Det är drf jag bara har killkompisar o otjejiga tjejkompisar :)

#1 bar idé. Men sina arbetskamrater kan man ju inte välja direkt 

Min dotter kör samma sak, hon tycker tjejer är för b****iga

#2 Nej, tyvärr så får man bara gilla läget när det gäller arbetskamrater :/

Ja kan man lugnt säga att dom är! :P

Kvinnor uppfostras på det sättet, hota varandra för att få bort konkurens och känna sig bättre.. Väldigt tråkigt. Kan komma på mig själv, senast idag faktiskt, med att döma ett par tjejer tjejer så som jag aldrig dömer killar. Jag strävar dock mot att bli en bra medmännniska och skäms och tänker på bra saker om människan direkt efteråt. Tänker jag att hon ser ut att tro att hon är bättre än alla andra tänker jag sedan att hon förmodligen är en trevlig person egentligen och att det är en fasad för att skydda sig själv typ :)

Jag tror att det är mycket avundsjuka egentligen, tror du träffade helt rätt TS när du skrev; Bara för att hon kan köpa något som du inte kan..

Jag har kommit på mig själv flera gånger med att tänka fula tankar om tjejer, har funderat över varför det är så och har i nästan alla fall kommit fram till att de haft något jag gärna velat ha eller i mitt tycke varit mycket snyggare än mig. Tror att det mesta bottnar i våra egna komplex.

Alla är inte uppfostrade så och alla beter sig ju inte så. Sedan så är det säkert en viss biologi att konkurera, vilket även män gör.

Hmmm, jag brukar inte tänka på det viset. Då jag ute är på stan och ser en vacker kvinna/man kan jag tänka för mig själv att åh vad vackert hår eller fina kläder osv. Då jag är ute med min tjejkompis brukar jag även säga det högt till henne t.ex.: Såg du vad vackert hår hon hade? Jag brukar försöka hitta något vackert hos varje människa jag ser.

Det kanske har att göra med att då jag var yngre så brukade mamma och jag jämt lägga märke till vackra människor i vår omgivning eller på tv:n. Vi brukade även titta på Americas Next Top Model och Project Runway då det startade, för vi var fascinerade av vackra människor och kläder. Så kanske det ligger lite i hur situationen ser ut då man växer upp. Om man är fast i en omgivning där folk uttalar sig negativt om andra så kan det smitta av sig men om det är tvärtom så har man förutsättningar till att tänka mer positivt.

Allt det här kan dock leda till att jag tycker att alla andra är mycket vackrare än jag själv och då kan jag bli lite ledsen. Jag har ännu svårt att hitta vad som är vackert hos mig själv men jag jobbar på det.

Summan av kardemumman: Inte alla är så elaka.

Jag håller mig automatiskt undan från såna tjejer. Jag har alltid trivts mycket bättre bland killar då dom är mycket mer accepterande och raka med varandra (jag är likadan och har hittat andra tjejer som också är så). Skulle aldrig stå ut med någon som säger elaka saker om andra då dom troligen skulle göra samma sak mot mig bakom min rygg.

Handlar det om en arbetskamrat så får man antingen säga ifrån eller undvika att prata med människan.

Nejnej menade inte att ALLA är uppfostrade så men tror att det finns en nivå av konkurrens generellt i samhället bland kvinnor som jag tror att många blir påverkade av på något plan. Jag tror inte att det är föäldrarna som uppfostrar sina barn så, man tar ju ofta efter från sin omgivning i helhet.

Jag är till exempel den enda i min kompisgrupp (tjejer) som säger ifrån när man börjar "prata skit" om andra, tycker inte att det är okej alls; behandla andra så som du själv vill bli behandlad och hat föder hat. Man kan tänka dåliga tankar men har man ingen konstruktivt kommentar behöver man inte kommentera.

Jag tror att det ofta har att göra med avundsjuka och osäkerhet. De egenskaperna kan ta sig såna uttryck, att man bli elak och dum mot andra.

Jag kunde vara sån när jag var yngre och osäker, men med åren har jag blivit säkrare på mig själv och då har dessa sidor hos mig försvunnit.

#10 jag tror nog som du. När jag nu tänker efter så brukar jag tänka elaka saker om andra tjejer när självkänslan är låg.

Tror inte heller att vi uppfostras sådana utan det är något man tar till sig som barn. Alla småflickor har någon äldre tjej/kvinna i sin närhet som har låg självkänsla och kanske inte alltid tänker efter hur hon uttrycker sig i barn närhet. Och man vet ju att barn hör mer än man tror :)

Tycker inte att kvinnor är särskilt elaka mot varandra faktiskt. Det är lika mycket som män är mot varandra. Självklart finns de det som vill hävda sig, men idioter finns överallt oavsett kön.

Passar inte umgänget så byt, ser inte problemet ärligt talat.

Ursäkta mej tjejer :-) mej en gammal gubbe..Men kunde inte låta bli att läsa detta..Men tyvärr stämmer detta TS skriver …Har mårkt bland mina kvinnliga bekanta en viss "rivalitet" ….. Och dom erkänner själv att kvinnor inte går bra i en grupp?? Men jag brukar köra en teori..OBS..mer på skämt,men till och med "mina kvinnor" instämmer till 80% Följande:

Släpp ut 4 kvinnor i en stuga,mitt ute i skogen..Utan ström,avlopp , i en vecka !!

Vad händer?? Följande tre teorier:

1. Dom har gaddat ihop sej två och två

2.Gaddat ihop sej tre mot en

3. Eller världens ovänner alla fyra !!

Med oss killar/män/gubbar,är svaret "tyvärr" oftast bara ett !!

Alla ställer en och samma fråga: Grabbar,när gör vi detta nästa gång?

Med detta menar jag inget illa,absolut inte,men tyvärr upplevt mycket trista saker kvinnor emellan,speciellt då på arbetsplatser med 80% kvinnor… Inbördes konkurrens,bästa/rikast gubbe,snyggast kille

Än en gång tjejer,,,men täbkte bara så ni får lite manligt perspektiv på det hela :-)

#13 du har rätt, jag jobbar på ett ställ med ca 80% kvinnor och vissa är hemska. Hade det  inte varit för att jag trivs på jobbet hade jag byt till ett ställe med mer gubbar

Ja, tjejer är ofta hemska mot varandra. Jättejobbigt och onödig energi tycker jag.

Konstigt att så många tycker det här. Mina tjejkompisar är åtminstone snälla och pratar inte skit om andra och om de skulle göra det så skulle jag inte orka umgås med dem.

Jag tror inte det där är könsbundet ändå. Jag har en killkompis som brukar snacka skit om andra men honom orkar jag då inte umgås så mycket med. Trivs inte att vara runt omkring personer som för med sig mycket negativ energi.

Brukade också tänka så förut, då man såg någon annan tjej på stan som man tyckte betedde sig överlägset, flamsade runt massa killar och så vidare. Men jag bestämde mig helt enkelt för att istället för att tänka taskiga saker om dom tjejerna så skulle jag istället tänka någonting positivt om dom. Det kan vara så enkelt som att tänka att hon har snygga skor, ett snyggt hårband eller ett vackert leende. Då mår man ju mycket bättre efteråt än om man stört sig på hennes beteende och tänkt massa otrevliga saker

En arbetsplats med övervägande kvinnlig personal är bland de värsta ställen man kan vara på särskilt utifall det finns en man där… Att jämföra kvinnorna med höns som putsar fjädrarna inför tuppen allt för att få hans uppmärksamhet är inte särskilt PK men ack så sant.

Jobbade själv i en sådan miljö och det var rent utsagt det värsta någonsin. Ska kanske tillägga att jag inte är en vanlig tjejig tjej…

Jag tycker sånt är jobbigt med. Jag pratar inte illa om folk. Min pappa gör det hela tiden och det är så jobbigt. Därför gör jag inte det. Det ska vara en väldigt jobbig person om jag ska säga något elakt.

Jag är inte elak så länge ingen är det mot mig. Men är någon elak, då är jag ännu värre tillbaka. Där jag jobba igår tex(jobbar strötider på Jysk) så var det en riktigt knepig familj. När de gick så kollade jag och min kollega Milla på varandra konstigt och fråga varandra "vad fasen var det där för något??" sen gick Milla iväg och när hon kommer tillbaka så är hon nästan helröd i ansiktet. Då hade den familjen stökat omkring i hela affären och på måndag kommer folk från Danmark som ska bedömma butikerna och då måste allting vara perfekt och alla är helstressade för allt ska monteras upp, städa hela butiken på flera hundra kvadratmeter. Men jag tycker det har varit värre i skolan. En hel grupp på 8 pers har varit på 3 tjejer. Jag fick kommentarer som tönt, tjockis osv. av en av tjejerna. Bara det att hon var tjockare. Nu har jag gått ner 12 av de 30kg jag gick upp, jag har ändrat stil och är noga med utseendet. Har mött denna tjejen x antal ggr och hon kan inte ens kolla mot mig längre haha. Så man vet hur mycket självförtroende den tjejen hade;)

Enda skillnaden jag ser är att tjejer viskar och killar pekar.

#21 Tycker tjejer kan vara på lika mycket som killar. Killar leker matcho och tjejer ska klanka ner varandra pga fel klädstil, några hekon för mycket eller bara man råkar kolla lite konstigt på henne. Jag har aldrig haft en klass som varit så bra som på gymnasiet, just för att alla vuxit i sitt beteende. Ingen mobbades. Klart att man bråka då och då men inte så att någon satt helt ensam när det var lunch. Har blivit mobbad från 3e klass till 9e och det var inte alls roligt. Just för att tjejerna tyckte det var roligt att leka coola. Bara det att när man ser er 13åring som leker cool nu tycker man själv är världens fjant för man ser hur falsk männislan är. Dåligt självförtroende eller något.

#22 Ok, i min (f. d.) klass så har alla tjejer varit gulligt gosiga utåt sett, men trashtalkat bakom ryggen, medan killarna mobbades rakt ut. Också haft otrevliga upplevelser, majoriteten av killar. Alla händelser jag sett/upplevt tjejer emellan har varit enstaka bråk mellan 2 (alternativt två grupper, men det har inte riktigt funnits en underdog), medan killarna skriker glåpord och hånar allt och alla. I min klass har det funnits minst 2 (vad jag märkt) tjejer som mått dåligt p.g.a. killarna, medan tjejerna har varit trevliga mot dessa 2.

Inte att tjejer är änglar, men jag har inte upplevt att en massa tjejer gaddat ihop sig mot en, utan de tisslar och tasslar (vilket är väldans sårande om man märker det, och gör att man inte riktigt kan lita på tjejer). Haft tre olika klasser, samma sak.

Uttryckte mig luddigt, när jag skrev "vad jag ser" borde jag ha lagt till "i min omgivning". Självklart kan det vara olika i olika klasser.

#23 samma sak var det i högstadiet för mig. Båda könen mobbas men jag föredrar att någon säger det rakt ut än att hon låtsas vara din vänn och sedan snackar skit bakom din rygg. Det märker man ganska lätt.

När sedan vi blir vuxna så fortsätter tjejer satt snacka skit om varandra bakom ryggen medan killar helt enkelt låter bli att prata med människor dom inte gillar.

Obs!! att detta gäller förstås inte alla och det jag beskrev ovan är sådant jag har observerat i min närhet. Och att saker och ting har nog förändrats en del i skolorna sedan jag gick ut högstadiet (20 år sedan nu).

Så tycker du att jag snackar i nattmössan så bli inte förbannad på mig utan tänk på att alla upplever saker olika.

#24 Jag undrar om det där är en kulturgrej? I Finland så vet man nog om tjejerna inte gillar dig. De försöker inte vara fake och vara din vän. Utan de undviker dig och vill inte ha något med dig att göra. Vi finnar är ju inte så utåtriktade annars och vi vill väl inte slösa vår tid med att vara "fake-vänner" med någon då.

Jag har tyvärr märkt med mina svenska vänner/kusiner, alltså de från Sverige att de kan vara väldigt snälla och gulliga för att sen få veta att de pratar skit bakom ryggen på en. Men det är förstås bara några svenskar så jag kan ju knappast säga att alla svenskar är sådana.

Killar är väll nästan lika illa eller?

Går mer skitsnack och elakheter i min klass med bara killar än vad det gjorde när jag gick i en klass med bara tjejer.

#25 det kanske är så, ska flytta till finland isf

#26 och andra, min fråga i inlägget gäller främst vuxna kvinnor. I skolan vet jag att alla mobbar all i princip, så var det när jag gick i skola och så är det för min dotter oxå (hon är 17).

Och du _annaH måste ha extremt otur, min dotter gick i högstadiet med bara tjejer och säger att dom var fruktansvärda medan i gymnasiet hade hon bara killar i klassen och det var hur skönt som helst. Gick själv i en utpräglad killklass i gymasiet och det var mina bästa skolår.

Som jag redan nämt så är det en väsentlig skillnad mellan högstadie elever och gymnasie elever. Vete katten varför men högstadiet verkar vara "mobbningsåren" för ungar.

Tycker det är häftigt att detta kommer på tal. Känner så väl igen mig. Jag tycker det är helt sjukt att samhället är sådant men jag lägger så brutalt mycket tid på att ogilla andra och det stör mig att jag tillåter andra att stjäla min energi bara genom att vara.

Jag dömer absolut människor i många situationer. Särskillt tjejer med "fjortisutseende" stör mig. Eller tjejer på stan som går och tror att de är snygga - oavsett om de är snygga eller fula i mina ögon. Har också börjat tänka mig för och försöker tänka bättre tankar typ "Coolt med sånt självfölrstroende" eller "Oj, stackars henne som känner att hon måste gå med string över byxlinningen och magtröja för att få uppmärksamhet". Jag försöker tänka sanna saker istället för att bara störa mig, för vad ger det mig? Ingenting.

Alla tjejer är inte såna, det är bara en viss typ av kvinnor som är såna.
Det osar avundsjuka långa vägar på den arbetskamraten.

Jag är ingen tjejig tjej. Uppfostrad av pappa min med skruvmejsel i handen, oljerock på och liggande under en bilmotor är jag nog långt ifrån den där "tjejiga typen". Men själv får jag uppleva en farlig "avundsjuka" från kvinnor runt om, då speciellt grannar som råkar vara den farligaste av dem. 

De går så långt att de mäter sig med en, skaffar man en sak skaffar de också det. Intresseras man av något tex någon sport ja då är de också det osv.

Ett exempel är, vi skaffa hund, de gjorde det också. Vi köpte splitternya möbler till vardagsrummet, det gjorde de också. Vi renovera, då gjorde de också det osv. Leken "Följa John" fortsätter. 

Det är tragiskt att folk ska klanka ner eller härma andra och inte skaffa sig ett eget liv med egna mål och egna intressen.

Har ärligt talat aldrig märkt att kvinnor är mer elaka än män. Däremot har jag märkt skillnad på hur kvinnor och män reagerar mot elakheter. Mitt första jobb var som personlig assistent. Vi var bara kvinnor (4 stycken) och hade hand om en kvinnlig brukare. Visst hände det att någon muttrade något eller var missnöjd över någon annans beteende men det gick aldrig över till något allvarligt.

Efter detta fick jag jobb på ett stort varv. Vi var två kvinnor på hela varvet. Vet inte exakt hur många manliga anställda de hade men jag skulle gissa på 20-25 stycken. Vart en än befann sig på varvet så kunde en alltid höra elakheter. Ofta väldigt grova personangrepp, men, som var förklädda till "skämt". Jag vet med säkerhet (utifrån privata samtal) att minst två av de manliga anställda bytte arbetsplats pågrund av detta.

Detta är även något jag sett flera gånger utanför arbetslivet, inte minst hos min egen pappa. Elaka påhopp, förklädda till skämt. Finner detta mycket problematiskt då den som utsätts hamnar i en knepig situation. De vill inte ryta ifrån för de vill inte bli hånade som glädjedödare eller tråkmånsar.

Enligt min erfarenhet så ja då är tjejer/kvinnor mer benägna att prata elakt om varandra, helst bakom ryggen då givetvis. Fick lära mig som liten att tjejer aldrig kunde va i ojämt antal för då blev det bråk. I min vännkrets var det till 98% sant.

Har både haft praktik och jobbat på typiskt kvinnliga arbetsplatser och de var fruktansvärda mot varandra på de flesta (inte alla) platserna. Har även varit på en helt igenom manlig arbetsplats där alla behandlade varandra som familj, det förekom inget "trashtalk" utom möjligen en hel del skämt MEN ingen tog dessa skämt på allvar för alla visste att det var just skämt och vänskapliga sådana.

Min erfarenhet är att tjejer snackar bakom rygg och grupperar sig medan killar klär in det i skämt eller talar rätt ut men går inte bakom rygg vilket för mig är den värsta sorten.

Tja… Min brorsas fru arbetade på en arbetsplats där det fanns bara män. De behandlade henne som skit och efter ett par år fick hon sluta för hon mådde så psykiskt dåligt. De försökte locka tillbaka henne med en löneförhöjning men inte ens en lön på över 3000euro kunde få henne att komma tillbaka.

Hon har inte sagt exakt vad det var som de sade som fick henne att må dåligt. Verkar vara ett väldigt känsligt ämne och hon håller just nu på att återhämta sig efter så många år av psykisk mobbning.

Nu arbetar hon på ett ställe där det finns en jämn fördelning på män och kvinnor och där trivs hon. Tycks vara så att det är inte så bra om det finns många män eller många kvinnor på en arbetsplats.

Män är nog inte så mycket bättre än kvinnor.