Du behöver inte vara orolig för att berätta. det är det naturligaste i världen ju. Din mamma har likadant och hon vet hur det är. Berätta att du fått den, det är inget farligt

Jag minns när jag fick det, fattade inte alls vad det var och trodde jag var sjuk. Berättade lite tyst för mamma och idag är det ett "fint" (mens är ju inte det roligaste kanske) minne, något som alla mödrar och döttrar går igenom och var glad att du har en mamma att berätta för. Hon kommer bara bli glad att hennes lilla flicka börjar bli kvinna :)

Haha, jag gick och pratade med pappas dåvarande flickvän!
Jag frågade vad det var när det kom färgad gegga i trosan, och om det var normalt (flytningarna som kommer innan).
Hon svarde lugnt och fint att jag troligen fått min mens och så berättade hon att hennes dotter hade fått på våren samma år.
Så sa hon att det är ett tecken på att du börjar bli stor tjej nu.

Sen gick jag och ringde till mamma och sa: Nu har du två stora tjejer (har en 4år äldre storasyster)!
Mamma svarade: Jaha, vad nu?
Jag: Nu har jag också (betoning på också) fått mens!
Mamma: Åååh, haaar duu? Åååh, du ha blivit stor kicka nu!!

Haha, mamma blev överlycklig! xD
Det var så lätt att berätta för mamma efter att jag pratade med pappas dåvarande tjej =).
Inga konstigheter alls, men om du inte vågar så kan du ju "avslöja" dig själv genom att gå och hämta ett paket bindor/tamponger när ni handlar eller så köper du själv och lägger de i hyllan så de ser att det blivit tillökning av bindor/tamponger =).

Jag var inte alls nöjd när jag fick mens. När jag kom hem så slängde jag mej storgårtandes över mamma som låg och villade i soffan. Vet inte riktigt hur jag fick fram vad som var "fel", men det gick bra till slut ändå
#3 har bra tips hur man kan säga/visa utan att egentligen säga något.
Du kan ju även säga att du behöver bindor. Det känns inte lika pinsamt som att säga rakt ut att man har mens.
Om inte annat så gissar jag att hon kommer att lura ut det ganska snart ändå om det är din mamma som sköter tvätten Det brukar kunna hända lite olyckor i början innan man vet hur ofta man behöver byta binda och ibland är man inte beredd med binda när mensen kommer heller.

Det känns inte lätt att säga det, men det kommer att gå bra hur du än får fram det, jag sa det rakt ut men ganska tyst. :P

Jag sa det inte alls till min mamma, det gick bra ändå. Gissar att hon märkte ändå när det började gå åt mer bindor, men det var inget vi pratade om och jag var nöjd med det.

Jag sa bara att jag behövde prata med henne, vågade inte berätta, blev ledsen och så frågade hon om jag fått mens :)

Jag var lite mer dramatisk när jag fick min mens.. Skulle krypa i badet och när jag märkte blod började jag skrika.. JAG BLÖDER!! När jag insåg att jag inte skulle dö och att det "bara" var mensen som kommit.. (var typ 11år.) Så viste hela huset om det, gick inte att undgå mina vrål. 

Jag tyckte inte det var så pinsamt att berätta för min mamma. Var tretton och i sommarstugan, så jag var illa tvungen att berätta om jag inte ville gå ett par kilometer för att köpa skydd själv.

Som tur är så är jag uppfostrad på ett sätt som gör att vi kan prata öppet om det mesta!

Det fula var att jag inte fattade att det var mens först, utan trodde att jag skitit på mig! xD Bytte trosor och skämdes som en hund. När jag fick byta trosor gång på gång så slog det mig. Åh. Mens. Kan du komma hit mamma…? Typ.

Trevliga minnen! ^^

jag är preeecis likadan som dig!!!

har inte mens(jag är 12 år) än men kommer ALDRIG i livet bäretta det  för mamma.

Det som slår mig mest i denna tråden är att era mammor inte har pratat om det så att det inte blir så tror affär när man väl får mensen.

Det borde väl ändå vara en mammas uppgift att tala om vad som komma ska även om de flesta vet om det. Men att man som mamma frågar och ser till att det finns bindor eller liknande hemma.

ja det tycker ja me men hon har aldrig

nämnt nått om puberteten elr sex!

Bara att berätta om det, gjorde jag med min mamma :=)

Jag håller med #11.

Jag kommer ihåg när jag fick mens och skulle berätta för min mamma. Det var jättepinsamt men det kändes väldigt bra efteråt. Hon visste ju hur man gjorde med allt; Hur man gör med tamponger, bindor, mensvärk osv.

Jag tycker att du ska säga det. Man måste vara modig ibland. Jag lovar att din mamma kommer förstå och inte göra någon stor grej av det. Lycka till

Jag skulle nog ha sagt "Mamma, vi måste prata" och sen säger du klart och tydligt att du har fått din mens.

Nu verkar det kanske som att jag tror att det är jättelätt, jag har inte fått min första mens än, men ens egen mamma ska ju kunna prata med sin dotter om sådana saker.

Jag sa bara kort och gott, "mamma kan du köpa några extra bindor nästa gång du är i affären?"

#16 Det var ju en skitbra idé!

Jag minns hur jobbigt det var för mig då jag fick min mens, jag hade precis börjat 4:an och tyckte att det var hur pinsamt och jobbigt som helst. Men då jag väl berättat för min mor så var det så mycket lättare, för hon har ju också gått igenom det här, och hon var väldigt förstående och hjälpte till mycket och så. Det bästa är ju bara att försöka samla mod till dig och haspla ur det så fort som möjligt - det kommer vara som att en sten slungas ur ditt bröst!

TS, Har du berättat för mamma än?

Hoppsan, jag fick mens redan när jag var 8 (skulle fylla 9).

Jag berättad inget i början. Men sen fick jag ju säga det, och sen var det inte mer med det :) Kändes dock pinsamt när mamma frågade inför hela frukostbordet "Jag ska handla sen, behöver du bindor?".

Men nu har jag haft p-stav sen jag var 16 (sista och 3.e året i år), och har inte haft mens sen dagen jag satt in den. Hoppas att jag får en ny, trots min övervikt.

Men ja, vi undrar ju här hur det gick :) Om du nu har berättat, alltså,

#20 Gör p-stav ont? Är det bra?

#21

Ont? Nej absolut inte :) När den sätts in får man emlasalva, så det inte göt ont. Fast man är riktigt öm i en månad efter i armen (det är ju en stor sak som med våld tvingats in i armen trots allt).

För mig är det det bästa som hänt mig.

Men för min polare var det det värsta. Hon fick mens i sex månader, och mådde skit. Så alla kan inte ha en :(

#22 Ok ska prata med gyn :=) För vill ha annat än p-pillar, glömmer lätt att ta dem

Det är bara att säga som det är, eller helt enkelt be om en binda.

Kommer ihåg min första mens - jag var på toa och gjorde iordning mig inför ett mellanstadiedisco. Såg att det droppade blod, och kallade min mor till toadörren och sa ett allvarligt - Mamma…jag har fått mens. Fick ett undrande Jaha, innan hon sa - Åh, är det din första! Jag har två äldre systrar, så det tog några sekunder innan hon insåg det. Gav mig en binda och undrade om jag visste hur man gjorde och om jag behövde hjälp.

#23 Kan varmt rekomendera spiral. Du slipper jobbiga hormoner. =)

Ursäkta OT.

#25

Och jag kan säga att spiral skulle jag aldrig någonsin våga mig på. På DEN fronten har jag bara hört skit.

Fruktansvärds isättningar med blödningar i flera veckor, enorma smärtor och inflammationer, och problem genom hela perioden den satt i.

Har du verkligen gått utan smärta? I så fall, berätta gärna lite, så vi kanske kan döda de hemska ryktena :)

#26

Jag har positiva erfarenheter från hormonspiral (som innehåller samma mängd hormon som om man äter ett minipiller i veckan). Isättningen var knappt obehaglig, första mensvärken var värre än innan men sen försvann den ganska snabbt och det var den enda smärta som jag haft pga spiralen. Visst, mellanblödningarna man har i början är väl ingen höjdare men det går över (det blir mindre och mindre för varje dag) och jag hade min sista blödning runt 5-6 månader efter isättningen (mellanblödningarna gav med sig tidigare). Har haft min i 2½ år nu utan några som helst problem och vi är ändå känsliga mot hormoner i min familj.

#26 Det kändes konstigt att sätta in den. Alltså lite olustigt i magen. Sen kändes det som mensvärk en hel dag. Efter det har jag inte känt någonting. Det blir ju ingen skillnad på mens och värk mm med en kopparspiral.

Hade blödningar i 3 månader sen upphörde dem helt. Men jag hade blödningar när jag började med p-piller också.

Det enda är att man kan få lite rikligare mens med kopparspiral. Annars blir det ingen skillnad. I alla fall inte för mig. =)

Jag va 11 när ja fick den o jag o min mamma hade pratat väldigt mycket om det innan och ja frågade när jag skulle få den osv haha! Men när ja vl fick den så vågade jag inte säga det. Utan hon märkte att hennes bindor försvann haha! :)