Gillar överdelen men där magen börjar och neråt skulle man kunna byta. är lite överviktig jag med och allt sitter på magen och rumpan

Själv är jag egentligen vädligt nöjd med min kropp. Lite lagom "kärlekshandtag/muffintop" som man får om man tar på sig ett par tighta jeans, men vad sjutton. Jag tycker om MAT, och det kommer jag inte ge upp (så det grämar jag mig inte ens för)!

Det enda jag inte gillar över min kropp är att det ena bröstet är stort och hängigt (C-Dkupa) medan det andra är lite mindre och skitsnyggt (B-kupa). Detta har uppstått efter att jag som yngre i en 90 säng alltid låg vänd in mot väggen på sidan och låg med armen så att jag "mosade" upp ena bröstet och tänjer huden… xD Så jag är lite smått irriterad över att det blivit så… Men storleken är bra, så det enda jag saknar är att kunna gå i linen utan BH på sommaren efter som det då antingen ser ut som att toppen är helt snedsydd, eller så ser man faktiskt att det ena hänger mer än det andra… Blir lite klurigt med tröjor ibland också efter som dom gärna drar sig åt ett håll. Jag har dock löst detta delvis med den perfekta lösningen "Free Bra" (bh som man "klistrar på" bara i fram) som faktiskt fungerar klockrent.

Men det är fakriskt inget jag tänker på i vardagen. Den enda gången jag kan känna mig lite obekväm är på stranden efter som jag inte gillar bikinitoppar av "BH-modell", tycker halternecken är så bra. Men då synns det tyvärr vädligt tydligt. Men å andra sidan så gillar jag inte att glassa i solen pga värmen så det är skitesamma! Hemma går jag naken bäst jag vill på sommaren 

Det andra är väll mina finnar/plitor/andra ojämnheter som fortfarande är i klass med en hormonstinn 16-årig kille. Det spelar ingen roll vad jag äter, men det hjälper givetvis om jag är noga med att tvätta ansiktet. Dock har pappa min problem med acne så har lite av det antar jag ädnå.

Fast jag tor nog nästan alla pormaskar är värre ändå, dessutom har jag så ojämnt ansikte (mycket små gropar) och dessutom någon konstig hud som typ är skrovlig även om den är ordentligt återfuktat och peelad jämt. Så all sorts foundation ser ut som skräp på mig. Och puder hade ju varit perfekt om det inte vore för att HELA mitt ansikte är lite ludet (så pudret syns skitsnyggt…).

En liten skönhetsgrej är väll att jag har "arbetarhänder" och vädligt breda naglar, så målar jag dom i någon snygg färg så ser dem ut som tefat! Så det blir "tyvärr" bara fransk manikyr…

Annars så är jag nog faktiskt nöjd med hela min kropp, inkl det stora synliga ärret på läppen, men krossade och därmed mycket bedare näsa. Hade det inte varit för att min mun ser sur ut (den är väldigt liten och "neråt" så hade jag lätt siktat på fotomodell av det lättare slaget 

Ja många "fel och brister" har man, men vissa börjar man nästan gilla istället, andra accepterar man bara, och vissa glöms helt bort. Sådan är jag i.af, och är otroligt glad över det! Dessutom har jag pojkvän så jag behöver inte oroa mig för att kunna ragga heller!

Jag är ju 56 år nu och även om det sägs att jag är mycket ungdomlig
både till sätt och utseende så har kroppen "ramlat ned" så
 oerhört snabbt. Fram till 50 så var det o.k. men nu !
Tror bara inte att det är jag när jag ser mig själv i spegeln
avklädd.

Så njut av ungdomen tjejer, livet går så oerhört fort och helt
plötsligt så tituleras man med damen (nästan så man vänder
sig om och undrar om någon är bakom). Jag känner mig inte
som någon "dam".
Men det går så fruktansvärt fort, jag fattar bara inte. Om 4 år är
jag 60, det är bara inte sant !

Så njut av ungdomen, ni är jättefräscha och fina om man jämför
med oss i min ålder .

Haha, vilken skön text och inställning Elshira!

#0 Jag är själv också rätt nöjd med mitt utseende, åtminstone majoriteten av årets dagar. Jag gillar min mun, mina bröst, min mage och mina höfter, och ansiktet duger också. Det jag är mest missnöjd med är mina ben och ärret på mitt högra knä (det är så obehagligt!), likaså att jag har ett ganska brett/runt ansikte och bred/rund näsa. ^^ Fast jag överlever det också, och jag stör mig inte alls mycket. :) Dessutom tycker min underbara sambo att jag är vackrast i världen, och eftersom jag känner honom och vet precis hur han fungerar så tror jag att han faktiskt tycker det också, han är inte typen som säger det bara för att charma.

Vad jag tycker om mitt utseende varierar enormt. Beroende på vilken dag jag blir tillfrågad så skulle jag nog kunna nämna samma sak som fördel ena dagen och nackdel den andra 

Det jag gillar överlag är väl helheten. Jag är lång och hyffsat proportionerlig och rätt lagom kurvig. Det mesta är väl helt okej egentligen. Finns väl bara en sak jag i dagsläget verkligen ogillar, men sen är det mest småsaker, självkritisk är bara förnamnet!

Är klart mycket mer nöjd med mitt utseende nu som 43 årig än jag var då jag var 20 (fast utseendet garanterat inte blivit bättre ).  Då uppfattade jag mig som fet och hade jättekomplex över mina "hängbröst". När jag ser ett kort på mig från den tiden häpnar jag: tänk så fin jag var! (och inte det minsta överviktig!). Det sitter mer i ögonen/hjärnan än i kroppen dendär negativa uppfattningen!

Och trist att så många inte bara ska kunna vara glada, stolta och njuta livet i sin friska välskapta och normala kropp utan istället ska hålla på o lägga en massa energi på komplex och missnöje och tro/haka upp i en föreställning om att allt skulle vara mycket bättre om bara magen var lite plattare, näsan lite mindre, läpparna lite större, brösten lite rundare….

Numera har jag accepterat helheten.  Jag är inte några fina ben + lite för kraftiga axlar + en för spetsig näsa + ett fint hår och fina ögon men för blek hud. Jag är just denhär helheten/kombinationen i kombination med en alldeles egen personlighet. Unik. Och har bara ett liv så det tänker jag använda så bra jag kan!

#6 Jag skulle också vilja tänka att jag är fin som jag är, men jag kan inte. Jag dör inte om jag tänker så som jag gör nu, men det ordnar sig så småningom med min vikt. Ska börja träna inom en månad snart, med min kompis. :D

Jag är grymt nöjd med mitt utseende. Visst finns det dagar då jag funderar över vad som skulle kunna vara annorlunda (med mest fokus på min näsa som jag inte alls tycker är lika hemsk som för några år sedan). Jag är smal, har inte så mycket former, precis som jag vill ha det :) Skulle jag klippa bort min lugg och ta på mig en stor tröja så skulle jag se ut som en kille, vilket känns som ett skönt alternativ, även om jag gärna håller mig lite mot det feminina hållet på den androgyna skalan (min röst avslöjar mig hur som helst).

Kan ibland titta på bilder på mig själv för 3 år sedan när jag hade långt svart hår och gick omkring i kjol och höga klackar och var sådär galet feminin och visst saknar jag det ibland. Men sen dess har jag utvecklats så enormt mycket att jag passar bättre ihop med mig själv som jag ser ut nu och jag tycker fortfarande att jag ser lika bra ut, bara på ett annat sätt :)

TS Cazzos: Jag kan säga till dig samma sak som jag fick höra när jag var lika gammal som du, men inte lyssnade på…tyvärr!!! Det är detta: Att vara ung är något alla strävar efter (men när man är ung vill man se ut eller upplevas som äldre). Varför är det så? Jo -därför att ungdom är en kvalitet, en fördel, i sig själv. Njut av din ungdom och av din kropp, ditt hår etc! Om 10 år, 20 år osv kommer du att se tillbaka på denna tid i ditt liv och tänka "fan, jag var så fin och snygg men jag fattade det inte och kunde inte uppskatta det!!!". Om du kan göra EN sak för dig själv, en enda, så uppskatta och värdesätt den du är NU. Du är vacker, du är ung, du har så mycket roligt framför dig.

Nu när jag tittar på bilder på mig själv som tonåring så tänker jag "fan vad vacker jag var!". Men som tonåring hade jag kasst självförtroende och tyckte aldrig att jag "dög". Snälla du, jag önskar att du kan njuta av dig själv NU och inte ångra dig senare för att du inte uppskattade allt du hade.

Jag vet att om 10 år från nu, eller mindre, kommer jag titta på foton osv av mig själv och tänka -"din dumskalle! Varför uppskattade och njöt du inte av din skönhet och ålder, utan var konstant missnöjd när du borde ha varit överlycklig och stolt?"

You go girl! :-) Världen ligger framför dina fötter, redo att erövras…

#9 Haha ja.. jag försöker verkligen att acceptera mig själv så som jag är. Man är ju olika men allt handlar om självförtroende tkr jag :)