Skriver av mig..
25/12 - 11 blev jag tillsammans med en kille, som jag är så galet glad i, trots att vi enbart pratat via skype och msn…. Vi ska ses, men just nu går det inte, för mina föräldrar skulle aldrig acceptera att jag var tillsammans med honom (fråga mig inte varför, för vill inte förklara!) …
Igår tog vi upp det att vi skulle ses och då undrade han om jag hade berättat om honom för mina föräldrar. Men då förklarade jag att det inte gick, för att mina föräldrar aldrig skulle acceptera mitt och hans förhållande… Givetvis blev han sur, och det förstår jag, och jag blev ledsen…
Senare på kvällen blev vi väl något "sams" igen..
Men jag blir så ledsen att mina föräldrar JÄMT och STÄNDIGT ska förstöra för mig..
Kan väl tillägga att jag aldrig känt såhär för en kille förut.
Jag antar att du redan försökt prata med dina föräldrar och då är det bara att gilla läget.
Tycker ni verkligen om varandra så är det bara att hålla ut. Antingen tills dina föräldrar förstår att ni verkligen älskar varandra eller tills dess att du är myndig och kan ta hand om dig själv.
Jag bor själv med en mamma som är fruktansvärt bortskämd av sina föräldrar (som bor i huset bredvid) och förväntar sig att jag ska bo och ta hand om henne när hennes föräldrar blir för gamla. Detta pga att hon är sjukpensionär och tycker inte att hennes pengar räcker till att ha det bra (dvs kunnna lägga minst 200 på kläder och lika myct till på inredning). När alla hennes räkningar + mat är betalda har hon 3000 över varje månad. Och hon anser att vi ska bo tillsammans i hennes hus så att jag kan ta hand om gården (klippa gräset och skotta) vilket hon inte anser sig kapabel till, men att gå i stan kan hon göra 4 dagar i veckan… Och sätta sprätt på pengar hon inte har och tycker att hennes föräldrar och jag ska hjälpa henne med boendekostnader då (eller rättare sagt att jag ska betala mat och allt som jag använder själv på enbart studiebidrag)…
Ibland får man gilla läget och helt enkelt bevisa motsatsen när man kan. I ditt fall bevisa att du älskar en person oavsett, och givetvis att även han älskar dig. Och tills dess är det bara att låta det dina föräldrar säger rinna av.
Hakuna matata!
Har ni träffats? Se till att er relation är stabil och fungerar först! Sedan är det ju viktigt för både honom och dig att ni kan presentera er som ett par och vara vuxna nog för en dialog.

Hur gamla är ni?
Har de någon vettig anledning till att aldrig acceptera honom?
Ni kan ju träffas tillsammans med vänner eller liknande och ta en fika eller något och se hur ni känner då. Det är inte alltid bilden man får av någon på internet stämmer överens med personkemin när man väl träffas.
Om ni träffas och allting fortfarande klickar så får du helt enkelt ta hem honom och introducera honom för dina föräldrar då.
Qui dormit, non peccat
#4: Han blir 19 till våren, och jag 15 till hösten… Vi trivs jätte bra med varandra, trots åldersskillnaden.
Precis som du säger, får vi nog göra det. Men för att träffas måste jag berätta för mina föräldrar .__. Annars lär de nog aldrig släppa iväg mig :/

#5 Grejen med 19 åriga pojkar är att de kan vara hopplösa. Tro mig inte länge sen jag själv var 19, och jag har två yngre bröder som är 19 och 17! Pojkar i den åldern, my god, ibland tror jag att det enda de har i huvudet är sex även om de är bra på att dölja det ibland.
Så jag förstår om dina föräldrar inte tycker det är en jättebra ide, men samtidigt så kan han ju vara en toppenkille, och för att få veta det så måste man ju prova.
Men du ska absolut inte träffa honom ensam, utan med vänner eller med dina föräldrar och känns det inte bra så säg ifrån på en gång.
Och tala om för dina föräldrar att du ska träffa honom, de har trots allt ansvar över dig och ska skydda dig.
Är det äkta kärlek från hans sida oxå så förstår han det och respekterar dina föräldrar och dig.
Surar han eller försöker tvinga/hota/böna och be så dumpa honom, han älskar inte dig då.
Qui dormit, non peccat
#6: Jag förstår om han blir sur, det skulle jag också blivit om jag skulle veta att min partners föräldrar inte gillade mig och jag inte skulle få veta varför… Så dels förstår jag honom…. :|
Att berätta för mina föräldrar blir inget bra, trots att jag vill berätta… Det blir bara "Gör slut" eller liknande. ;/
Han är inte ute efter sex, det tror jag inte - redan nu…
Du killar säger och gör vad som helst för att få sex i den åldern och är han en fin kille, så föstår han att du vill träffas på en på en offentlig plats med en vän i närheten..annars e han inte att lita på….föräldrarna är nog bara bra om de vill skydda dig..fårn en gammal tant ;)

#7 Om han verkligen vore en mogen 19 åring så hade han förstått varför utan att behöva fråga faktiskt. Krävs ju inget geni för att räkna ut saken direkt 
Håller med silkesnosen, det finns killar som gör och säger vad som helst för att få sex, och det är en chansning eftersom det är enbart via internet ni pratat.
Hade själv några internetrelationer i din ålder, slutade med att trots att alla inte ville ha sex påstod de på internet och det var bara "äkta" kärlek så var de snabba med att taffsa och försöka hångla när man träffade dem på riktigt. Snabba på att bjuda på fester och sprit och snabba med att ge smickrande kommentarer om utseende, intelligens och du är inte som alla andra-snacket som alla kör med.
Så ta det lugnt, vi och dina föräldrar är bara rädda om dig och vill att du ska må bra och inte utsättas för någon puckad kille!
De flesta av oss har varit i samma situation någon gång, och ibland hittar man godbitar som med min bästis som hittade sin kille och var tillsammans med honom i 5 år. Andra gånger har man stött på idioter med många vackra ord med som vara vill ha en i säng.
Men som sagt, det ska vara en öppen plats, med dina vänner, du ska inte träffa honom ensam, och du ska definitivt inte gå på fest med honom ensam. Sånt kan sluta väldigt illa om du har otur.
Qui dormit, non peccat
När jag var 16 blev jag tillsammans med en 20årig kille. Han var en mogen tjugoåring och det var dömt att misslyckas… Han var extremt omogen på vissa sätt och kunde inte acceptera att även jag hade lite omognare sidor utan då "tillrättavisade" han mig och sa vad jag borde gjort/sagt istället.. Extremt nedvärderande kan jag tala om!
Det är lätt att blikär och falla för killars lovande ord över internet. Du borde nog verkligen se till att få träffa honom och hur mycket du än älskar honom och litar på honom så se till att första träffen blir på en offentlig plats och att du som sagt har med dig en vän som kan hålla sig lite i bakgrunden.
Menar han verkligen allvar så kommer det inte vara några problem för honom. Var rädd om dig!
Sajtvärd på Iller.ifokus
Ska vi ses, ska vi vara hos honom - med hans fosterfamilj! Jag har pratat med hans föräldrar, eller i alla fall hört lite av dem…
Men nu när ni säger allt blir jag så osäker :'c
#11 Man måste vara otroligt försiktig som ung tjej så man inte råkar ut för tråkigheter som sedan förföljer en hela livet..
Se till att du känner dig helt säker på att platsen ni träffas på är säker.
Sajtvärd på Iller.ifokus
Jag håller med dom andra. Välj att träffa honom på enplats som verkligen känns säker gärna med en kompis i närheten.
Men samtidigt vill jag säga att visa förhållanden fungerar även om man är ung eller avståndet är stort. Hur det utvecklas för er är det ju ingen som vet än. Men om han är seriös så borde han förstå och försöka ordna så du känner dig trygg. Men som sagt killar i den åldern kan verkligen ha en "dold agenda".
När jag var 16 (nästan 17) träffade jag en 4 år äldre kille. Vi bodde ca 160 mil från varandra. 2 månader senare förlovade vi oss. Han var upp till mig två gånger och och exakt tre månader efter förlovningen flytta jag ner. Då var jag 17. Det är nu 15 ½ år sedan och vi bor fortfarande tillsammans 
#13: Vad roligt att ni är tillsammans!
Jag tror inte att han skulle visa sin familj eller berätta för sin familj, om han bara skulle göra hemskheter. :o Men visst, jag är försiktig. ^^,

#14 Fast att prata om och med sina närstående visar ju inget alls faktiskt, mitt ex pratade mycket med och om sin mamma, men han hamnade ändå i fängelse för kvinnomisshandel och hans mamma hade träffat tjejen och faktiskt umgåtts tillsammans flera gånger.
Qui dormit, non peccat
Träffade maken när jag var 16 o han 21, han ifrågasatte mig aldrig när jag släpade med kompisar på våra träffar de 3 första gångerna, inte heller när jag föredrog att träffas på stan i början. Gällande sex väntade han in mig tills jag var redo, vilket jag tyckte var ett bra tecken på att han var seriös.
Att din kille blir sur bara för att dina föräldrar ogillar honom (innan de ens träffat honom?!) tycker inte jag låter så moget o han verkar inte ta er på allvar. Vems föräldrar gillar egentligen sin dotters pojkvänner direkt?!
Mina kompisar tyckte maken var alldeles för gammal för mig, likaså mormor o mamma. Pappa sa inte så mycket :P Men han stod ut, o efter att de träffat honom några gånger så fattade de nog tyckte för honom till sist när de såg att han verkligen gillade mig :)
när ja snackar m mina föräldrar kör farsan fortfarande m ''lägg ner. det är inget å ha'' jag är 20 XD så vissa föräldrar kommer alltid vara misstänksamma. å många killar (Finns ju sjklart guldkorn) som bara tänker på sex som redan har nämnts. Men hoppas de löser sig för dig:)
You know you're not the way you seem
You're not a puppet on a string
Maybe it's not too late
You could still feel the hand of fate
Just close your eyes and play the game <3
mitt ex var 20, jag var 14 när vi träffades. Efter ett år så flyttade vi ihop och sedan bodde vi ihop i ytterligare två år (sedan flyttade jag). Han var med andra ord inte ute efter bara sex och han behandlade mig väl.
Du ska inte åka hem till honom även om han sagt att hans föräldrar ska vara där, för vad händerom du kommer dit och dom inte är där? Du ska absolut ha en kompis med dig vart ni än ska träffas och träffa honom gärna ute på ett fik och följ inte med honom till någon enskild plats. Blir din kompis misstänksam så lyssna på det och backa ett steg. Det finns inget som inte kan vänta till nästa gång man ses.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#19: Har nu till och med pratat med hans föräldrar, sett hans mamma! Så känner mig trygg.
#20 Men även dumma pojkar har föräldrar. Så var försiktig.
Medarbetare på westernridning.ifokus