Jag skulle inte kunna leva med en kille som inte visade sin kärlek. Min sambo är inte känslosam och inte speciellt romantisk, men han berättar alltid hur mycket han älskar mig, eller saknar mig när jag är bortrest. Jag tvivlar på att det är äkta kärlek om han aldrig saknar dig, för älskar man verkligen någon så känns allt så tomt utan den personen. :/

Jag tycker du ska konfrontera honom om det. Att om ni ska ha ett förhållande så måste han visa att han älskar dig, alla kvinnor (och män såklart) förtjänar det av sin partner. :) Min sambo har blivit extremt mycket bättre på att visa sina känslor och kan till och med vara lite romantisk ibland. 

Konfronterade honom om det i helgen.Det var då jag sa att det känns konstigt när han aldrig säger att han saknar mig.Då sa han att det är för att han inte är sådan.Men han sa att han verkligen älskar mig,och jag tror på honom när han säger det.Men frågan är om jag kan leva utan den där bekräftelsen.

#2 I alla relationer får man ju kompromissa. Han får försöka öppna sig mer för dig och säga såna saker, det betyder ju mycket för dig. Alla måste lära sig att prata om sina känslor.. :)

#3 Som jag har förstått det så känner han inte sådana känslor som de flesta gör.Han säger sig kunna älska och säger sig älska mig,men ja.Får se hur det blir.Uppenbarligen kan eller vill han inte börja säga eller skriva tex att han saknar mig(han verkar ju inte ens göra det).Om det är för att han inte kan är det en sak,men är det för att han inte vill ge mig det för att han faktiskt inte känner så hoppas jag att han kan säga det.Älskar honom så det gör ont och jag mår hemskt dåligt just nu när jag inte vet om jag klarar av bristen på "bevis" på hur kan känner för mig.Klarar mig inte utan honom,men kommer jag någonsin kunna må bra och känna mig omtyckt om jag aldrig får höra det i andra fall än då jag säger det….det är den stora frågan.

Vet att en del människor saknar vissa känslor,helt enkelt aldrig känner dom.Men hur ska man kunna låta bli att ta det personligt när man själv känner så fruktansvärt mycket helatiden?

Spyr på att jag ska vara så jävla känslig!!!

Och jag kaan ju inte be honom kompromissa om det är så att han inte känner dessa känslor.Han kan ju inte börja känna för att jag önskar det.

Usch vad jobbigt för dig :( Du får nog helt enkelt tänka vad du prioriterar… Om all tid du tillbringar med honom väger mer än saknaden av bekräftelse på kärlek när ni inte är tillsammans.

Ja det är det jag måste göra.Tack för dina svar.

Det där är en sådan svår fråga, och något ingen annan riktigt kan svara på… Men det slutar nog med vad du tycker är viktigast, som Tirin skriver.

Alla har saker som de måste få ha för att må bra, och då måste man ha en partner som accepterar eller lever upp till det. Själv är ensamhet väldigt viktigt för mig, jag mår inte bra av att sitta sida vid sida med någon konstant oavsett hur mycket jag håller av denna… Men visst, jag saknar ju även personen under min ensamhetstid :/

Jag hoppas att du hittar ett svar för hur du behöver ha det för att må bra, det är en sak man inte ska kompromissa med. Disk, tvätt och semester… Det kan man diskutera, men inte sådant här anser jag.