du är vuxen, han är vuxen, så ja, om han känns rätt så. :) hade inte sagt så om du var typ i min ålder, 17, och han var 16 år äldre. det hade däremot varit lite.. konstigt på nåt vis?

Så länge båda är vuxna (20+) så spelar åldersskillnaden ingen roll tycker jag.

Ni är vuxna båda 2, så det bestämmer ni själva.
Jag personligen skulle inte vara tillsammans med någon som är 16 år äldre, tror det märks sen när man närmar sig 40-50 ;)

Är det seriös äkta kärlek från er båda så kör på! 
Men det finns en risk att du bara är en ungdomstrofe med den åldersskillnaden.

Jag ser normalt sett inga problem alls med 10 års skillnad, 16 är ju lite mer men när man väl kommit upp i vuxen ålder så känns det mer som att det kvittar.

Själv är jag 20 men majoriteten av bekanta jag umgås med är 30+, tycker jag har mycker mer gemensamt med dem i sinnät än mina andra jämnlika.

Så länge du verkligen vet att han tycker om DIG och som redan nämnt inte blir någon slags trofe eller ett "kap" för en äldre kille så är det bara att köra på tycker jag =)

Jag är 18 och dejtar just nu en kille som är 32år, alltså är det 14år mellan oss. Man blir inte kär i ett personnummer utan i en människa. Det handlar om värderingar och hur man själv är som person.

Han och jag har pratat ganska mycket om det där med ålderskillnaden och det slutar alltid med att vi säger "om normer och förutfattade meningar från människor i vår omgivning är det 'enda' vi ska behöva ha som problem i vår relation så har vi minsann inga bekymmer". Finns så många trassliga relationer där ute som är så mycket värre.

Åldern märks sällan mellan oss och jag tänker nästan aldrig på åldersskillnaden. Det blir bara vid vissa tillfällen som när han säger "Jag bodde i malaysia mellan 89-92" - jag var inte ens född då liksom.

#6 Fast där tycker jag att gränsen är nådd ärligt talat. Du är fortfarande tonåring.. medan han är snart är uppe i medelåldern?

Jag tycker inte du gör något fel, däremot tycker jag att han gör det. Att dejta en 18åring, en tonåring, när man själv är över 30 år är nästan pedofilvarning. Du får ju inte ens köpa din eget sprit.. Medan det var 12 år sen han fick börja göra det.

Nä, alla tycker olika, men detdär är pedofili för mig. Spelar ingen roll om du är myndig eller ej, du är fortfarande tonåring.

Vad säger dina föräldrar, vet dom om din killes ålder?

#7 Men man är väl ingen tonåring när man är 18 år? men däremot så håller jag med dig ändå att det är ganska stor ålderskillnad,men man gör som man vill. 

#8 Upprepa ordet 18 högt för dig själv ;)

Du är tonåring tills du är 19 år gammal, det är först när du fyller 20 som du har lämnat tonåren bakom dig.

#8 Man är tonåring fram tills dess att man fyller 20 år. Från 13 år till 19 år är man tonåring, det hörs på namnet. TretTON, fjorTON, femTON osv.

#10 Du glömde Nitton..

men när är man ungdom då? =)

#12 Skapa en egen tråd om det vettja :) så inte denna spårar ur.

Tycker det är svårt att svara så generellt eftersom det beror på så många faktorer om det är OK (bra för båda inblandade) eller inte.  Gillar å ena sidan detdär med att kärleken är viktigast, men vet också att det finns fall där det inte är en jämnbördig relation, där den yngre hamnar i en beroendeställning eller där den äldre har någon sorts övertag i o med sin ålder o erfarenhet och den yngre mår inte riktigt bra.  Tror det är väldigt långt mellan de som är i en relation med en mycket äldre och som erkänner att det är en sned balans/ att de är i underläge eller liknande, det är nog så att man inte ser det själv när man är mitt i det och kanske t o m förälskat. Så jag tror det kan vara klokt att vara lite försiktig med relationer med mycket stor ålderskillnad, och mer försiktig ju yngre man är.  Om man är "stor o stark nog" för en 15 år äldre kille när man är 18 eller 25 går nog inte heller att svara generellt på, eftersom det hänger mycket på både personlighet och erfarnheter, men överlag tycker jag nog att det är lite varningsklockor om man bara är 18-19 år.

Min man är 15 år äldre än mig, men vi träffades när jag var 32, jag hade två barn från en 9 år lång relation… så jag var ju nästan medelålders :-)  Jag skulle inte ha varit redo (eller intresserad av) en så mycket äldre man när jag var 22. Minns faktiskt en kille/man som uppvaktade mig några gångar då när jag var 22, han var 30, det tyckte jag var FÖR GAMMAL.

Helt OK! Jag e 27 och min sambo är nästan 16 år äldre än mig. Så länge ni tycker om varann och ser det möjligt att ha ett förhållande på andra grunder så go for it!

#7 Då har vi olika åsikter. Men för att svara på din fråga: Ja, mina föräldrar vet om det och ser inget fel i det. Det har träffat honom och många av mina vänner är äldre, har alltid umgåtts med äldre människor och ser inget fel i det. Ser heller ingen skillnad på hur okej det är om jag är 18 eller 20.

Varför ska det vara skillnad på att jag träffar honom nu, eller om 5år? Eller till och med så lite som två år? Har faktiskt svårt att se det resonemanget.

Tycker det är synd att du har sådana fördomar mot människor.

#16 Oavsett vad du tycker om saken så kommer du se annorlunda på saker om 5 år, det är hela vitsen med att växa upp och man kommer in i olika perioder, man ändrar målsättningar, stil mm.
Du kommer inte att ändra allt, men påstå inte att du inte kommer ändra uppfattning om något alls för då kommer du inte utvecklas över huvud taget.

#16 Det handlar inte om fördomar, det handlar om MINA erfarenheter OCH andras. Som hus-musen säger kommer du att se annorlunda på saken om några år - när du vuxit färdigt. Är man 18 år har man inte vuxit färdigt ännu, riktigt färdigvuxen är man först vid 20 års ålder.

För ett år sen var jag 18/19, jag var då ihop med en 27/28 åring. Det var det värsta jag varit med om, han kontrollerade mig och vi hade alltid ett "vuxen-barn" beteende på något sätt, för han hade varit med om saker som jag inte varit med om och vi var i såpass olika skeden här i livet. Dessutom var han en riktig skitstövel och i början utnyttjade han mig bara för sexet, innan han faktiskt blev kär i mig. När han blev kär blev han sjukligt svartsjuk och kontrollerade mig hela tiden. Jag "lät" honom för han var äldre och jag trodde att han visste bäst - eftersom han var såpass mycket äldre.

Det är bla det farliga med äldre män och tonåringar. Dom söker sig till tonåringar därför att dom är enklare att kontrollera eftersom dom inte vuxit klart ännu.

Om ni är i samma mognadsgrad trots att du är tonåring och han snart medelålders så betyder det FÖRMODLIGEN att han fortfarande är kvar i tonårsmentaliteten. Behöver inte vara så, men ärligt talat så tror jag det.

För en "normal" 32åring går inte o blir ihop med en 18åring.. det gör man bara inte. Min brorsa t.ex, är 28, han skulle aldrig nånsin ens titta åt tjejer som är yngre än 20. Alla i min närhet resonerar så, och jag tror det är många fler som tänker likadant.

Självklart tycker du att han är bäst och att ni har det jättebra ihop, när man är tonåring tror man att man vet bäst om allt - "världsmästaråldern" som min farfar brukar säga.

Men om några år, när du vuxit klart och förmodligen ser saker lite annorlunda, så kommer du förhoppningsvis förstå.

För MIG är såna män antingen utnyttjare eller rent utav pedofiler eller har en annan grov störning. För jag tycker inte att det är normalt för fem öre.

Men självklart håller du inte med mig.. du får tycka vad du vill, och göra som du känner, vi är fria människor.

Men tänk också på att kärleken är blind och att det är oerhört lätt att bli utnyttjad av en såpass äldre man som borde vara en gubbe för dig.

#18 Hm. Idiotiskt av dig att döma alla och dra alla över en kam och säga att äldre män som blir tillsammans med tjejer under 20 år antingen är "utnyttjare, pedofiler, eller har någon annan grov störning". Det gör mig ärligt talat riktigt arg att läsa så ogenomtänkta och omogna påståenden. Att du träffade på ett stolpskott betyder inte att alla män är det, och att du själv var omogen/osjälvständig och lät honom bete sig illa mot dig är inte heller någonting du kan dra oss andra över.

Att du i princip klappar Malin3033 på huvudet för att hon är 18 år och inte 20, och därmed alltså "inte vet bättre", är också förolämpande. Är det så svårt att kanske, kanske tro att hon faktiskt vet minst lika mycket som du, förmodligen mer, och att hon faktiskt har träffat en man som ÄR underbar, omtänksam och bra?

Skillnaden i mognad var ytterst liten från 18 till 20 för mig, och den påverkade absolut inte min inställning till åldersskillnader i förhållanden. Men så har jag också alltid varit mogen för min ålder. Jag har föredragit att umgås med vuxna framför med jämnåriga. Mina föräldrar har alltid varit mina bästa vänner, jag har aldrig festat, rökt eller på annat sätt betett mig som en typisk tonåring. Men du kanske vill försöka klappa mig på huvudet också, och förklara hur omogen jag är och att jag förhoppningsvis kommer att förstå hur fel jag har.. Bara med den skillnaden att jag blev vuxen (20) för tre år sedan, så det argumentet fungerar inte på mig.

Min sambo är 17 år äldre än mig, och vi blev tillsammans några månader innan jag fyllde 18. Jag var alltså fortfarande 17 när vi blev tillsammans. Fortfarande 17 när vi flyttade ihop. Nu är jag 23 år och älskar honom inte ett dugg mindre, bara mer, om det nu är möjligt. Han är den mest kärleksfulla, omtänksamma, ärliga och rejäla människa jag någonsin träffat. Han är inte ett dugg svartsjuk, han har aldrig försökt kontrollera eller manipulera mig, och jag har aldrig känt mig underlägsen på något sätt. Vi passar som hand i handske med varandra. Det finns ingen jag älskar mer än honom, men det betyder verkligen inte att jag skulle vara blind för om han betedde sig illa på något sätt. Än mindre att jag skulle acceptera något liknande. Det värsta jag vet är svartsjuka eller folk som försöker kontrollera och manipulera andra, och något sådant förekommer INTE här hemma. Så mina GODA erfarenheter kan du ju lägga till i ditt "MINA erfarenheter OCH andras", istället för att helt grundlöst påstå att alla äldre män i förhållande med yngre kvinnor är sjuka människor som bara utnyttjar "barn" för sex. Naturligtvis förekommer det, precis som det finns hur många tonårskillar som helst som utnyttjar tjejer av exakt samma anledning. Åldern har verkligen ingenting med just det att göra.

Du kanske ska öppna upp för alternativet att människor faktiskt kan älska varandra även om deras ålder skiljer sig med ett antal år. Att de blir kär i och attraheras av personen, inte antalet år han/hon har levt. Och att detta även gäller äldre män, inte bara aningslösa, lättmanipulerade flickebarn, som du verkar tro att alla tonårstjejer är.

Ditt inlägg ÄR fullt av fördomar, för du har inte öppnat upp ens litegrann för något annat alternativ än det DU tycker och tror är sant. Tycker man inte som du så skriver du bara att kärleken är blind, att det är lätt att bli utnyttjad och en massa annat som i mina ögon bara är dravel. Ja, för VISSA är kärleken blind, för VISSA är det lätt att bli utnyttjad, VISSA blir kontrollerade, VISSA tjejer/kvinnor är aningslösa och lättmanipulerade, VISSA män är utnyttjande svin, och så vidare.
Vissa. Inte alla.
Vissa ser nämligen väldigt klart, vissa skulle aldrig tillåta sig bli utnyttjade, kontrollerade eller illa behandlade, vissa tjejer/kvinnor är inte ett dugg aningslösa eller lättmanipulerade och vissa män är ärliga, kärleksfulla och underbara och skulle aldrig drömma om att utnyttja någon.
Du dömer bara, utan att ha en aning om någon annans förhållande. Att du har en tråkig erfarenhet av en man som dessutom faktiskt var rätt ung, som inte alls var särskilt gammal eller erfaren, är din erfarenhet av just honom, inte av alla andra män som är äldre än sin partner. Eller kvinnor som är äldre än SIN partner, för den delen.

Du är alldeles för tvärsäker, helt emot vad du faktiskt har erfarenhet av. Du är även för tvärsäker på till exempel din bror, för tvärtemot vad du verkar tro så kan man faktiskt bli kär i någon man inte hade förväntat sig att bli kär i, till exempel en som är betydligt äldre eller betydligt yngre. Att hänga upp sig så totalt på ett par år är snarare antingen ett tecken på fördomar, rädsla för omgivningens fördomar, eller på egen omognad. Frågar han alla tjejer hur gamla de är, ber att få kolla deras legitimation, bara för att försäkra sig om att inte bli förälskad i någon med fel ålder? För gud förbjude om tjejen skulle råka vara nitton och inte tjugo, himmel vilken pedofil han skulle vara då. Ja, jag dryper av ironi.

Bland det förmodligen absolut värsta man alls kan anklaga folk för är just pedofili, och du svänger friskt med det, utan att ens använda det i rätt betydelse. Är man en pedofil så känner man dragning till barn, normalt sett från 12 år och nedåt. Det är beklämmande att en som ska föreställa vara vuxen - du, i det här fallet - sjunker så lågt att du använder sådana förnedrande tillmälen gentemot folk som är fullständigt oskyldiga till sådana grova anklagelser. Att du inte uppskattar ålderskillnader i förhållanden får stå för dig, men det ger dig ingen som helst rätt att säga sådana saker.

Till trådstartaren kan jag bara säga att självklart är det okej, åldern spelar ingen roll. Det som spelar roll är hur ni två fungerar, vad ni är för slags människor. Låt aldrig någon sätta sig på dig, oavsett ålder, kön eller relation. Låt ingen annan bestämma vad du ska göra, oavsett om det är dina föräldrar, vänner eller partner. Gör det som känns rätt. Är du intresserad av honom, ge det en chans.  Du kan alltid backa om det känns fel. Och låt inte andras fördomar styra dig. Det är ditt jobb att leva ditt liv, inte någon annans.

TS - Du ska göra precis som du vill! Och alla andra ska också göra precis som dom vill. :) Följ hjärtat.

Och det där med att vara vuxen när man är 20 vettikatten. Det beror nog helt på hur man är som person. Jag är 21 och min lillayster fyller 20 och hon är mer mogen än mig, och har varit det länge.

#19 Jösses, tagga ner! Hur vet du att jag bara har erfarenhet av EN man? Jag har erfarenhet av ett tiotal ska jag tala om för dig, och jag har massa erfarenhet bland vänner också. Jag säger att hon får tycka och göra PRECIS som hon vill, och i MINA ögon är såna män precis det jag sagt. Och jag står för det och tänker inte hålla inne med det heller! Jag har starka åsikter och försöker framföra dom på ett okej sätt, sen tolkar olika människor det olika. Synd att du blir så hetsig och kommer med påhopp. Jag är som sagt säker på att jag inte är den enda som reagerar på ett förhållande där tjejen är 18 och mannen 32. Jag VET vad pedofili ÄR, tro mig, jag vet det. Har växt upp med sådant och det var hemskt. DÄRFÖR reagerar jag starkt när jag ser att tjejer som bara är 18 år gamla och inte ens helt vuxna ännu blir ihop med nästan medelålders. Jag "svänger" inte med det, jag VET vad jag talar om. Bara för att du träffat någon i den åldern som varit såpass mycket äldre än du behöver det inte betyda att alla äldre män är lika bra som din. OCH tvärtom! Det finns flera sätt att se det på, det FINNS bra äldre män, men man måste vara på sin vakt och i MINA ögon är det något som inte stämmer rätt till i den mannens sätt att se på saker. Dom kan vara schyssta på alla sätt, men varför söka sig till tonåringar? Det finns en anledning till att man skriver om alla dessa unga tjejer som blir utnyttjade av äldre män. Jag skriver mitt inlägg därför att jag BRYR mig! Jag har själv blivit utnyttjad och känner många som blivit det, DOCK behöver det inte vara så att hon blir det, men i mina ögon är den risken stor. DÄRFÖR skriver jag mitt inlägg, sen är jag ledsen om någon anser den vara stötande.

Jag tycker inte att det är något konstigt med det. ^^ Jag är 20 själv och är ihop med en pojke som är elva år äldre än jag. Vi blev ihop när jag var 19 (=fortfarande tonåring. ;) ) och ingenting är annorlunda från hur det var då. Vi bor ihop, och min familj stödjer mig helt i mitt val av gubbe. Min mormor tillber honom och min pappa kallar honom för "en pärla" när han inte hör, vilket är ett ord jag aldrig någonsin har hört min pappa säga i andra sammanhang. XD Tre av mina kompisar har också pojkar som är 9-16 år äldre än de själva är, varav de med störst åldersskillnad är lyckligt gifta sedan flera år tillbaka.

Det handlar ju om personlighet och inte ålder. Som #18, som säger att hon hade en dålig upplevelse med en äldre man som hade kontrollen över henne, det är snarare en fråga om dålig personlighet än "dålig" ålder tror jag. I vårt förhållande är det jag som kontrollerar mest, och då är jag ändå yngst. Det är klart att åldern gör större skillnad ju yngre man är, men det handlar snarare om 3-5-års perioder än 1-2 år. Tycker jag. Det händer alldeles för lite på 2 år för att det skall göra skillnad.

Alla tonåringar är olika. Alla har olika mognadsgrad och olika stor.. vad skall man säga.. lätthet att påverkas? Jag har alltid varit helt omöjlig att påverka, vilket har gjort mina föräldrar tokiga ibland, men det har också skyddat mig från de vanliga tonårsproblemen. Jag har aldrig haft kompisar i min egen ålder för jag har helt enkelt inte fattat vad de har hållt på och gagga om. Så jag har alltid umgåtts med äldre människor, eftersom vi är på samma "nivå". Och aldrig har jag känt att det är ensidigt eller utnyttjande.

Jag har känt folk som blev ihop med äldre för att det var "coolt". Folk som har visat upp sina pojkvänner som troféer. Jag har också känt folk som har haft 10 olika pojkvänner, men ingen längre än sex månader. Och det visar ju på lätthet att påverkas. I så fall tror jag att det blir svårt att ha ett förhållande med en äldre pojke utan att bli utnyttjad. Äldre människor ser ju otroligt lätt om man är lättpåverkad. Antingen har de inget intresse för dig pga detta, eller så väljer de att utnyttja dig. Ser de däremot att du är ansvarsfull och "mogen" ser de ju dig som en like, och då blir det en helt annan femma. Jag tror att väldigt få män skulle bli ihop med en likvädrig människa med intentionerna att utnyttja henne.

Jag förstår inte vad #18 menar med att ingen "normal" 32-åring skulle bli ihop med en tonåring, eller att han antagligen har tonårsmentaliteten kvar om han blir det.. Det handlar ju också om vilken sorts människa man är. Alla går ju inte runt och "raggar" eller "tittar åt" flickor. I mitt fall var vi i samma intresseförening och lärde känna varandra som kompisar låååångt innan vi fick romantiskt intresse för varandra. Och inte ens då visste vi varandras ålder, eftersom det helt enkelt inte var intressant.

Säger som det flesta andra att följ hjärtat, men tänk igenom noga. 

Sen måste jag säga, att en del svänger sig lite väl med såpass starka ord som pedofili på uppenbara felaktiga sätt, och det kallas för förtal.. Möjligen hebefili/efebofili då, men nej inte ens det. (tänker då främst på inläggen i #6 och främst #7). Det finns få saker som kan förstöra ett liv så totalt som att få en pedofilstämpel på sig, när man är oskyldig.

#21 Det du ser med dina ögon stämmer i sådana fall inte med verkligheten. De är absolut inga pedofiler, inte ens i närheten. Om du påstår dig VETA vad pedofili är så borde du inte heller använda så grova anklagelser gentemot helt oskyldiga män. Det är brottsanklagelser du kommer med, så tänk på vad det är du faktiskt skriver.

Om du läser det jag har skrivit så ser du också att jag självklart redan har nämnt att inte alla män är bra (liksom naturligtvis inte alla kvinnor), medan du inte lämnar någon som helst möjlighet öppen för bra män. För dig är tydligen allesammans utnyttjare, pedofiler eller har någon annan grov störning. Finner du det verkligen så chockerande att jag reagerar på dina ogrundade anklagelser?

När ska du skriva om alla unga killar då, som utnyttjar tjejer? Ska vi kanske vara på den säkra sidan och strunta totalt i alla av det manliga könet? Jag menar, vill man vara SÄKER så är det ju det bästa, inte sant? Återigen; ironi.
En man är inte dålig, sjuk eller störd bara för att han blir tillsammans med en kvinna under 20 år.

Vad är det som är så svårt med att inse att folk kan bli kära utan att tänka på åldern? Inbillar du dig att alla äldre män är på någon slags jakt och bara springer runt och dreglar efter småflickor? Dessutom verkar du helt ha missat att alla människor faktiskt fortsätter åldras. Det är inte direkt som att jag fortfarande är 17 år längre, och hör och häpna, min sambo älskar och vill fortfarande ha mig, trots att vi har varit tillsammans i 5½ år och jag inte längre är tonåring. Precis som för Ruzicka så kände jag och min sambo varandra långt innan det blev något mellan oss. Han var inte ute efter någon flickvän överhuvudtaget, inte ens ett engångsligg, lite strul eller ens en liten flirt, men ändå blev vi störtkära i varandra.

Du hade ingen vettig anledning att skriva det du skrev till Malin3033, annat än att yttra en massa fördomar och förolämpande antydningar om att hon inte var mogen nog att inse vad det var hon gjorde, att hon förhoppningsvis skulle förstå om några år när hon har vuxit klart och förmodligen ser saker lite annorlunda..
Hon bad inte om några råd eller åsikter, hon svarade på vad trådskaparen hade skrivit, precis som hon skulle. Men genast flög du på det och skrev att du tyckte att det var att gå över gränsen, att han gjorde fel, att det är pedofilvarning på personen hon är kär i. Inser du inte hur fel du gör, hur illa du beter dig? Begriper du inte att folk tar extremt illa vid sig av sådana uttalanden? Det är inte att vara omtänksam, det är ett sätt att garanterat göra folk förbannade, kränkta och ledsna. Du drar andras kärlek i smutsen bara för att den inte passar dig, bara för att du har fått för dig att det utan undantag är något sjukt. Människor du inte överhuvudtaget känner kallar du för pedofiler, säger att de har någon störning, att de utnyttjar andra. Du kan ge dig den på att det du skriver uppfattas som stötande.

Jag beklagar att du har blivit utnyttjad, men sådant har ingenting med ålder att göra, utan med personlighet. Det finns många ruttna ägg, både hos kvinnor och män, och oavsett ålder. Man får försöka lära sig att rensa bort dem fortare än kvickt, och självklart aldrig låta sig bli illa behandlad. I ett sunt förhållande ska något sådant aldrig förekomma.

MoaL, vi tänker mycket lika du och jag, du tar minsann orden ur munnen på mig!

Känns meningslöst att diskutera detta med någon så fördomsfull. Jag ser ingen anledning till att behöva försvara mig för det är som att skriva till en vägg - skulle jag skriva det minsta positivt om honom så tror du bara att jag är förblindad av kärlek. Suck.
Däremot så tycker jag det är sorgligt att du Ilya är så pass trångsynt och tror att människan jag träffar är onormal utan att du ens har träffat honom.

Man ska aldrig behöva försvara sig mot ngt man själv har valt! Ingen annan än du lever ditt liv!

Folk kan ha åsikter och delade meningar om precis allting men det ska man aldrig behöva eller ens ta ens energi åt att försvara! Är det något ngn ogillar eller inte delar din åsikt om så är det faktiskt deras problem.

När jag var 18 så dejtade jag en kille som var 31, det är 13 års åldersskillnad. Det blev inget mer av det, pga att HAN tyckte att åldersskillnaden var för stor. Han tyckte om mig, men kände att åren mellan oss störde honom. Han var intresserad av att skaffa familj, hus och stadga sig och tänkte att jag inte skulle vara färdig för det iom att jag var så mkt yngre.

Idag är jag tillsammans med en kille som är ett år yngre än mig (eller rättare sagt 5 mån yngre, men född åter efter mig). Jag hade jättesvårt med det till en början men nu spelar det inte någon roll längre.

Har en kompis som alltid haft killar som varit sådär 15-40 år äldre än henne. Hon har aldrig haft en kille i sin egen ålder. Jag funderar på varför, det måste ju vara så att något speciellt hos dessa just äldre killar attraherar henne. Hade även en annan tjejkompi sosm var tillsammans med en kille som var i 70-års åldern när hon själv var 25år. Min mormor var gift " hela sitt liv" med en man som var 17 år äldre än henne, jag vet att min mormors pappa inte fanns för henne. Han söp mycket och fanns aldrig som en trygghet för henne, hon och hennes mamma fick klara sig själva. Jag undrar även här vad det är som attraherar. Jag tror att dessa äldre män är väldigt karismatiska och lite "fadersgestalter". Alla vill ju känna sig trygg hos sin kille, kanske dessa tjejer behöver en kille med mer livserfarenhet för att känna denna trygghet?

Oavsett vilket så tycker jag det är okej sålänge man mår bra. Dock kan det vara svårt att vet aom man mår bra när man är i situationen.

Att man inte är färdigvuxen vid 18 kan jag nog hålla med om, men att man skulle vara färdigvuxen vid 20 istället kan jag nog inte hålla med om. När är man färdigvuxen och vad innebär det? Är det att man 'kan allt' eller at tman har tillräckligt med livserfarenhet för att fatta viktiga beslut? Jag är 23 och vet inte om jag är särskilt vuxen, jag hoppas inte på det, det låter tråkigt och läskigt. Jag tror inte man blir "färdigvuxen", det kommer alltid finnas beslut som man inte har tillräckligt med erfarenhet nog för att fatta.

#27 Äldre män behöver inte vara någon slags fadersgestalt eller något substitut för att man har haft en dålig/frånvarande pappa under uppväxten.
Personligen attraheras jag helt enkelt av att de är män, vuxna, alltså inga pojkar. De har vuxit till sig, förlorat den där gängligheten som brukar finnas hos unga killar och som inte är särskilt eggande i mina ögon. Både ansiktet, ansiktsdragen, halsen, skuldrorna och så vidare blir grövre och manligare, bara för att ta ett par exempel. Jag attraheras av skäggstubb och skäggväxt och tycker att ett slätrakat ansikte är helt menlöst i jämförelse. Jag attraheras av självförtroende och erfarenhet. De flesta män i min sambos ålder har också hunnit leka av sig, vilket killar i min ålder och yngre sällan har, och eftersom jag själv aldrig har varit intresserad av sådant så passar det mig. För många yngre så är också kompisar och sällskapsliv väldigt viktigt, och det är det inte för mig. Då vill jag inte heller ha någon som prioriterar sådant högt.
I mina ögon har äldre män så många fördelar både fysiskt och psykiskt att de totalt utklassar unga killar. ^^

Sedan betyder det förstås inte att det inte finns unga killar som är både snygga och bra, men i mina ögon så är det jämförelsevis få som uppfyller det jag söker hos en man.

Jag blir lite störd av att folk alltid ska grubbla över någon slags anledning till varför vissa dras till personer som är ett antal år äldre, som om det är något onormalt eller fel, något som ska diagnostiseras. Ska vi fundera på det så är det väl snarare betydligt mer normalt och naturligt för kvinnor att dras till äldre män. Vilken älgko skulle välja en sprättig ungtjur om hon kan få en trettiotaggare, menar jag?

Så länge alla mår bra i sina förhållanden så ska det inte spela någon roll om man är med någon som är äldre, yngre eller i samma ålder. Inget av alternativen är fel.

"Hej och hå, här dömer alla fram och tillbaka" tänkte jag ärligt talat när jag läste den här tråden. Sista biten orkade jag inte ens med…

Jag själv tycker att riktiga åldersskillnader är läskiga för MIG, jag ersätter ett eventuellt sådant behov med age play. That's how I roll.

Däremot tänker jag INTE slå någon på fingrarna när det gäller hur de vill leva sitt liv. Lagen säger att man är straff- och byxmyndig vid femton och får köra bil och gå på krogen vid arton. Får man köra bil och kan dömas till fängelse ska man få göra sina egna val om vem man vill leva med, 18, 28, 58, eller 98 år gammal. Det enda som räknas då är om man har en BRA relation och man TRIVS med varandra och framförallt att man ÄLSKAR varandra.

Jag måste dock erkänna att jag själv, 23 år gammal/ung, har kommit till en hel hop med insikter om mig själv och min verklighet bara de senaste månaderna. När jag tänker tillbaka på när jag var arton så skäms jag. Jag gjorde hemska val. Men, vet ni vad - det var MINA val, jag hade RÄTT att göra de valen och jag är ta mig fan stolt över att jag överhuvudtaget gjorde några val. Jag är nu en stark och stolt kvinna med ganska mycket insikter, men med ljusår av insikter som kommer.

Till ni som känner er påhoppade i tråden: Gör det ni vill. Ta vara på situationen, tänk över och rätta till om det behövs. Fixa det inte om det inte är trasigt. You go girls!

Jag fyller 20 i år och min pojkvän fyller 29. Alltså en ålderskillnad på 9 år, som hos oss knappt märks av. Han varken beter sig eller ser ut som 29 och han (och många omkring) tycker att jag beter mig betydligt äldre än 20.
Men jag märker ju ändå att han är äldre och mognare.
Jag skulle personligen aldrig kunna vara tillsammans med en kille som var yngre, lika gammal eller något år äldre än mig. Jag klarar inte av den där pojkaktigheten som tyvärr finns hos de flesta killar i min ålder. Vill ha en mogen pojkvän- till sättet att vara.

Jag har aldrig heller varit en sån där drickande & festande tjej utan trivs bättre hemma med vänner och familj. Bara det beteendet kan jag tänka mig lurar folk att tro att jag är äldre.

Jag älskar min pojkvän och han älskar mig och det är det viktigaste.
Mina föräldrar tycker så mycket om honom också vilket betyder ruskigt mycket för mig.

Så nej, Trådskapare, jag tycker inte att åldersskillnaden spelar roll så länge ni faktiskt älskar varandra och kan se en framtid tillsammans!

#28 Jag har inte kommenterat något om dig och din kille. Jag förde ett resonemang öppet som handalde om relationer som finns i min närhet, ingenting som handlade om dig eller någon annan här på sajten.

#31 Jag vet att du inte syftade just på mig. :)

#30 Samma åldersskillnad som mina föräldrar. Märks fortfarande inte tycker jag att det är 9 år emellan dem.

Självklart gör du som du vill men fundera ordentligt hur det kommer sig att han vill ha en såpass ung tjej och inte hittar en i sin ålder. En anledning kan ju tyvärr vara att du är lammkött…

Jag ser ingen anledning för honom att välja en sådan ung kvinna och jag hoppas verkligen för din skull att det är äkta kärlek och att du inte blir något skrytobjekt. har haft samma problem bland vänner osv och det har tyvärr aldrig slutat bra.

Det här mer ålder, skrytobjekt, lammkött, mm…

TS, lyssna inte på sånt krafs. Är det äkta kärlek så kommer det märkas. Tänker lite på min äldsta bror. Han nekades att köpa alkohol till sin 30-årsfest eftersom han glömt sitt leg.

Nu, snart 7 år senare är han nygift (spontanbröllop) med en - hör och häpna - 22-åring! Men de passar varandra perfekt, bättre än hans ex (som varit alltifrån 2-10 år äldre än honom).

Varför skulle det inte finnas någon anledning för mannen att välja en ung kvinna? Vad är ni att döma? Vad vet ni om deras gemensamma intressen och värderingar?

Sen är väl jag av uppfattningen att man inte väljer kärleken, det är kärleken som väljer en.

Min kompis var tsm med en 16 år äldre kille när hon var 16, han var alltså 32 då. Han tittade på henne som nyfödd, känns lite creepy. Dem har barn nu.

Skulle personlign inte kunna vara tsm med någon som är gammal nog att vara min pappa, usch!

#34 "[…] att han vill ha en såpass ung tjej och inte hittar en i sin ålder. En anledning kan ju tyvärr vara att du är lammkött…"

Så… du tycker alltså att alla som har en yngre pojk/flickvän/fru/man är patetiska som inte hittar någon i sin egen ålder? wtf? Kan det inte bara vara så att de funkar bra tillsammans?

Min moster är tio-ish år äldre än sin man, de har varit gifta i 17 år och har två barn. Han var kompis med hennes dåvarande mans son, träffades när han var ~18 och han var 21 när de fick sitt första barn. Hon är alltså patetisk som inte hittade någon i sin egen ålder och han är bara lammkött. ?

Att döma ger varken en konstruktiv eller objektiv diskussion. ALLA är olika. ALLA fungerar på olika sätt med plika personer.

MoaL och Malin3033: Tja, jag tycker som jag tycker. Precis som alla andra gör :) folk får tycka att det är sjuka åsikter och jag får tycka att andras åsikter är sjuka. Vi lever i ett fritt land där vi har yttrandefrihet.

Jag har aldrig sagt att just en viss man är pedofil, bara att jag anser att vissa män tycks vara pedofiler som "faller" för tonåringar.

Jag är inte trångsynt, däremot fördomar har jag en del av, det har vi ALLA och det är vetenskapligt bevisat. Det enda som skiljer är mängden fördomar. Oavsett om du yttrar dig eller inte så har du dom inombords.

Jag står för vad jag säger och jag menar VARENDA ORD. Jag tycker inte att jag beter mig illa alls, det är åsikter och starka sådana! Jag tar inte tillbaka ett ord, oavsett vad som tycks om det.

Lycka till i framtiden!

Mina föräldrar har varit gifta i 17 år och det skiljer 17 år mellan dem. Jag skulle nog aldrig bli tillsammans med någon såpass mycket äldre, men jag kan ju inte klandra dem direkt. Hade de inte träffats hade ju inte jag funnits. :)

#38 Folk använder ordet "yttrandefrihet" utan att ens veta vad det innebär fullt ut. Yttrandefrihet betyder inte att man får säga exakt vad man vill, det finns regler ändå för vad man får säga. Att anklaga oskyldiga människor för pedofili när de är fullkomligt oskyldiga till det är absolut inte tillåtet. Tvärtom, det är brottsligt att göra det. Du får tycka att det är äckligt eller fel, men du får inte påstå att dessa män är pedofiler när de inte är det.

#40 Jag har inte sagt pedofil till någon, så jag förstår inte vad du tjafsar för. Du tjafsar om att det jag gör är brottsligt, så anmäl mig då, om du tycker att det jag säger är så fruktansvärt brottsligt?

Jag är rätt säker på att jag har lagen vid min sida, jag har inte gått till en person och sagt "du är pedofil". Jag har sagt i en diskussion att medelålders män som går och blir ihop med tonåringar tycker JAG har pedofildragningar. För jag tycker inte att det är normalt för fem öre och jag är 100% säker på att jag inte är ensam!

Så länge jag inte går fram till personen i fråga och anklagar honom/henne för att vara pedofil så har jag inte brutit mot lagen såvitt jag vet.

Så lägg ner med din "det du säger är brottsligt". Om du nu är så säker, anmäl mig istället för att sitta och tjafsa här med mig. Helt meningslöst.

Jag är också väldigt säker på att dom flesta någon gång har sagt, mer eller mindre offentligt exempelvis kompisar emellan att "ja, han är ju sinnessjuk" eller "herregud, han måste vara pedofil" eller liknande.

Är dom också olagliga då? Skulle inte tro det.

#41 Nej, du har påstått att en hel grupp män är pedofiler för att de har blivit kära i en person under 20. Det är bara att läsa det du har skrivit. Du borde veta bättre än att använda ett sådant ord i så totalt fel sammanhang. Även om du tycker att det är FEL så borde du veta att det inte finns något som helst samband med pedofili.
Att vara "sinnessjuk"/ha någon psykisk störning/sjukdom är inte olagligt (det betyder ändå inte att man får springa runt och på allvar påstå att folk är psykiskt sjuka i avsikt att få andra att tycka illa om/se ned på dem, det är ändå förtal), att utöva pedofili är däremot utan någon som helst tvekan olagligt och gör bara sådana påståenden ännu värre. Det skulle aldrig falla mig in att kalla någon för pedofil utan att personen faktiskt är det. De flesta, i alla fall vuxna, använder inte sådana ord särskilt lättvindigt.

Jag skulle förmodligen inte anmäla dig ens om du så utövade ett regelrätt fall av hets mot folkgrupp och snackade skit om folk med en annan sexualitet eller hudfärg. Däremot skulle jag utan tvekan göra precis som jag gör nu och berätta exakt hur vidrigt jag tycker att du beter dig, för jag tycker inte att det är någon skillnad mot det du gör i den här tråden. Du kan vara fullständigt övertygad om att jag också har extremt starka åsikter, och du lär få höra dem minst lika högt som jag får höra dina. Ett tips är ju i alla fall att hålla dig till rätt definition. Det finns inga egna definitioner av pedofili, lika lite som du kan hitta på vad som är influensa, psykopati eller cancer.

Att du tycker att något är onormalt betyder inte att det ÄR onormalt. Du får absolut tycka att det är fel om du gör det, sådant kan man inte styra över. Däremot kan du inte springa runt och ljuga och kalla folk för saker de inte är.

TS, Jag tycker att det är helt OK om ni båda har känslor för varandra, och (som tidigare sagts) det är ju inte åldern utan människan man blir kär i. Passar ni bra ihop, så är det bara att köra på. Fördomar kommer alltid att finnas, men det viktigaste är faktiskt vad man själv känner och tycker.

Jag är tillsammans med en kille som är äldre än vad jag är, och han är det bästa som hänt mig. Mina vänner var väldigt "emot" det i början innan de träffat honom, men nu tycker de att han är helt rätt för mig.

Lycka till! 

#42 Nu tycker jag att du går för långt, tråden har spårat ur totalt och vill du mig något får du kontakta mig på annat sätt för nu börjar jag bli ruskigt förbannad. JAG tycker att JAG inte har gjort något fel, och jag är fortfarande lika säker på att jag inte gjort något brottsligt. Du fortsätter att upprepa ditt eviga snack om pedofili, jag kan inte göra något åt att du tycker som du gör, samma sak kan inte du göra något åt det JAG tycker. Alla människor är olika, jag står fortfarande för det jag tycker och säger. Oavsett vad såna som du säger. Vill du mig något mer nu får du försöka kontakta mig på annat sätt, om jag svarar eller inte kan jag inte garantera då jag har mycket viktigare saker än att tjafsa med människor som inte verkar förstå mig. Jag står upp för mina åsikter, sen kanske jag borde framföra dom på ett bättre sätt, det får jag träna på.

Och det tycker jag ärligt talat att du behöver göra också, för nu går du för långt. Vidrigt är vad jag tycker att du beter dig nu.

En del människor kommer heller inte överens och då är det så, ingen idé att fortsätta. Det är två som dansar tango, tycker man att en person är helt kocko i huvudet slutar man svara. Du anser nog att jag har något vett eftersom du fortsätter att svara och diskutera med mig. Annars är det båda två som fortsätter att tjafsa, så du är verkligen inte så bra som du vill framstå.

Lägg ner skitsnacket nu och låt tråden vara. Kontakta mig om du vill fortsätta diskutera pedofili och hur vidrigt jag beter mig.

Tack o hej.

#44 Så du blir "förbannad" när jag råkar tycka att sättet på vilket du beter dig är vidrigt, men du tror att du får kalla folk för en massa hemskheter exakt hur du vill? Om du får kalla folk pedofiler utan grund, så borde du ju tycka att det är helt okej att andra får kalla folk vad de vill? Nu kallade jag inte dig något, och jag har verkligen inte för vana att kalla folk för sådana ord som du använder dig av, det är fel att göra så. Jag får däremot säga att jag tycker att du beter dig fruktansvärt illa som säger sådana saker. DU gick för långt för länge sedan, det är det jag försöker få dig att förstå. Blir du sedan förbannad och inte ens begriper var du gick för långt så kan jag inte göra så mycket. Det du säger om dessa män är precis lika illa som att säga att homosexuella är sjuka i huvudet. Förstår du nu vad jag menar? Du får tycka att andras kärlek är fel, men du får inte säga vad som helst om folk för det. DET tycker jag är vidrigt. Jag har däremot inte sagt att DU är vidrig. Förhoppningsvis ser du skillnaden.

"Annars är det båda två som fortsätter att tjafsa, så du är verkligen inte så bra som du vill framstå."
Jag är helt klart bättre än dig på att inte ljuga om folk och säga att de är något de inte är, men vad har det med att vi är två som "tjafsar"/diskuterar/whatever att göra? Det är väl självklart att man är minst två om att diskutera, och någon måste åtminstone försöka få dig att förstå att man inte kan kalla folk vad som helst bara för att man ogillar något. Tyvärr blev det uppenbarligen jag, men jag tror att du hade blivit lika "ruskigt förbannad" vem det än var, eftersom du vill kunna bete dig hur illa du än vill utan att någon säger ifrån. Jag har inget intresse av att diskutera privat med dig. Du började förolämpa folk offentligt, då får det fortsätta offentligt. Du vill ju så gärna uttrycka dina starka åsikter till folk, även om de inte ens har bett om dem, och då får du acceptera att andra uttrycker sina åsikter tillbaka.

Jag har svårt att se hur det Ilya skrev skulle vara brottligt. Förtal är det lika lite som att skriva att alla invandrare är brottslingar. Möjligen kan olika versioner av det senare bli hets mot folkgrupp men eftersom män som dejtar tonåringar antagligen inte räknas som "grupp" kan jag inte se hur det skulle kunna användas i detta fallet.

Därmed inte sagt att det inte är opassande och/eller helt felaktigt. Pedofili handlar per defintion om en attraktion till förpubertala barn. Hebefili eller snarare Efebofili hade väl varit mer korrekt beroende på ålder.

#46 Mja, du har en halv poäng imho.. Pedofili är ju definitivt inte rätt term, men samtidigt så är det ju lite farligt att (oavsett vilken term man använder) kasta ur sig begreppen hur som haver eftersom det ibland är en faktiskt diagnos - pedofili är alltid en diagnos.

Sedan så var ju uttalandet följande:

"Jag tycker inte du gör något fel, däremot tycker jag att han gör det. […] Nä, alla tycker olika, men detdär [sic] är pedofili för mig."

Det är ju riktat till en specifik person, även om det är passivt, ergo kan det vara förtal men troligtvis i gråzonen - jag är ingen jurist. Däremot kan jag säga att användadet av ordet "pedofil" är oavsett brottslig karaktär en gigantisk förolämpning och ingenting man bör kasta ur sig oavsett situation eller personlig bakgrund.

Ja tycker inte åldern spelar nån roll ja va tillsammans med en som va 10 år äldre än mej för ett år sedan o då va ja 18 :D

Så länge man älskar varann men ibland får man va försiktig för man vet inte om man blir utnyttjad eller nått. vet många kompisar som blivit de av äldre.

Ni är vuxna. Så varför inte? Har ni mycket gemensamt?

Har inte orkat läsa allt i tråden men jag anser känns det rätt för er båda så satsa.

Jag är 8 år äldre än min sambo :-)

För er som tjafsat om att TS är en tonåring eller inte, hon skrev i första inlägget att hon är 21, alltså vuxen.

Ni som tjafsar om pedofil eller inte. Bara för att man är äldre är man ingen pedofil så länge den andre inte är ett barn utan vuxen.

Sen måste jag bara inflika en sak.

Att kalla män för pedofil/att ha pedofildragningar är jävligt nedvärderande. Det är som att säga, "asså, hon måste vara en hora eftersom hon har sex med någon som är mycket äldre alt. haft sex med flera personer". Det är inte ok.

Jag bodde granne med en pedofil, och det var oss småflickor i kvarteret han hade öga för (5-6åringar).

Men jag har hört det förr. Är det inte lite pedofilvarning när denna där väljer någon yngre? Eller de två killkompisarna som är förskolelärare som fått höra det lite "skämtsamt" - det är väl lite pedofilvarning på det, hö hö.

Jag känner bara för att smälla till folk när de säger sånt, men jag är en alldeles för ovåldsam människa (jag har väl mens eller nåt, hö hö).

MoaL: Kärleken övervinner allt!

Jag lever nu med en man som är 4 år yngre än mig. Folk höjer lite ögonbryn eftersom jag snart är 30 och sambon "bara" 25. Men skärp er alla.

Jag var gift när jag träffade min nuvarande ,yngre sambo. Jag var mogen och duktig och allt sånt. Alla dessar tankar for när jag träffade honom. Kärlek var allt själen sa.

Ålder har inget med äkta kärlek att göra. Själen vet när den hittat hem.

skitkarlar och skitkvinnor finns det överallt. Dom har inget med kärlek att göra vare sig dom är yngre, äldre eller i samma ålder som du.

Jag tycker att det är helt okej. Det är möjligt att man höjer på ögonbrynen när man först hör det, men inte för att det är något fel utan endast för att det är ovanligt. Så låt inte åldersskillnaden hindra er, trivs ni ihop så ska ni vara tillsammans!

Mina farföräldrar har 20 år åldersskillnad, de har varit tillsammans i massor av år, säkert 40 =)

#7

Det riktiga namnet är ju hebefili, inte pedofili. Pedofiler dras till prepubertala barn, hebefiler dras till pubertala ungdomar.

Jag förstår inte riktigt llya som säger "Jag vet vad pedofili är" och sedan "Det där tycker jag är pedofili". Huruvida någon är pedofil eller inte är inget man direkt kan tycka om, det är kliniskt definierat vad en pedofil är. Nu är jag inte påläst om detaljerna, men jag kan satsa mitt ena ben på att pedofili inte inbegriper medelålders män som är tillsammans med unga tjejer.

Om han behandlar dig bra och känns rätt dig och du är kär, kör! Jag tycker absolut inte åldersskillnaden spelar någon roll, så länge ingen utnyttjar den andra (till exempel äldre man tycker om yngre tjejer mycket och bryr sig bara om det sexuella, men har inga känslor egentligen, eller yngre tjej vill ha mycket pengar så hon låtsas vara kär i en äldre, rik man för att få pengar) så är det bara att satsa på kärleken. Jag ska vara ärlig, när jag var ungefär 12-13 år blev jag ihop med en kille som var 20+ hahaha, det ansåg många som väldigt fel och pedofilistiskt (måste bara säga att jag lurade min pappa att han var 16, han träffade aldrig killen i fråga, men pappa hade ju blivit galen om han fick veta att han var över 20). Och visst när jag tänker på det nu kanske det är galet att en 12-åring är ihop med en så äldre kille, jo det är ganska galet, för man har då inte mognat när man är 12 år (min lillasyster är ju 11, skulle bli galen om hon blev ihop med en 20-åring haha!).

Men jag var helt ärligt talat superkär i han, och har alltid varit mogen för min ålder, älskade han jättemycket. Och jag vet att han älskade mig, han hör fortfarande av sig ibland och det har gått över 2 år sen det tog slut mellan oss. Men vi var ändå ihop i kring 1 år, så det var ju inget oseriöst så i alla fall. Ett år är ju lång tid för att vara såå ung, så vi gjorde slut samma år som jag skulle fylla 14 eftersom jag träffade en ny kille, samma kille som jag fortfarande är tillsammans med och vi har varit ihop i över 2 år nu. Dock är min "nya" kille som jag har nu 17 och fyller 18 i maj nästa år, så han är bara ett år äldre än mig, jag är ju 16 nu. Men jag har i alla fall varit ihop med en som var betydligt äldre än mig! Och mitt ex är kring 30 nu så ni kan ju tänka er, han var några år äldre än 20 när vi var ihop i alla fall haha.

Det där kanske blev lite rörigt, men ja, jag ville bara påpeka att man kan bli kär och vara ihop trots stor åldersskillnad och uppleva äkta kärlek med en "mycket" äldre. Jag har ju själv varit med om det så.

Så känns det bra, kör bara, ålder spelar ingen roll. Det är bara en siffra. Lycka till!

TS känns det rätt så är det bara att köra på :)

Är själv tillsammans med en man som är 10 år äldre än mig, han 28 och jag strax 18, träffades utav en ren slump då han jobbade åt familjens firma under en sommar för 2 år sedan, först så var ingen utav oss intresserade utan det blev bara att man kanske pratade lite ytligt då och då om han var på gården för att äta eller för att han hade rast.

Det var senare som vi började "öga" varandra, det ena ledde till det andra och vipps så bodde vi ihop, det gick väl lite hastigt men än idag har jag inte ångrat mig, jag är lyckligt förlovad och vi väntar barn ihop.

Tyvärr när det kommer till ålder så är det många som har fördommar, och påstår ofta att den äldre bara är ute efter sex och "lammkött", visst, i vissa fall kan det vara så, men det finns så många relationer där det inte alls stämmer, trotts åldern. Och som någon säger lite längre upp att vi yngre kvinnor skulle vara ute efter en fadersfigur i killen; det är sällan att det stämmer. Det som vi yngre attraheras av är -som någon skrev längre upp- just den mognaden som de äldre männen har, de måste inte alltid vara ute och festa eller alltid vara tsm med vänner, de har som sagt lekt av sig.

Jag själv har heller aldrig sett det intressanta i att festa och dricka sig så full att man inte vet vad man själv heter, visst jag har testat men aldrig sett förtjusningen i det hela.

Min "man" har själv berättat och förklarat varför han "drogs" till mig och inte var det åldern, visserligen så är han -som tur är- inte alls bekymrad av vad omgivningen säger, för visst reagerar folk, men vi trivs ihop och har alltid gjort sedan vi såg varandra, annars hade vi inte börjat öga den andre.

Det som han såg-och säkert många andra äldre som är tsm med yngre- är att man är mogen, hade jag varit barnslig och hoppat runt som en jäkla durasellkanin och fnittrat och haft mig så hade jag inte suttit här med honom idag.

När man väl är vuxen tror jag inte heller man kan sätta en siffra på, inte heller då man är "fullt" vuxen, för, som sagt, det finns alltid nya saker och erfarenheter att lära sig. Jag är strax 18 och är mer mogen än min egen mamma och pappa tsm, det beror helt på vad man gått igenom, vilka erfarenheter man har och personligheten.

Ålderskillnaden här hemma är det sällan man märker av, visst då han väl vill dricka eller så så märks det såklart men han dricker så sällan, annars är det möjligen om jag blir något exhalterad över något, sedan så kommer det ju till "vännerna", hans är ju såklart mognare än mina, men jag går bättre ihop med hans än med mina egna.

Som sagt, TS, följ ditt hjärta och gör det som känns bäst för dig, som någon skrev längre upp, kärlek väljer man inte-kärleken väljer dig.

#57 Min sambo är 1 månad äldre än mig och festar inte direkt, dricker inte enmassa, är inte bara med vänner m.m. Så finns mogna unga också.;)

#58 Jo glömde skriva det, visst finns det unga killar som också är mer mogen :) men det är inte lika ofta som man stöter på dessa, i min omgivning och även alla i min klass är just sådana som festar och ska vara ute sent och vara med vänner, samma sak med alla killar som jag stött på i samma ålder som mig :/ tyvärr.

Därför som jag trivs bättre med någon äldre som lekt av sig :)

Som sagt så beror det ju helt på erfarenheter och personlighet, sedan också på uppfostran :)

Men det är ju iaf toppen at du hittat någon som är ung och inte är ute och "ränner" hela tiden :)

Brors på hela situationen, jag blir också attraherad av några få äldre män som har glimten i ögat och är sexiga.
Men vad som brukar strula till det i förhållandet är att när det svalnat lite inser ni att ni är i 2 heeeelt olika stadier i livet..ett han lämnade och mognat från och ett du upplever just nu och inte förstår sig på hans tankesätt. Oavsätt hur gammal man är kan det vara svårt att förstå sig på andra generationers tänkesätt.

Jag känner inte till förhållanden med stora ålderskillnader som hållt, värsta är om det blir barn. Mammas höll inte, 11 års skillnad. Min väninnas höll inte, bara 8 års skillnad.

Men lycka till!

#21 Om du nu vet sååå mycket om pedofili så borde du väl veta allt detta:

"Pedofili är en beteckning för en vuxen människas sexuella dragning till prepubertala barn och barn i tidig pubertet (vanligtvis 12 år eller yngre). För att klassas som pedofil måste den sexuella dragningen vara starkare mot barn än mot vuxna."

"Hebefili definieras som vuxnas känslomässiga och sexuella intresse för **pubertala ungdomar/barn som är i den aktiva pubertetsfasen"

"**Efebofili definieras som vuxnas känslomässiga och sexuella intresse för postpubertala ungdomar av ung ålder. Efebofili skall alltså inte förväxlas med pedofili som handlar om en sexuell dragning till ej könsmogna personer, medan hebefili ligger mer i ett gränsland definitionsmässigt."

Lär dig att använda uttrycken rätt.

Är ni kära så varför inte? Det skiljer 15 är mellan mig och min sambo. Vi träffades när jag var 19 år, vi har som sagt flyttat ihop och vi är även förlovade sedan två år tillbaka. Jag har aldrig känt mig som en trofé för honom och jag har heller aldrig tvivlat på hans känslor för mig. Känns det rätt så kör på!

Absolut!!!!

Ålder skiljer inte så mycket åt när man har kommit upp i åldern och liksom utvecklats klart!

16 år kan tyckas vara mycket, men i mina ögon ser jag inget som skulle vara konstig.

Ålder är bara en siffra, eller hur?
Kärleken går före åldern. Ägna tid åt din kära istället för att bekymra dig för åldern. :D

#62, #63 Detta är ett halvår gammal tråd, tror TS fått svar så det räcker och blir över och att detta inte är aktuellt för henne längre. Hon har inte ens skrivit i tråden sen dess

#64 förmodligen inte, men denna dök upp och jag kände att jag ville tillägga min åsikt ;-)

Så länge det känns rätt och du trivs tillsammans med honom så ser jag inga problem med det :)

Jag började redan i tidiga år förtjusa mig i mammas pudel, men vi var bara vänner, har aldrig tänkt skaffa mig en egen pudel men skulle jag en dag göra det så tror jag att det blir en kungspudel. Det finns så många andra raser som tilltalar. Vill också berätta att jag är en sån där fjällofil, dvs. en människa som älskar fisk (i detta tidevarv vi måste diagnostiera allt och alla). Brukar handla mest på ICA Maxi, tycker dem har en underbar fiskdisk där. Har en del egen komponerade fiskrätter som är väldigt goda, hojta till kan jag berätta mer.

Jo och så var det ju det här med ålderskillnad! Jag är själv en man med åldern 42 + 3. Har aldrig någonsin varit attraherad av yngre damer, varit gift och har barn med en jämngammal som lämnade mig för en äldre man. Efter många års ensamhet och slickande av sår har jag sen ett år tillbaka en intim relation med en 23 årig kvinna, hon är vacker som en vårdag och smart till tusen. Socialt begåvad och populär i alla kretsar. Jag har försökt brutit flera gånger då jag varit väldigt rädd för omgivningens reaktioner, vi smög länge med det men med tiden känns det ju mer och mer naturligt så man glömmer bort att smyga. Tilläggas skall att både mina och hennes vänner ser oss som ett par som verkligen passar ihop. Vi har djävligt roligt tillsammans, ömhet och respekt finns där lika naturligt som fjädrar i ett gås arsle. Vi delar kärlek men känner att det är något fult.

Vi vet och har talat om konsekvenserna av att åren går, ändå vill eller kan vi inte vara utan varandra, återigen när jag har brutit har jag krossat henne, hon vill inte det skall vara slut, säger att hon älskar mig mer än något annat. Att sen jag skulle tända sexuellt över att hon är ung kan jag bestämt avfärda, vi är två vuxna friska människor som har sex i kärlekens tecken, precis som vilken annan som helst. Till saken hör även, att det var hon som uppvaktade och förförde mig, det tog en tid innan jag hajade det. Hon har också berättat för mig att hon inte attraheras av män i sin egen ålder för att hon tycker dem ligger på en nivå under, hon är väldigt förtjust i mina medelårs manliga drag som några gråa skäggstubb etc. Till saken hör att jag vid några tillfällen av kvinnor i min egen ålder i öppet forum blivit kallad för äcklig pedofil. Kan lova att man sover dåligt och känner sig som en ful gubbe då :(

Någon pedofil är jag inte! och hon är inte en gubbofil heller, den enda fil vi har hemma står i kylen. Ja okej… fjällofil var det förståss.

Så vad är rätt och vad är fel? Hon har numera träffat många andra tjejer och killar i olika forum som befinner sig i relationer där ålders skilnaden är stor. Det är inte så ovanligt som man tror.

PS: det har ju för bövelen inget med pudlar att göra!!!

Jag tycker att så länge man är vuxen så spelar åldersskillnaden ingen större roll, MEN det är riktigt konstigt/skumt med folk som dejtar en person som är så pass gammal att det skulle kunna vara ens förälder. Det är ju ganska "pedofiligt", om en man eller kvinna vill vara med någon som skulle kunna vara deras barn.

Vet en tjej vars pappa som var 30+ dejtade en 19-åring fast han hade en 17-årig dotter. HALLÅ?! Det skulle ju kunna vara hennes kompis, eller syster!

Mina föräldrar t.ex…. Pappa är 9 år äldre än mamma, men de träffades sent i livet. Vore mamma 18 och pappa 27 hade jag sett annorlunda på saken.. 

Ni är vuxna så ni gör som ni känner. För min egen del skulle det kännas på tok för stor åldersskillnad med en 16 år äldre eller yngre partner