Vet inte riktigt vad du menar när du skriver att alla väntar sig mer av kvinnor än män? Jag känner inte till män som "får" ligga på latsidan.

Och vad är det för press som ni unga kvinnor har på er?

nästan alla män/killar,ligger på latsidan medans de är vi tjejer/kvinnor måste göra allt åt dom.

vi har pressen från skolan kompisar,och ändå så mycket mer som lixom inte går att beskriva.

#2 Verkar som du träffat på lite skumma män. I mina kretsar delar man på ansvaren här i livet.

Du bestämmer själv om du vill göra något för någon annan.

alltså.jag har inte vart tsm med dom men så är det i min familj tex min pappa och min bror behöver nte göra mktmedans jag mååste hjälpa till och blabla enligt mi pappa.

#4 Låter tråkigt om det är så i din familj. Men det betyder inte att det är så för alla. Normalt sett så sitter inte männen och slappar medans kvinnorna gör allt.

5 näe inte överallt men om ni kollar mellan unga och äldre mammor tex.där är pressen enorm för unga mammor,nej jag är inte mamma men har en hel del vänner som är det:)

#6 Jag förstår fortfarande inte vilken press du menar. Alla förstagångs mammor känner press på att vara bra mammor, oavsett ålder.

Förstår inte heller vad detta har med att män sitter och inte gör någonting.

men jag menar vi kvinnor har mer press påoss än män.i allmänhet. men unga mammor har mer press från alla runtom kring får höra dagligen i början barn ska ej ha barn m.m

Anser inte att kvinnor har mer press än män. Inget jag har upplevt i mitt liv iaf.

Förstår vad du menar,O aa i visa familjer är det så. oftast inte i svenska familjer men i invandrar familjer (flyktingar) som inte bott i svergie tidigare tar ju från deras hemland generationer.

Menade inget rasistisk, men det är så jag upplever det 

haha ja,det är så jag upplever det också.jag sj är svensk men har en pappa som är väldigt gammalmodig,så det blir så då.

#11 aa :)

Jag upplever inte att vara kvinna som något problem eller mer jobbigt, jag har inte mer press på mig än någon annan. Däremot ser jag många tjejer och killar för den delen ta på sig en martyrroll och kväva sig själva i arbete och annat fast de inte behöver det och sen beklagar sig över hur lite tid de har och hur stressade de är.

Definera unga mammor, en ung mamma för mig är en 13-14 åring och nej en så ung person ska inte ha barn. Men om det händer så finns det inget som säger att hon inte kan bli en superbra mamma, allt beror på hur mycket ansvar hon själv är beredd att ta. Flera av mina vänner har barn, en kompis hade 2 barn innan hon fyllde 17 år. Inga problem där, hon är inte sämre än någon annan förälder. Det där är en "myt", allt beror på hur mycket man själv väljer att ta åt sig. Vet flertalet äldre kvinnor, 30+ som faktiskt inte alls kan ta hand om sina barn.

Angående din hemmasituation så är den enda som kan göra något åt det är du själv. Min pappa var likadan, en dag fick jag nog och satte mig ner och sa att jag tänker inte lyfta ett finger förrän mina bröder börjar göra det. Visst vart det bråk och tjaffs men jag fick min vilja igenom tills jag flyttade hemifrån.

#8 Nej, vi kvinnor har inte mer press på oss i allmännhet.

Jag tror att i många familjer ansvarar mamman mer om barnen än pappan. Så upplever jag många många familjer.

Min mamma är mer drivande än min pappa när det gäller huset och trädgården, pappa är mer för att ta det lugnt och njuta. Jag ser inget problem med att ta det lugnt, och så är jag själv. Det är ingen som begär att mamma ska jobba och slita i trädgården för att få det fint, men hon vill göra det. Pappa hjälper till ganska mycket, och han har framförallt blivit mycket bättre på att laga mat, tvätta diska osv de senaste åren, när vi satt mer press på honom att göra det.

Däremot har jag aldrig blivit uppfostrad att hjälpa till mer än min bror. Utan jag ställer hjärna krav på att både pappa och min bror ska bli bättre på att hjälpa till.

Jag känner heller inte igen mig i att kvinnor skulle ha mer press på sig.

Det blir vad man gör det till själv.

Jag vet inte exakt vad TS menar men jag upplever att kvinnor har större krav ställda på sig än män. Vi måste vara mycket bättre än män i arbetslivet för att ens hamna på samma nivå. Samtidigt ska vi vara toppenmammor, sexiga älskarinnor i sängen, hinna hålla oss i form och se ständigt utvilade och unga ut. Det går ju inte ihop! Och ja, det är fortfarande så att kvinnor har större ansvar i hemmet fastän de jobbar heltid. Det gör mig skadeglad nästan att kraven på män stiger och att vi snart ligger på samma omöjliga nivå…Män, som tidigare bara behövt bry sig om att ha en bra karriär och inkomst med medföljande statusprylar börjar nu nojja sig över sitt utseende mm för att vi kvinnor har börjat ställa högre krav.

"Och ja, det är fortfarande så att kvinnor har större ansvar i hemmet fastän de jobbar heltid."

Möjligtvis i de hem du varit i, men så är det definitivt inte i de hem jag varit i. Sen undrar jag vad du menar med att vi har krav på oss att vara duktiga mammor, sexiga älskarinnor i sängen o hålla os i form. De kraven har faktiskt männen också, om man nu tvunget ska kalla de krav.

#17 du har så rätt!

#18 en man har inte alls samma krav på sig när det gäller papparollen framförallt. Om en kvinna väljer att satsa på karriären istället för att vara hemma med barnen, då blir det väldiga skrivierier, (hände för några år sen, när en kvinna i riksdagen gick tillbaka till jobbet bara efter några veckor).

Att kvinnor har lägre lön jämnfört med en man för samma utförda jobb är väl också ett bevis på att samhället inte är helt jämställt.

Tar man åt sig av alla ytliga krav och låter sig mannipuleras så kan det vara jobbigt. Bry er inte så drabbas ni inte. ;)

Jag har haft hårt press på mig när jag var yngre och även sett många omkring mig med hårt press/krav på sig att bli lyckad, prestera. Man ska hälst både göra karriär, vara snygg, smal o vältränat, vara kompis med domhäftigaste kompisar, skaffa det läckraste hus mm resa till dom häftigaste resmålen, skaffa flygsertifikat eller åtminstone klättra på bergväggar.  Men jag har verkligen inte upplevt någon skillnad beroende på kön, det har varit lika för killar/tjejer.

Och pressen…. den kommer inåfrån individerna själva.  Den hårdaste chefen är en själv. Klart att man inte alldeles själv skapar pressen, man är påverkat av allt runtomkring och den allmänna bilden av hur man är för att var riktigt lyckat. Men man kan faktiskt själv styra tämligen långt hur mycket press man ska ha på sig. Genom att säga nej. Genom att tänka till o bestämma sig för hur man själv vil ha det och vad man vill lägga ner sig på o inte och vad somär viktigt för mig och mina nära och inte.

Så mitt bästa råd är: ta kommandot över ditt liv. Du bestämmer om dig.

TS, du har alldeles rätt i att livsförhållandena genom tiderna har sett annorlunda ut mellan kvinnor och män. Jag vill dock belysa att även män, sett utifrån de könsroller du själv betonar, upplever att de har krav på sig. I min omgivning är det väldigt ovanligt att män ligger på latsidan, eller kvinnor för den delen. Men detta är Också en kulturfråga, och det förvånar mig att så få människor verkar ha koll på det. Jag är själv uppväxt i sådan kultur att kvinnorna har allt ansvar som rör barn och hem. Och tyvärr är det inte tillräckligt ovanligt för att ursäkta okunskapen bland andra människor som inte känner till detta.

Jag ar uppvuxen att man ska arbeta och sedan ligga och grisa i soffan medans kvinnor ska vara riktigt praktiga och studera, arbeta och fixa hemmet och allt som kommer pa kopet som att laga mat och allt annat samtidigt som man ska ha fint har och resten av allt som kommer med ett perfekt utseende. 

Kommer man från en gammalmodig familj är det nog så att kvinnorna sköter hemmet och "måste" göra männen glada genom att städa fint, och laga god mat. Medans männens uppgift oftast är att arbeta.
Och det är helt naturligt med tanke på hur det var förr i tiden.. :)

Det med unga mammor kan jag faktiskt hålla med om, dom blir mer uttittade och negativa människor letar mer fel hos en ung mamma än hos en äldre. För en äldre anses veta hur man tar hand om barn endast för att denne har åldern inne. Det är helt fel.
Att vara mamma är en livsstil, inte en ålder! :)

Den här diskussionen är bättre att ha ur ett utifrånperspektiv. Att med självupplevda referenser dra ett helt kön över en kam blir väldigt vinklat.

"Alla män har… Alla kvinnor har"

Press är något vi upplever individuellt och är annorlunda för alla. Oavsett vilken situation vi befinner oss i så kan vi ju också hantera "pressen" annorlunda. Vissa bekommer den inte alls, medan andra lägger en otrolig press på sig själva även om inte omvärlden gör det.

Det viktigaste är ju upplevelsen av press och ifall trådskaparen upplever att det i hennes situation eller i hennes familj är mer press på kvinnor eller att hon själv upplever en stor press och det frustrerar, är det något som behöver hanteras oavsett om så är fallet eller inte.

#19 Att män inte haft samma krav som pappor innebär också att de inte haft samma ansvar och samma rättigheter.

Pappor betraktas som sämre föräldrar av många - och det är förjävla orättvist. Många pappor blir misstrodda och dumförklarade gång på gång, just för att de är män.

Så det finns två sidor till allting.

Jag roade mig med att lista några av de stereotypa och generella krav som ställs på män (särskilt om man går tillbaka några år i tiden):

* Mansrollen är otroligt snäv. Ett fånigt exempel är ju att kvinnor kan välja mellan både byxor och kjol, män har inte det valet. Och det gäller såklart inte bara kläder utan på alla nivåer, kvinnor kan "vandra" mellan könsrollerna på ett sätt som män inte kan. Kvinnor kan vara både hårda och mjuka, män ska inte vara mjuka för då är de "fjolliga".

* Män har i generationer fostrats till att fokusera på karriär för att försörja familjen - och missar det som kanske är viktigast i livet; relationen till sina barn.

Efter en skilsmässa är det därför oftast mamman som får vårdnaden, något som är en enorm sorg för de män som trott sig göra det rätta.

* Statistik visar även att män ofta förlorar sina vänner efter en skilsmässa eftersom frun är den som hållit igång kontakten med vänner till familjen.

* Män fostras till att vara hårda och starka och inte prata känslor, vilket bland annat medför att de inte söker hjälp för psykiska eller fysiska problem i lika stor utsträckning som kvinnor - och det får stora konsekvenser såklart.

Det gör även att många män har svårt att bilda djupa och meningsfulla relationer till andra människor. Hur många kvinnor har inte klagar på att deras man inte kan prata om känslor liksom?

* Män förväntas ta i princip alla initiativ när det gäller sex och relationer. Hur kul är det att vara en töntig, blyg och kärlekstörstande tonåring och veta att man i princip aldrig kommer att få en tjej om man inte gör något åt det? Alla som är blyga vet ju hur himla svårt det kan vara att komma över det.
Som tjej kan man typ luta sig tillbaka och göra ingenting - ändå blir man uppmärksammad.

* Statistik visar även att den grupp i samhället som har lägst chans att bli gift är: Manliga undersköterskor. En mans status spelar roll  även om det förnekas.

* Män löper högre risk att råka ut för våldsbrott utomhus

* Män döms hårdare när de begår brott. När kvinnor begår brott är man oftast mer benägen att hitta förmildrande omständigheter som ger lindrigare straff (finns minst en bok skriven om detta ämne baserat på svenska brottsfall).

Som sagt, detta är generella grejer, men jag tror knappast att det är lättare att vara man än att vara kvinna. Det är svårt att vara människa helt enkelt och jag tror inte att kön gör den stora skillnaden.