Du har helt rätt, en hund (framförallt en liten valp) tål inte att man är aggresiv och plötsligt ryter. Det ger hunden en väldigt otrygg miljö och hunden kan må väldigt dåligt av detta. Så det är jättebra att du inser detta innan hunden kommer och att du är villig att jobba på det. Jättebra att du har klart för dig varför och när det händer, förmedla dessa till sambon så kanske ni kan hjälpas åt.

Jag har själv lite problem med "kort stubin" och jag försöker att räkna till 10, och sedan säga blomma. (låter jättlöjligt men fungerar som en bra start för att bryta beteendet som är påväg). Om du inte känner iförväg att det är påväg så be tex sambon att säga ex "hunden" när ett sådant utbrott är påväg för då tänker du på hunden och kan tex välja att gå ut eller om det går, svälja det.

Något som jag tycker fungerar bra är att springa, eller på annat sätt träna (yoga är nog inte fel). När man tränar så får ökad mängd endorfiner som är må-bra-hormon och jag upplever att det hjälper mig mycket att må bra och hålla mig lugn och hantera svåra situationer bättre.

En lösning skulle kunna vara att du, när du blir arg, istället för att skrika går in i tex sovrummet och där skriver du ner varför du blev arg (vad som triggade igång dig), vilka känslor som dök upp och hur det kändes, hur du hade kunnat göra istället (ett alternativt beteende för att hantera situationen). Jag tror det är viktigt att tänka igenom situtionen för att ta lärdom och kanske dela med sig dessa till sambon så han förstår. Men viktigast av allt är att börja tänka på alternativa beteenden. Jag försöker alltid att tänka hur kan jag göra istället, hur önskar jag att sambon hade sagt/bemöt mig istället och sedan kanske prata om det.

Hoppas du hittar något som passar för dig, det gäller nog bara att prova sig fram.

Det enda jag kan tipsa om är att ta en frukt, en godis eller en sked honung när du känner att du börjar bli irriterad. Jag har själv väldigt kort stubin när blodsockret är lågt:P

Har du hormonella p-medel? Jag blev aggressiv och elak som fan på dem. Är from som ett lamm nu när jag slutat :)

#1 tack för ditt superbraiga svar :)
ska faktiskt försöka gå in i ett rum och skriva ner på ett papper, är ju faktiskt en skrivande person. Sambon tycks inte ha full förståelse alla gånger, han har själv egna problem bakåt som påverkar hur han beter sig vissa gånger som i sin tur triggar igång mig ibland. Vi har försökt prata om det och ibland ger det resultat, ibland inte.

#2 ska börja äta mer regelbundet, är nog bra:P

#3 haha ja det har jag, eller tror de iallafall om p-ring är den sortens p-medel

#4 Jepp det är det! Tyvärr få som vet hur mycket dem kan påverka ens psyke bortsett från sexlusten

Jo jag har hört massa om att de påverkar negativt, men jag har tyvärr inget bättre alternativ just för tillfället.

Det viktiga är inte att du slutar att vara arg - då kommer du att bli galen. Att stympa dig själv med kemikalier verkar vansinnigt! Det viktiga är att du låter bli att visa aggressiviteten högljutt och våldsamt där valpen kan ta vid sig. Man kan mycket väl skrika och kasta saker, bara man gör det så att valpen inte "kommer i vägen".

Om du skriker just när valpen gör något, så kan den få för sig att du fyar den, fast du inte alls menade det. Om du kastar eller dänger i riktning mot eller nära hunden upplever den dig som hotfull och blir rädd eller aggressiv. Men om valpen ligger i korgen och du skriker på din sambo i ett annat rum, eller om du kastar nycklarna i köket när hunden ligger i sovrummet, så gör du inte valpen någon skada. Så stympa inte dig själv, tänk bara lite. Var uppmärksam på valpen, lägg band på dig när den kan bli utsatt och släpp lös när det är fritt fram!

För mig går det automatiskt att inte med kroppspråk eller på annat sätt agera hotfullt mot djur eller när djur kan drabbas, även om jag ofta gör det i andra sammanhang.

#7 Vissa individer kan klara av det (mycket hänger faktiskt på vad det är för rastyp). Men dom flesta hundar, framförallt valpar mår inte bra av att leva i en miljö där människor bråkar mkt, spelar ut stora känslor osv. Även om man gör det när hunden inte är "i vägen" så tar hunden vid sig. Hundar är väldigt känsliga och måna om att alla i familjen ska må bra, om man skriker och ryter ofta så kan hunden känna osäkerhet och det kan resultera i att hunden blir osäker i andra situationer med.

Sen självklart kan man bli arg och visst kan man drämma saker i golvet. Det är inte så att man inte får leva. Men det är skillnad på att bli arg lite normalt ofta och utagera sina agressioner på ett lugnt sätt mot att ofta har stora utspel om sina känslor.

Jag har ADHD och har väldigt svårt att hålla i mina känslor. Blir jag ledsen så börjar jag storböla, blir jag arg så flyger det saker osv. Detta är helt klart ett problem för mina hundar. Så det är inget man ska strunta i utan det är jättebra om man väljer att jobba med sina känslor i den mån det fungerar.

Man måste inte gå rnt och "bli arg" och utagera detta. Man ska inte stänga inne saker, men man måste inte agera ut det hur som helst och man kan lära sig att inte komma till det stadiet där man blir arg lika ofta.

#8: Jag fick inte intrycket att TS lever i ett förhållande där det bråkas mycket, däremot att TS utagerar sina känslor. Det är två helt olika situationer. I hundars inbördes umgänge ofta förekommer att en individ morrar till eller nafsar när den blir arg, och sekunden efter har det blåst över. En valp inte får psykiska men om den är närvarande när en vuxen hund näpser ett kullsyskon, och den får det inte heller om någon skriker IDIOT åt sin partner när det är påkallat. Kvarstående agg, snäsighet och tjurighet mellan individer är en helt annan sak. Det förekommer inte hos hundar, vilket innebär att de fungerar sämre i familjer med grämelse och ständiga gräl.

Jag har inte sagt att man ska strunta i problemet. Det är absolut viktigt att man jobbar med sina känslor, och ännu viktigare att man jobbar med hur man agerar utifrån sina känslor, men det är definitivt inte bra om man börjar tro att man gör fel som blir arg och att man är skyldig att äta piller så man slutar.

Jag har inte påstått att man "måste" agera ut saker "hur som helst", tvärt om rekommenderade jag TS att lära sig att välja tillfälle att utagera.

#9 Fast det är väldigt olika hur hundar klarar av sådana saker. Finns många hundar som faktiskt inte mår bra av att man skriker idiot till sin sambo.

Man får helt enkelt läsa av sin hund, om den sänker svans, huvud och smiter undan varje gång man drämmer i och höjer rösten så ska man nog tänka både en och två gånger till innan man gör det på "rutin". Men om hunden verkar oberörd så visst, då är det säkert ingen fara (men tänk på att även hundar kan stänga saker inom sig som träder fram i andra situationer, precis som barn).

Håller med dig CelsiusT, hundar och andra flockdjur för den delen trivs sällan om deras flock skriker och bråkar. Spelar ingen roll om det är mot hunden eller mot en annan flockmedlem eller någon utomstående.

Som Gronstedt sa så menar jag inte att min sambo och jag bråkar mer än normalt, utan att jag helt enkelt blir lite argare och visar de tydligare än de flesta människor. 

För mig funkar egentligen bara om jag skulle kunna hantera mina känslor, på någorlunda sätt. Jag vill inte bli så fruktansvärt arg varje gång, det blir ju jobbigt för mig också. Visst kan man bli arg, men jag vet själv att jag måste träna på mina agressioner och "utfall" :P

#12 Jag och min sambo bråkar inte heller särskilt ofta i jämförelse med andra, vi bråkar typ aldrig. Men jag blir argare för småsaker än andra människor blir. Blir jag lite irriterad så blir det ändå en ganska stor scen och hunden tål inte detta. Det ger huden en otrygg miljö och jag måste "hantera" mina spel på andra sätt än jag kunnat om jag inte hade hund.

Vet en tjej som var fruktanvärd under tiden hon åt p-piller och hon åt dem i flera år utan att koppla samman det förrän hon slutade. Jag märkte, direkt jag klev innanför dörren, att något var annorlunda i luften och då hade hon slutat med sina p-piller! Och det var då sambon som fick ta värsta utbrotten även om hon även hade svårt att hålla sig lugn med sina djur med :/

Usch då :/