag hittade informationen om spermatvätt. Att man visst kan skaffa barn med en HIV-smittad man, genom inseminering av tvättad sperma, utan någon som helst risk att själv smittas med HIV. Hon var inte så intresserad, utan ville prata mer om den naturliga vägen.
"Det finns ju medicin." "De säger ju att man kan leva som vanligt."
"NEJ! Nej nej nej! Man kan inte leva som vanligt, sluta förminska HIV!"
Jag bara svamlar, jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra. Just nu är jag rädd att min vän kommer ge sig själv HIV pga, ja pga vad? Hon är varken ignorant eller dum, hon är en mycket intelligent och stark kvinna. Varför tror jag att hon ska ge sig själv HIV, jag känner det i mig.
Hjälp mig hjälpa henne att förstå att hon leker med elden så det bara sjunger om det. :(
Fy vilken sits.
Vill första bara säga att det är ganska irrelevant att han är Afrikan (även om vissa afrikanska länder är hårt drabbade av HIV). Idioter kommer från alla länder.
Ang HIV. Det finns även mediciner som gör att mamman (om hon får HIV) inte smittar barnet, så det är ju iaf positivt. Sen finns det bra bromsmediciner, så även om man inte ska förminska HIV, så kanske man inte heller ska förstora betydelsen för oss i rika länder. Fattiga som inte har råd med mediciner dör, men rika som kan få medicin dör inte i samma utsträckning, speciellt inte om man hittar det tidigt. Idag kan du leva ett gott och långt liv trots hiv. Sen är det ju inte kul att behöva gå på jobbiga mediciner hela livet och allt annat som sjukdomen medför. Men det är inte samma dödsdom som det varit tidigare.
Annars låter hon som de flesta misshandlade kvinnor som inte lämnar sina män :( Där är det svårt att påverka, man kan bara stötta tills de själva är redo att ta beslutet.
Hon verkar inte kunna tänka klart just nu.
Även om det finns bra mediciner så är det en fruktansvärd sjukdom. Att hon ens funderar på att det inte skulle vara så farligt att bli smittad är skrämmande!
Att hon sedan förlåter att han riskerat både hennes och barnets liv är för mig helt sjukt!
Han begår ju ett brott som inte upplyser om sin sjukdom. Jag minns inte vad brottet sägs vara om det är grov misshandel eller t o m dråp/försök till mord. Det är iaf allvarligt.
Och dessa kvinnor han varit med, måste ju få veta - så de kan anmäla. Om han testat sig, så måste ju urologen frågat ut honom, men han har för slingrat sig förstår jag.
Din väninna låter otroligt naiv och dum. Blind av kärlek, vettesjutton. Med barn, kommer ansvar.
Har inget svar på hur hon ska förstå allvaret. Blev arg på mannen, och din väninna.
Men om nu något av barnen får HIV så kommer ju de få leva med mediciner hela livet, hur kul är det? Hon har ju gjort ett val och kan få HIV men då gör hon ju det enorma valet åt barnet/barnen också! Man kan ju säga att många lever ju med mediciner hela livet exempelvis de med diabetes, men det är ju en helt annan sak tycker jag. Om man skulle välja så skulle man ju inte välja att leva med mediciner hela livet heller. Det är ett väldigt egoistiskt val tycker jag..
Och neka spermatvätten och de alternativ som finns för att hon vill ha det naturlig väg. Ja men det är klart att det är önskvärt, men om du vill minimera risken att ditt kommande barn ska leva med HIV så är det ju bara att göra. Nu vet jag inte vad bromsmediciner etc. gör. Men måste man inte fortfarande vara noggrann exempelvs om barnet blöder etc.?
Tänk dig om det blir känt att barnet har det, eftersom att kunskapen kring HIV är så låg så skulle det helt ärligt förmodligen bli mobbat och ensamt därför. Lite extremt sagt men många föräldrar skulle tex inte vilja riskera att barnen är i en gemensam olycka och att de blöder på varandra eftersom att risken fortfarande finns.
Men ja jag håller med de andra, hon låter som de flesta misshandlade kvinnor gör. “We accept the love we think we deserve.” - perks of being a wallflower
We accept the love that we think we deserve - Perks of being a wallflower
“A dog is the only thing on earth that loves you more than he loves himself.” ― Josh Billings
#4 det finns fungerande mediciner som gör att en smittad mamma inte för över hiv till barnet i magen, även utan spermatvätt.
Jag vill inte låta som att jag förringar HIV, absolut inte, men jag har bott i sydafrika och rest mycket i södra afrika och sett hur hiv och aids är för den fattige. Där kämpar människor just för dessa mediciner, för att inte smitta foster och bromsmediciner. De fattiga dör ofta i ex tuberkulos, sådant som vi inte behöver oroa oss för spec mycket, här är vi hälsosamma och starka i jämförelse. Såklart dör även rika, men risken att vi i norden dör då vi är unga i hiv är ganska liten.
tror att man blir dömd till misshandel om man har oskyddat sex om man är HIV positiv och vet om det.
Men, det din vän borde tänka på är hon utsätter sitt/sina barn för att bli smittade. Barn som inte kan skydda sig själva, är oskyldiga och kan inte yttra sig i frågan.
#1s analys av situationen är glasklar: MEDBEROENDE! Kvinnan är kär, eller vill inte erkänna att drömmannen mer är en mardröm. Vilket som så är det irrelevant. Det må vara en sak att hon inte bryr sig om sin egen hälsa, men hon borde få hjälp att tillvarata sitt barns (och kommande barns) väl och ve.
Om du vet med dig att mannen har oskyddat sex med din väninna så är det straffbart. Gör en anmälan till polisen och venhälsan, både om det hon berättat om sitt sexliv och hennes önskan att sätta ytterligare barn till världen. Om inte de kan agera så kan de i alla fall ge dig verktyg för att gå vidare.
Medarbetare Hittekatter iFokus
#7 Det är inte straffbart för HIV-smittade att ha oskyddat sex, det är bara straffbart om den smittade inte berättat att hen är smittad.
#8 Uttryckte mig felaktigt. Fick uppfattningen om att väninnan inte hade blivit informerad.
Medarbetare Hittekatter iFokus
Starta ny diskussion