Blir också jätteförbannad när de frågar NÄR man ska ha barn. Jag vill inte heller ha ett barn i denna hemska värld. Jag tycker inte om barn överhuvudtaget. Men folk fattar inte det!!. Som kvinna ska man helst ha några stycken och bara älska ungar och gör man inte det så är man helt dum i huvet.

Kan inget annat än hålla med dig! Tänker som dig angående barn, jordne är överbefolkad och det behövs snarare dö än födas en massa människor.

Sen myser jag hellre med katten för den kräks inte på mig och den spinner.

Sådär får din psykolog inte hålla på! Det är hennes jobb att hjälpa dig må bättre, inte läxa upp dig om bröst och barn. Varför pratar ni alls implantat om du inga ska ha? Jag är nog ökänd här på iFokus snart för alla mina anti-barn-inlägg. Jag håller nämligen med dig fullständigt! Jag tycker inte om barn, jag vill leva mitt liv precis som jag vill och inte låsa upp mig 20+ år på nån annans behov, och jag tycker det är FEL att vi låter världsbefolkningen skena iväg. Varför gör Rädda Barnen inte reklam som säger "Hjälp kvinnor i u-länder själva välja om de vill ha barn. Vi samlar pengar för att sätta upp fria preventivmedels- och abortkliniker i…"? Varför tjatar miljörörelsen om bilar, kärnkraft och kött när det största hotet mot vår planet är att vi är för många och håller att bli ännu fler? Jag har fått höra att jag är en egoist som inte vill ha barn. Måhända att det finns nåt korn av sanning i det, men de största egoisterna är i mina ögon de som prompt ska föda egna barn när det finns så många som behöver adoptivföräldrar! Jag "kan inte förstå" eftersom det är något bara mammor kan förstå, har jag fått höra. Nä, usch. Lägg till att alla föräldrar verkar förvänta sig att alla andra ska dyrka deras avkommor och vill höra om blöjor, barnvagnar och kolik. Gud nåde om man missar julklappar/födelsedagspresenter/påskägg till släktens ungar. Gud nåde om man vänligt men bestämt tillrättavisar barnets beteende. Och Gud nåde om man inte håller med om hur svååårt det är att vara förälder, och än värre kritiserar den långa föräldraledigheten eller barnbidraget eller andra "låga" skattefinansierade förmåner.

#3 hur kan de säga att du är ego egentligen om du inte vill ha barn? det är väl mer ego att skaffa barn när jorden är överbefolkad? Det är ju det mest egoistiska man kan göra egentligen.
man skaffar barn för sin egen skull ju.Sedan får man hjälp av samhället när man själv valt det.

Håller med dig om att de verkar tro att det är roligt att höra att deras barn precis bajsat och hur det såg ut och massa saker som man inte bryr sig om. Och att man får verkligen inte säga ifrån när ungen beter sig illa.

#1 Precis, jag får jätte sneda blickar när jag säger till bland annat mamma (som så gärna vill ha ett troll av mig) att jag tänker inte skaffa barn. Och absolut inte till denna värld som den ser ut nu.
Till och med min mamma ser snett på mig! =O

#2 Precis!
Ja, katten är dessutom mysigare ;)

#3 Jag pratade om att jag helt plötsligt har börjat skämts så över mina bröst, då kom hon in på implantat och ville inte släppa det trots att jag påpekade 3ggr att det inte ens kommer på fråga.

Varje dag hör jag människor som klagar på att de inte har jobb, de har inte råd med mera. Men ändå skaffar de barn som hindrar de från att söka det jobb de vill ha, barnen kostar skjortan trots barnbidrag. Hörde på lyxfällan (tror jag det var) att ett barn under åren 0 till 18 kostar en miljon kronor! Det var något liknande i alla fall, sjukt mycket oavsett.

Det roliga tycker jag, är att om man sitter på bussen och ett eller flera barn skriker och sparkar på sätet, man vänder sig försiktigt om och ber hur snällt som helst barnet att sluta - resultatet blir en förbannad mamma!
Håller med dig där, vi som inte har barn vi "fattar ingenting" om vilken lycka det är, hur roligt det är och hur "viktigt" det är att ha barn.
För mig är barn en enorm begränsning till ett riktigt liv, man kan inte göra vad man vill och speciellt jag vill ha så få begränsningar som möjligt då min period med epilepsi var nog mycket och då var jag ändå så pass ung - men detta förstår ingen.

Jag kommer själv vilja ha barn om något år, när vår ekonomi ser bättre ut, men jag tycker att det är fantastiskt att vi i Sverige idag kan välja om vi vill eller inte vill ha barn! Vårt samhälle är utformat så att vi inte behöver ha egna barn för att bli omhändertagna när vi blir gamla och det är ju superbra att inte alla vill ha barn. Bara en sån sak som att vissa vill ha väldigt många barn, för att det ska bli balans krävs ju att andra "avstår".

Jag har både vänner som redan har två knoddar och vänner som vet, sedan länge, att de aldrig kommer skaffa barn. Det funkar ju bra då de vänner som inte vill ha egna barn kan få umgås med de andras om de gärna vill ha barn i sitt liv trots att de inte vill ha egna. Alla människor är unika och därför är det naturligt att alla inte vill ha barn. Sen har väl en stark längtan efter barn gynnats under årtusendena av naturliga skäl. Det är väl anledningen till att vissa kan bli så militanta i sin åsikt att "alla måste vilja ha barn"…

#3 Håller fullständigt med! Sen förstår jag inte varför man får pengar från staten (skattebetalare) när man frivilligt valt att skaffa ungar! Varför får inte jag bidrag för mina djur som jag frivilligt skaffat?

Jag tror på allas fria val och i det ingår att respektera andras val. Jag vill absolut ha barn inom några år och upplever att min biologiska klocka är i full sving…Japp jag skaffar inte barn för jordens bästa, utan på grund av ett genetiskt programmerat arv.

Jag vill bli mamma, sedan har jag alltid haft ett stort behov av att "mamma" alla ungar och har arbetat med pedagogik sedan ung….upplever att mitt biologiska behov blir i viss mån tillgodosett så…sedan har jag inte alltid varit säker på att jag vill ha egna barn…men efter 30..tro mig, klockan slår med en annan intensitet. Jag vill även gärna ha fosterbarn…för japp jag anser att en av mina talanger är att vara mamma.

Håller med om att det var ett märkligt och inte särskild smart bemötande från din psykolog!

Sen ska väl även jag upprepa mig själv från tidigare diskussioner om dethär ämnet: Människor förändras även efter dom blivit vuxna och det är väldigt många fler kvinnor som inte vill ha barn "någonsin" när dom är 20 eller 25 jämfört med vad dom samma kvnnor senare vill när dom är 35.  Och eftersom kanske 90% senare gärna vill ha barn kanske det inte är så konstigt att ta det med en nypa salt vad någon säger när hon är ganska ung. Om du tillhör de som kommer ändra sig eller de som inte kommer ändra sig det vet man ju inte förrän efteråt.

Men oavsett detta så ska en psykolog inte hålla på så som du beskriver, det är brist på respekt, och ömsesidg respekt behövs ju om du ska ha förtroende för henne som psykolog och därmed ha nytta av att gå hos henne.

Jag förstår inte varför du inte byter psykolog pga hon är oproffsig? Hon har till uppgift att stödja utifrån din situation, inte lägga in egna åsikter om vad som är rätt och fel.

Barn tänker jag inte ens diskutera, fritt land och folk gör som dom vill. Enda som är dåligt är när folk inte tar hand om sitt ansvar.

#7 För mig är mina djur minst lika mycket värda som en mors barn, och jag vet att jag inte är ensam med denna känsla. För mig skulle inte ett barn i världen kunna ta mina djurs plats då jag anser att mina djur tillför mig mycket mer glädje, dessutom har de en enorm positiv effekt som gör att jag som människa blir så lugn och fri ifrån stress - ett barn gör det snarare värre och då speciellt de första åren med en massa skrik, sena nätter osv.
Dock så har ju kommunerna och de som håller i detta med pengar tankarna att det är skillnad på liv och liv. En människas liv kommer alltid vara mer "värt" än ett djurs liv - detta tanke sätt gör mig ärligt arg. Ett djur har minst lika mycket rätt att leva som en människa!

#9 Jag tog väldigt illa vid mig med tanke på att jag sagt flera gånger att jag verkligen inte vill ha barn.

Sant som du säger, man vet faktiskt inte. Men jag tycker ändå att man ska mötas med respekt när man faktiskt inte vill ha i dagsläget än att få: Säger du nu ja! Eller: Ja, säg om det där om något år.
Och så skrattar de bara bort allting.
Synen på detta är väldigt märklig, att man som kvinna anses som mindre värd om man inte har ett barn och gärna ska man ha fler. Min faster har inga barn, hon kan få en del blickar när hon säger att hon inte har några. Vilket är tråkigt.

#10 Hon är riktigt bra i allt annat, men just det här har hon trampat lite över gränsen om man kan säga så. Och barn är ju inte direkt det jag pratar om hos henne.

Precis, fritt land! På så sätt går barnfrågan "egentligen inte" att diskutera, alla gör ju som de vill. Samtidigt ska man ju inte behandla de kvinnor som faktiskt inte vill ha barn med bristande respekt. =/

#11 Ja alla ska ha samma respekt, man är inte värd mer eller mindre om man väljer att skaffa barn/vara utan barn!

#12 Precis, det är ju trots allt som man vill själv

#11 Det roliga är att skulle alla människor dött ut hade planet mått mycket bättre! Men hade bin d;tt ut hade hela planet dött inom 15 år tror jag det. Så vem är mest värd egentligen? Inte männsikan, iaf, vi kommer längst ner på listan!

Håller med om att djur ger så otroligt mycket! Dem ger mig mycket mer än någon människa gjort mot mig!

ajaj…önskar verkligen att inte samtalet var så kategoriskt….jag älskar verkligen människor o i synnerhet barn…finns givetvis folk av alla de sorter.

Jag förstår helt hur du menar, har själv sagt liknande tidigare, men jag har dock alltid gillat barn! Men jag har ändrat mig det senaste året och kommer i framtiden vilja ha barn. Om jag var du skulle jag bytt psykolog, dom ska ju inte försöka lägga över sina egna åsikter om saker och ting på sina patienter, särskilt inte om sådana stora ämnen som att skaffa barn och bröstimplantat.
Jag tycker alla ska få välja om de vill ha barn eller inte och det ska alla andra acceptera utan några större motfrågor.

En lösning kanske är att ta upp det med psykologen. Berätta att du blev arg, därför att du känner dig väldigt säker på att du inte vill ha barn och även om du vet att många ändrar sig så är det faktiskt inte alla som ändrar sig, visse håller kvar sin inställningn och kommer alldirg vilja ha barn och din psykolog kan ju faktiskt inte veta om du är en av dom och du blev därför arg över att hon inte pespekterarde din inställning.

Om det för övrigt funkar bra mellan er kanske det kan vara värt att reda ut det.

#17 Jag har funderat på att ta upp detta igen vid nästa samtal.
Jag känner inte att jag vill byta då hon är toppen i allt annat, och barnområdet är något som är så oaktuellt det bara kan bli egentligen - förutom detta då hon kom in på bröstimplantat.

Jag har ett liknande problem. Fast jag har ett barn, och _bara_ ett barn. Folk frågar mig hela tiden "när kommer nummer två" och när jag säger att det inte blir fler så får man höra attjag kommer att ångra mig, och att "det nog kommer om några år". När jag lägger till att det int blir fler på ärftlig synskada som min dotter har, så får man ändå höra att "man nog chansar" sen ialla fall. Även fast risken är över 25% för någon fomr av synskada och eventuellt helt blind.

Samhället verkar aldrig vilja låta än vara ifred, oavsätt om man inte vill ha några barn alls eller nöjer sig med ett. Båda är tydligen "fel". Jag säger att det är upp till var och att bestämma. Så man får fan respekera andras beslut och inte ifrågasätta, möjligtvis fråga varför man har gjort det valet.

Helt fel av din psykolog. Alla människor är inte intresserade av att skaffa barn. Men pratet om att det är egoistiskt att skaffa barn till en överbefolkad värld blir också ganska tröttsamt.

Man får tänka på nästa generation också om de blir allt för få blir det väldigt slitsamt för dem när vi andra börjar bli gamla och i behov av hjälp i större eller mindre utsträckning,

Är det inte nog att konstatera att man inte själv vill bli förälder utan att till sådana brösttoner?

#20 Den slitsamma skiftningen är oundviklig. En vacker dag tar vatten och jordmån att odla i slut. Är vi då fler än vi är nu så blir svält och troligen krig oundvikligt. Det är väl bättre att ta upp huvudet i sanden och prata om det redan nu?

#21 Hur menar du? Jag har inte huvudet i sanden. Jag säger inte att vi behöver bli större befolkning i stort men om barnafödandet minskar drastiskt blir det väldigt slitsamt för dem som är unga då när större delen av befolkningen är gammal och på det stora hela ganska skröpplig.

Jag vet mycket väl att jorden inte räcker i all evighet det var inte det jag sa, jag bara tyckte att man behöver inte bli alltför fanatisk åt andra hållet.

Ja alltså barn är framtiden oavsett vad folk tycker och tänker om saken. Men visst finns det för mycket folk, jag kan tänka mig en hel del som bara tar plats och aldrig bidragit med något som vi kan avyttra istället.

Införa avelsprogram för människor så bara fysiskt/psykiska och mentalt friska människor får lov att skaffa barn hade nog varit bra. Då hade nog människorasen blivit friskare.

#24 Visst är det bra om man kollar på en hög nivå, men det är inte genomförbart i verkligheten:P

#25 Varför inte? Man gör så med dem flesta djur, ställer ut i unga år och gör olika tester. Olämliga individer kastrerar man.

#26 Vem avgör vem som är lämplig? Dom oönskade individerna kan vi skicka till koncentrationsläger för att fortare få en bättre värd, eller hur?

Som sagt, om man kollar på den höga nivån - en hund-ras, människoarten - så verkar det smart, men när man tar sig ner till individerna är det annorlunda. Vem har rätten att bestämma över en annans liv? Vem avgör vilka egenskaper som är önskade respektive oönskade?

Samhället skulle brytas ner, men troligtvis skulle vi individer göra uppror precis som vi gjorde när vi ansåg att ideerna om att sortera ut judar, handikappade, politiska motståndare, svarta, folk som de styrande inte gillade osv osv var fel under 2a värdskriget. du kanske tycker jag drar det långt, men vem bestämmer egenligen vart man drar gränserna för hur vi vill ha "avelsdjuren"?

Jag är handikappad, jag stammar och har linser, och kanske är min stamning så pass illa att även jag skulle ha sorterats bort under Hitlers styre? Kanske du skulle bestämma att jag inte skulle få föra mina gener vidare om du hade chansen?

Ta inte illa upp, vill bara visa att man måste passa sig för sådana tankar :)

Vilken idot till psykolog… Har faktiskt aldrig heller gillat barn och undviker dom helst om dom är under -prata åldern & förstå saker åldern-
Fast min familj sa tvärtom, dom sa mer att 'du kommer aldrig ha barn du- eftersom dom märkte hur ansträngd runt dem samt sa att jag inte ville ha, "Dom är äckliga" Citat från en 7 årig gammal elin 

Men nu när jag blev ihop med min pojkvän så har de tankarna faktiskt ändrats lite… Får lite moderskänslor med honom 

Men inget fel att inte skaffa barn, förstår dig och alla andra fullständigt! Förresten så är det mer ett mode att ha barn ändå, mamma-möten och all reklam och barnprat med andra vänninor samt barnbloggar osv 

-Min åsikt, betyder inte att det är så- 

#24 jag måste säga att jag tog riktig illa upp av ditt uttalande. Oavsätt om du är seriös, ironisk, "skämtar" eller vad du nu är.

Jag har en dotter som är synskadad.

TS, jag håller med dig att bara för att man är kvinna så betyder det inte att man måste skaffa barn och gifta sig.

Jag respekterar att du inte gillar barn, jag menar, man kan inte gilla allt

Jag tycker att barn är okej, men vissa föräldrar har brist på diciplin och då blir de sådär jobbiga och tar allt man säger som ett skämt.

#24  Det är precis vad Hitler tyckte.  Trodde vi idag hade blivit nåt lite klokare och hade lagt den idén på hyllan bland smärtsamma historiska lämningar.

#31 Man kan inte klandra henne för att tänka tanken - vem har inte gjort det? Man måste bara passa sig för att säga sånna saker innan man verkligen har tänkt igenom det.

Jag själv väljer att inte få egna barn pga att jag inte vill att någon jag älskar ska stamma (har fått min stammning från pappa).

#24 hade man gjort så hade nog ingen varit "frisk" nog att skaffa barn. Alla har vi någon sjukdom som kanske ligger i bakgrunden och inte visar sig. jag för min del har massor med hjärtproblem i släkten och cancer mm och jag har Hms. Vilken tur att inte jag vill ha barn så man inte sprider de dåliga generna vidare 

Klart man borde fundera lite mer om man har farliga sjukdomar i släkten men man avgör ju endå själv om man vill ha barn. barnen får ju inte alltid automatiskt sjukdomarna och om bara "friska" får barn så kommer det endå dyka upp sjukdomar.

Tror du menar bra med ditt inlägg men tyvärr är det nog inte så genomtänkt.

#32 stammning går att fixa med rätt hjälp.min kusin stammade när han var liten men gör inte det nu. så du behöver inte avstå barn pga det.

#28 Hm, mode med barn =S
Du fick det att låta som om barn är något klädesplagg som man har bara för att sticka ut xD
Fast förresten, det är ju nästan som så! Har man ett barn så blir man alltid lite extra tittad på - speciellt om man är ung =S

#30 På det planet var hon lite jobbig, men alla är inte felfria.

Jag tycker att man ska tänka på barnet ifråga om denna barnfråga tas upp i ett förhållande, OM man har sjukdomar eller liknande i släkten som är ärftligt så ska man tänka en extra gång innan man skaffar sig ett barn. Jag tror inte barnet ifråga hade viljat fötts om den riskerar att få en allvarlig sjukdom eller liknande.
Inget illa menat!
Barnet ifråga behöver ju inte få sjukdomen, men det är ingen som vet om den faktiskt får den eller inte och är det fel sjukdom - varför chansa?
Nu vet inte jag vilka sjukdomar det finns och liknande så jag kan inte ge något vidare bra exempel.

Jag tror många idag skaffar barn bara så där utan att riktigt tänka igenom valet, man får ju en instinkt som kvinna att skaffa barn, men man ska inte följa instinkterna och tänka på sig själv alla gånger.

#24/#26 Vem ska avgöra vem som är lämpad att vara förälder och inte? Finns många funktionsnedsättningar man kan leva med utan några som helst problem och jag tycker det är upp till var och en att bestämma. Djuren har vi ju i inhägnader mm och kan på så sätt bestämma mer över sådant, men barn/ungdomar låser ju föräldrarna sällan in för att de inte gillar sitt barns val av partner.
Självklart respekterar jag din tanke, men ibland tycker jag man ska vara försiktig med vad man skriver/säger offentligt, många kommer ta illa vid sig av den åsikten.

mmm..man ska passa sig för att bestämma vem som ska få barn…tja om man täker påå djur, sp är det ofta misstagen som blir förbaskat trevliga….finns massor av sjukdomar i min släkt…men att leva innebär ju faktiskt att våga leva..jag menar vad gör man annars här sin tid på jorden..har haft många funderingar, men nu  e det så att mitt behov av att bli mamma är starkare än allt annat…o det känns helt okej..det e ju därför jag finns..om man ska dra det till sin spets, att föra släktet vidare.

Alla har rätt att göra sina egna val, men tänka efter in´nan man skaffar barn e ju bara bra…men man skaffar ju barn för sin egen skull…precis som man skaffar djur…..faktiskt..inga djur har bett att få flytta in hos sina mattar och hussar…vi människor har ett behov att få ta hand om andra varelser..o på många sätt e ju djur, som konstanta hjälplösa bebisar, som e beroende av oss…värt att reflektera kring!!!!

Jag förstår dig fullkomligt, jag är exakt likadan. Jag vill INTE ha barn och har själv fått utstå förolämpningar av alla dess slag. Värsta var av en ungerst svin och hans mor som båda sa med eftertryck att jag inte är kvinna..ville slå till idioterna.

Nä, jag tänker stå på mig, för det är verklgen inte rättvist att sätta ett liv till världen som man inte kommer ta hand om, för det kommer jag inte!

#37 Man är minst lika mycket kvinna även om man inte har barn!
De är alldeles för fast i det som var förr, enligt mig.
Då skulle kvinnan vara hemma och ta hand om barnet (gärna barnEN) och se till att maten står på bordet i tid.

En KVINNA gör vad hon vill, en TJEJ gör som dem andra säger åt henne! ;)

#39 Hehe, det stämmer ju nästan det där. Säger man tjej så kopplar man det ju inte till vuxen, och dagens tjejer verkar ju bara följa med strömmen =S

#40 Precis.^^ Dem flesta tjejer idag, iaf där jag bor, gör som alla andra, tyvärr.

#40 Kan säga att det är väldigt lika här med! =/

men söta rara…vissa saker och jag inser att jag sticker upp huvudet här…ni hade inte funnits om inte människan hade ett biologiskt behov av att fortplanta sig…precis som alla andra djur….

#43 Jag har aldrig bett om att bli född så mig spelar det ingen roll. ;)

#43 Vad har artens forplantning med individens vilja? Ser inte vad du vill förmedla med din komentar.

#43 Vad vill du säga? Är det alltså ok att behandla barnlösa dåligt för att de inte vill/kan följa den biologiska driften att föröka sig?

självklart ska man inte behandla barnlösa illa..har inga barn ännu själv…och ingen behandlar mig illa alls…….men det tycks som om debatten blivit lite väl ensidig..som om det e ngn skyldighet att inte skaffa barn..hmm jag tillhör dem som e oerhört tacksam för att jag förddes….

Jo.tycker nog att fortplantningen har med individen att göra…känner själv att mina modersinstinkter verkar på ett mkt mer kraftfullt sätt efter 30 och att mina ägglosningar…driver mig på ett annat sätt..jag menat vi e ju egentligen bara apor!

#47 Debatten i denna tråd är "ensidig" eftersom det handlar om en ung kvinnas frustration över att folk gör antagandet att hon ska skaffa barn. Just antagandet att kvinnor är biologiska varelser som alltid vill ha barn är frustrerande. Det är sällan någon ifrågasätter en killes val att inte skaffa barn, ingen pratar om mäns biologiska klocka eller att de blir mer sugna på att bli pappa efter en utlösning. De flesta vill ha barn, ja. Men vi som inte vill det är trötta på att bli behandlade som en anomalitet i strid mot naturens lagar. Vi är apor i grunden, men har evolverat långt mycket längre och har något djuren saknar - valfrihet!

#48 bra sagt, djur drivs av instinkter och måste vid varje brunst bli dräktiga, det behöver inte vi utan kan välja själv som tur är.

#49 Jag säger egentligen bara en sak, tack och lov för det!
Undrar hur världen skulle sett ut om varje kvinna blev gravid så fort de får ägglossning!

#50 Fy 17. i många länder hinner ju knappt kvinnan föda ut ungen innan mannen är på henne igen. tur att man har valmöjlighet här i landet.

…klart vi kan välja….men kroppen villl ju,, så den fortsätter att ge oss nya chanser…..:)hahah…känns som om jag e the odd one out!

#51 Tycker det är tragiskt, då är det ju inte ens instinkterna som talar utan då är det mannen som bestämmer, och vad jag vet så brukar dessa män vilja ha en väldigt stor barnskara. =S

#52 Jag är nog den dummaste man kan tänka sig angående den mänskliga kroppen då jag inte vet någonting (=S), men så vitt jag vet så är det inte förren man känner de här instinkterna som kroppen vill.
Jag menar, mensen kommer ju i samband med ägglossning och det betyder ju att redan vid 13års ålder (en del äldre, endel yngre) så måste ju kroppen då säga att "den vill" och inte skaffar man barn då?
Det är ju snarare vid 20-30års åldern som man kan börja få de här instinkterna om barnahavande.

Eller snurrar jag ihop allt nu? =S

tja..kroppen vill ju….men det tar ju ett tag tills man växt färdigt…man får ju mens…östrogenpåslag för att kroppen ska anpassa sig för att bära ett barn….tar tid….sedan anser jag ju inte att man är mogen det känslomässigt!

Sedan..(min tolkning) …men ju äldre man blir ju mer tycks kroppen skrika..SNART ÄR DET KÖRT…..och då är det betydligt mer tryck under cyklerna….och tja kanske har man landat så mkt i sin person, så att man kännner att det e det steget som finns kvar. När jag var yngre hade jag liknande tankar som en del av er…men idag, med ökad trygghet i mig själv och säkert biologi, så skriker den! …med det inte sagt att det blir så för alla.

#54 Då snurrade jag inte helt iaf! =)

Jag är som sagt bara 14 år än, men kan på sätt och vis hålla med dig ändå. Vissa som jobbar inom psykologin osv tänker inte alltid igenom det dem säger. Likadant är det med socialen (kanske inte tillhör det du rabblade upp nu då, men btw), för när min pappa skulle skriva under att han var pappa till mig så frågade dem mamma & pappa när de hade skapat mig o.o' Sjuk fråga! Pappa, som kan vara rätt flummig, tänkte vräka ur sig ' I garderoben på lördagkvällen vid elva"… ._. Så sjukt!

#56 De kunde ju ha frågat efter ditt födelsedatum och räknat ut själva =S
Nio månader bakåt är inte så jobbigt at räkna ut heller.

#57 Faktiskt 10 månader då människor är gravida i 40 veckor. ;)

#58 fast månaderna har mer än 28 dagar

så det är väl egentligen 9,3 månader ungefär.

Hehe xD

Människan kommer alltid leva på gränsen till svält. Nu när det under en period funnits mycket mat att framställa har arten kunnat bli fler, men några av oss har fortfarande levt på gränsen till svält, så kommer det alltid att vara. När mat och mycket viktiga råvaror som olja, nu börjar sina kommer mänsklighetens antal att minska.

Precis som bakterier som livnär sig på en bit mat. De blir så många att de bakterierna på kanten lever på gränsen till svält och de kan inte bli fler. När matbiten tar slut försvinner bakterierna.

Det är så att säga alla levande organismers princip, så kommer det alltid vara, oavsett om några få av oss här uppe i västvärlden inte vill ha barn eller inte.

Så ni som inte vill ha barn, om ni gör världen en tjänst, kan man väl inte säga. Men det är varje individs rätt att själv bestämma. Om alla skulle sluta föda barn i sverige skulle det däremot bli förödande, eftersom att ingen skulle kunna jobba och underhålla landet när vi blir gamla. Det kommer samtidigt inte bli bättre för de afrikanska barnen, vi tar ändå alla resurser, oavsett.

Jag håller med helt och hållet. Alla säger alltid "Men när du ska ha barn" och liknande, men jag VILL inte ha barn. Jag har aldrig velat ha barn, varför ska jag då ha det? Jag är lycklig och känner inget behov av att skaffa barn, det vore ju bara plågeri att skaffa ett barn som man inte vill ha. Och när man säger till folk att man inte vill ha barn så säger de alltid samma sak, precis som du säger: "Så säger du nu, men du kommer ångra dig om några år ;););)" 

Aaaargh, blir så arg!

Att många kommer med kommentarer som "Så säger du nu, men du kommer ångra dig om några år". Beror väl på att det i många fall ÄR så. Många känner så och sedan ändrar de sig. Har många kompisar som varit precis så. Därmed inte sagt att man måste komma med sådana kommentarer eller att det är något fel med att känna att man inte vill ha barn.

Kan inte annat än hålla med flera av föregående talare! Skönt att höra att det är fler som inte vill ha barn - men också de som respekterar att man inte vill ha det.

Jag skulle inte kunna tänka mig att sätta ett litet barn till världen, faktiskt. Dels som många tagit upp med miljön, brist på arbeten osv, men också för att jag själv inte har lust att binda upp mig och ta på mig det ansvaret som det innebär. Jag har, sedan länge, bestämt mig för att inte bli gammal. Jag vill leva mitt liv efter mina villkor, fyllt med kärlek, vänskap, ett förhoppningsvis uppskattat yrke, mycket resor och annat som jag värdesätter. Och sedan, när jag kommit dit jag vill, kunna ta mig till min slutdestination med flaggan i topp - om ni förstår hur jag tänker.

Givetvis skulle jag älska mitt barn över allt annat på jorden om jag nu, mot alla odds, ändå kommer sitta där med ett barn någon gång i framtiden. Men någonstans, i grund och botten, så skulle jag nog inte vara riktigt lycklig. Och då kan man ju fråga sig vad barnet får ut av ett liv där modern inte finner någon ro och lycka i tillvaron? Även om barnet i fråga kanske inte förstår just det, så äger det säkert förmågan att känna av det ändå, om än inte uttryckt i ord. Nej, jag tror inte det här med att skaffa barn är något för mig. Dels skulle det begränsa mig, och dels litar jag inte riktigt på min egen förmåga att kunna fostra ett barn och göra allt för dess skull om jag själv inte mår bra.

Usch, vad djup jag blev, haha! Det var inte riktigt det som var meningen.
För att gå tillbaka till ämnet, så blir jag även så innerligt trött på personer som tar för givet att vi alla vill och framförallt ska ha barn. Vadå, vi som inte vill det, ska vi vara mindre värda då, eller? Det är nästan så jag kan tolka det när man får olika frågor gällande när, var och hur man ska skaffa barn (inte bokstavligt. Var och hur hoppas jag aldrig att jag blir frågad om).
Sedan finns det ju de som av många orsaker inte kan skaffa barn, som inte funnit kärleken, eller som är homosexuella och inte vill ha barn via insemination eller adoption.

#64 Ja, det är skönt att se att man inte är ensam! =)

Just nu vill jag inte ha barn. Jag är 21 år och kanske vill jg ha barn när jag är runt 30. Det jag vet är att jag inte vill ha barn NU. Jag respekterar att man kanske inte vill ha barn och då är det klart att man inte vill få sådana kommentarer om att man kommer ändra sig osv. Jag respekterar även de som vill ha barn, om man kan ta hand om dem.

Förstår inte alls varför man ska skaffa barn om man inte har råd. Fast inkomst, bra bostad mm.
Kanske är det där det kommer in, att det är mode att bli mamma. Många unga skaffar barn. Vet allt för många som får barn tidigt. Vissa tom som har flera :o Vet en 17åring som har 2 ungar..
Många av dem har inga jobb, inga pengar, inte gått ut skolan, bor kanske tom hemma. Jag anser inte att man borde skaffa barn då.
Jag menar, ska man leva på bidrag hela livet?

Känns som många unga skaffar barn för uppmärksamhetens skull, för att de inte har ngt bättre för sig. Kanske tom för att de annars inte får några pengar alls.

Jag har precis samma inställning till det :)

Vill inte ha barn och får precis samma svar som du ( jo då om ett par år så) Så sjukt ireterrande!

Fast min familj och vänner tycker inte det är konstigt som tur är.

Det värsta jag har varit med om när jag sagt va när jag va ute med våran hundgrupp, då vi kom in på det. en kvinna sa då till mig: men du måsta ju skaffa barn, annars blir du dum i huvudet 

Till tråden kanske. Så får hon ju inte bette sig! Fy va arg jag hade blivit!

#67 Haha! Tycker mer det är dem som skaffar barn som blir "dumma i huvudet" och berättar om sin unges bajsblöjor-som om man vill höra om det?=P

#67 hah ja man kan tycka det :) Jag pratar faktiskt bajsblöjor med min syster och mina komisar som har barn. ;) Va för två månader inne med en kompis när hon fick sin son. En jätte fin upplevelse. Och hon kan ju ibland kläcka ur sig saker som: I dag la han en rejäl ladding i blöjan. Men det får gå, hon är ju mamma för första gången ;P

Har tagit hand om min systers barn när de va väldigt små med. Så jag kan endel om bajs blöjor XD

#69 Haha! Jag bryr mig lika lite om andras ungars bajsblöjor som dem gör om ponnys bajs. =P

#69 ^^ Haha XD

Sånt gör mig galen!
Jag tycker inte heller om barn - jag hatar inte barn, jag trivs bara inte runt dem.
Jag har tre syskon, och har redan gått igenom alla faser som finns med barn!

Jag har en mamma som är väldigt förtjust i barn (om de är väluppfostrade) och ser fram emot NÄR jag får barn. Det här har kommit upp fler gången än jag kan räkna, både med och utan sällskap. Och varje gång är det likadant. Hon ska bestämt avsluta med "det säger du nu, men om några år så." och sen byta ämne. Är vi fler så brukar det sluta med att de övriga i samtalet pratar över huvudet på mig, med en nedlåtande ton, för ALLA VILL ju ha barn nån gång i livet, och ALLA KOMMER ha barn! NEJNEJNEJ.

jag får en lust att skrika då haha

SLUTA TVINGA FOLK ATT FÅ BARN, DET KALLAS GRUPPTRYCK! och det fick vi lära oss på dagis att det var inte okej. så skärp er. varje människa har rätt till egna beslut. Jag klagar liksom inte på folk som fått barn.

TS
Det är bra att du fått utlopp för din frustration här på Kvinna Hur gjorde du förresten med psykologen, tog du upp det med henne?

TS och #7 med flera
Sannolikt har det inte med olika arters värde att göra, varför vi ger bidrag till de som skaffar barn och inte till de som skaffar husdjur. Det har väl att göra med att barn med större sannolikhet växer upp till att bli samhällsmedborgare som bidrar till sitt eget samhälles utveckling och "gör nytta".
Medans djur gör otroligt stor nytta också, tänk alla vilda djur! Och husdjuren betyder allt för sina mattar och hussar (förutom de som vanvårdar dem såklart). 

I övrigt har jag ingen önskan att lägga mig i diskussionen om barn eller inte barn. Tycker ni har fört fram bra argument för och emot redan 

#73 Jag tog upp det med henne och hon bad om ursäkt, så det är bra men det ligger ändå i bakhuvudet och retar när en del säger "ska ha barn" men antar att de tär väl bara att acceptera.
Det är tydligen inte så accepterat att inte ha barn och ännu mindre att inte vilja ha barn. Men som med allt annat så går världen framåt och troligen kommer det vara mer accepterat i framtiden, allt tar sin tid! =)

#74
Ja förändringar av det här slaget tar tid. En sak som håller på att bli mer accepterat nu är att skaffa barn lite senare. Fram tills för några decennier sedan så hände det nog ytterst sällan att någon var över 30 när (första) barnet kom. Nu är det nog vanligare till och med har jag för mig. Minns att när jag var liten så pratades det en del om de "äldre" mammorna men nu verkar det ha vänt

#75 Ja, det verkar vara mer vanligt nu med "äldre" mammor.
Allt tar sin tid helt enkelt =)