Svårt beslut!
Jag fick diagnosen endometrios för över 2år sedan och dom märkte då att det fanns på baksidan av min urinblåsa vilket medfört stora problem.
Jag hade stänkblödningar i 4år konstant varje dag innan jag fick diagnosen och nu äter jag orgametril som håller sjukdomen i "ordning" . Mina "husläkare" börjar reagera på att jag äter sån stor mängd varje dag och säger att risken för leverskada finns och att jag borde ta upp detta med min gynekolog, vilket jag gjort och hon säger då att jag antingen får fortsätta med orgametril eller bli gravid eller ta bort livmodern?
Jag har provat mängder av andra mediciner men bara orgametrilen har funkat hittills.men det borde väl finnas fler tycker man? ska jag verkligen måsta ställas inför detta val? Någon annan som var/är med om liknande situation och har tips/råd? Jag skulle vilja prata med en specialist inom området för det känns som om gynläkarn inte riktigt besitter den kunskap inom området som jag önskat. Hon anser att jag borde fortsätta med orgametrilen trots läkarens varning om levern då kroppen börjat reagera på det.
Vad ska jag göra? finns det ingen specialist man kan vända sig till om sånt här med endo-frågor?
![[silkesnosen]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag är inte kunnig här, men jag har hört att p-piller ska fungera.
Om du inte är riktigt säker på din gynekolog gå till nån annan och se vad han/hon säger. Ofta blir man bekväm och trygg med den läkaren man har och fortsätter gå för det blir en vana gå dit men är faktiskt inte fel att testa nån ny läkare ibland, och när det gäller gyn finns det ju även många privata läkarmottagningar. Och jag är nog tveksam till om jag skulle vilja fortsätta äta en medicin ifall man märker levern skadas, man kan ju inte leva utan en lever i kroppen.
(Är på mycket man borde testa nytt även jag, jag går ju fortfarande till samma folktandläkarmottagning som när jag var barn trots jag flyttat till ny ort, tänker ofta jag ska byta eftersom jag ju har en stor tandläkarmottagning bara några 100m från där jag bor men ofta får man ju inte ändan ur arslet och bara ta tag i det och byta. Eller testa nån annan.)
Jag har för mig att det finns en förening för folk med endometrios. Har sett en länk här någonstans. Där borde det finnas folk med erfarenhet av olika mediciner du kan rådfråga.
Tack så mycket hörrni, ska kolla runt å se om ja hittar nåt!
Alltså, det borde väl bara vara att kolla levern med blodprov regelbundet och vid tecken på leverpåverkan sätta ut medicinen? Jag skulle iaf dra mig som attan för att ta bort en medicin som håller symptomen i shack…
Med vänliga hälsningar
Chess
Jag vet så tänker jag också, att den här funkar ju äntligen och jag vill inte behöva börja om från början och hitta ny. Dock så äter jag en hel del andra mediciner samtidigt som inte gör saken bättre och detta var läkarens "ordination" =/
#5 Jag är av samma åsikt som du! Men ordet "bara" får det att låta som en simpel sak(det stör mig), vilket alla med endometrios nog kan hålla med om.
#7 Fast med ordet bara syftar jag ju på att det för vården borde vara enkelt att hålla koll på levervärdena?
Med vänliga hälsningar
Chess
Har läst att det finns nånting som hette endometriscentrum eller liknande vid sjukhuset i Uppsala där det finns specialister på området. Kanske finns det på fler platser? Tycker du ska envisas med att träffa en specialist och inte nöja dig med en "genomsnittsgynekolog"! Det är ju som du säger ett stort beslut.
#8
Igen så håller jag med dig:), förutom "bara", "enkelt" osv, någon ska leva med det också(inte helt smärtfritt liksom)!
Ta det inte på fel sätt nu det borde vara kontrollerbart..
Tack för era tips. Jag håller på att kolla upp besök på ett endometrios centrum.Känns som det är på tiden!
Jag anser dock inte att man bör vänta tills levern eventuellt börjar reagera på medicin och sedan sätta ut medicin. Man vet inte vilka "följder" det kan ha med sig och det är inget jag är villig att riskera känns det som. Levern är ändå levern.
Min läkare ville nog bara ta enkla vägen och slippa byte av medicin och "börja om igen" vilket jag också håller med om med tanke på att det är jag som lever med det, men det är något jag får ta.
Starta ny diskussion