Kvinna iFokus

Kvinna

Etikett: samlevnad
Läst 3806 ggr
Anonym
0

har aldrig känt såhär förr

träffade en helt underbar kille för 3 månader sen, och vi har det hur bra som helst, och jag har aldrig känt så starkt för en person förr som jag gör för honom.

men nu till problemet…jag har aldrig någonsin velat ha barn, och inte ens tänkt tanken, förän för lite över en månad sen, och jag har insett att han troligen är den enda personen jag mött som jag ens tänkt tanken på att skaffa barn tillsammans med (är 25+)

men så han är född med en genetisk defekt som det är 50% chans att ev framtida barn får, så har han sagt att pga hans "handikapp" så vill han aldrig ha barn, trots att han är otroligt barnkär & kan utrycka en längtan då och då, vad gör man i en sådan situation ??
(har få tjejkompisar, och kan inte diskutera detta med min mor då allt hon vill ha är barnbarn, kosta vad det kosta vill)

[Qimsid]
2
#1

Tycker din kille är väldigt ansvarstagande som inte vill sprida sin defekt. Riktigt jäkla bra kille på det viset. Men sen beror det på vad defekten är. Är det bara exempelvis psoriasis så kan han kanske ändra sig. Är det däremot hjärtfel eller väldigt allvarliga saker så förstår man att han inte tycker det är rätt.

Två alternativ jag har är spermadonation eller adoption.

Annars så tycker jag inte du kan tvinga honom, och snälla tänk absolut Aldrig tanken på att lura honom att du tagit ditt preventivmedel men i själva verket inte gjort det. Det är riktigt fult och kommer inte sluta bra.

Det är egentligen bäst om ni pratar om det här allteftersom er relation  blir starkare. Ni har efterallt inte varit tillsammans så jätte länge. Det känns som att ni behöver mer tid tillsammans. Sen om kärleken är stark så kommer ni över barnproblemet och hittar ett alternativ som passar er. Men kom ihåg att alltid vara överens, annars blir inte föräldraskapet något roligt, varken för er eller barnet.

Anonym
0
#2

hans "defekt" är inte allvarlig på ngt sätt, det kan leda till hörselnedsättning, och i ovanliga fall dövhet, men även pigmentförändringar, vilket är helt ofarligt

och trots att han är döv på ena örat, så har han klarat sej bra i livet, och jobbat till och med inom musikbranchen

pyromanen
0
#3

Spermadonator är en möjlighet, men det finns ju inga garantier för att det inte kan finnas defkter i just den spermien som kommer fram då…och kanske bättre att ha samma "defekt" som sin pappa än en främmande defekt? och kanske är det svårt för killen att riktigt känna det är hans barn om det inte är det biologiskt?  Kanske går det att testa om ett foster fått defekten och i så fall göra abort (om det är nåt allvarligt)?

Prata med honom.  Hur ställer han sig till att kanske i famtiden bli pappa på ena eller andra eller trejde sätt?

[Tilde]
1
#4

#2 Det låter inte som något man ska vara barnalös för… Min pappa var med om en olycka i sin ungdom och är nästan döv på ena örat och han lever helt normalt, trots det. Flört Visst vill man inte att barnet ska bli helt döv, men det var ju som du sa väldigt ovanligt. Dessutom kanske barnet blir helt friskt och slipper defekten helt och hållet :)

chokladfudge
0
#5

www.barnfri.se Där finns plats och frihet att diskutera oavsett om man "bestämt sig, funderar på, eller känner sig osäk"er

Anonym
2
#6

det är just att jag inte vill ha ngn främmande snubbe till mitt barn om jag/vi nu bestämmer mej för att skaffa…det är ju allt han är som jag älskar, även hans "defekt"hans utseende, hans geekyness, allt. och skulle därför aldrig ens tänka tanken på en donator

jag anser att vill man skaffa barn så är det betydligt bättre att göra det med någon man älskar, hellre än en anonym donator

jagga-ewe
0
#7

Adoptera då? Kan ni inte göra det? Om nu mannen i ditt liv absolut inte vill göra barn så får ni väl skaffa ett på annat vis? Men, ni har inte varit ihop så länge än, så jag antar att det där med barn ligger fram i tiden. Han har tid att ändra sig. :)

I don't have hobbies - I have obsessions!
Ebmfh
Trollcaféet

pyromanen
0
#8

#6 Det kan jag verkligen förstå!  Du älskar honom och uppskattar alla hans positiva sidor och tycker handicapet är litet.  Vad säger han om du säger att du tycker alla hans fina egenskaper väger mycket tyngre  än det lilla handicapet?

Anonym
0
#9

#7  ärligt talat så går jag hellre barnlös än att adoptera, det är inget för mej helt enkelt

#8 det får han höra i stort sett dagligen, och han blir lika rörd varje gång då ingen någonsin uppskattat honom för den han är & förbisett hans lilla handikapp (hans egen mor har aldrig ens insett vilken skatt hennes egen son är) och han vet att jag inte ser på honom som handikappad på något vis, för mej är han bara mer unik än andra

pyromanen
0
#10

#9 Om det är så han vuxit upp, med en bild av att han inte är lika mycket värt kanske hans bild av att alldrig skaffa barn hänger ihop med det.  Om du fortsätter nåt år till mig att tala om för honom att han är bra, då kanske han så småningom tror på det så mycket så han ändrar sig Glad

Anonym
4
#11

#10 han har uruselt självförtroende i och med att han alltid fått höra att han aldrig kommer kunna ådstakomma ngt med sitt liv, och att han är "skadad/defekt"  men jag har get mig fan på att förändra på hans syn av sej själv :)