
sex är ett måste
kanske inte rätt forum, men jag är ju kvinna? :P
Jag drar väll min historia så ni får lite bakgrund, för dehär är någonting som jag verkligen inte orkar med längre.
Förlorade oskulden när jag var 13 med en kille i samma ålder, han var rätt tuff och tänkte bara på sin egen njutning jag fick lida lite av det men av nån anledning tände jag på honom. Vi fortsatte att ha sex, ibland hade jag bara det för att få träffa honom igen (träffades aldrig i något annat syfte).
Mitt i allt de bröt vi kontakten, han skaffade tjej och jag intresserade mej för bdsm, 14 var jag då. Träffade en kille(gubbe) som var dubbelt så gammal som mej, jag blev hans slav. Samtidigt som jag var nyfiken vågade jag aldrig säga nej till någonting. Vill inte gå in i detalj på vad som hände hos honom, men bdsm säger nog allt. (som ni förstår var jag väldigt destruktiv och deprimerad i tidiga tonåren).
kontakten bröts med honom efter ett halvår kanske? jag skaffade pojkvänn som verkligen var skitsnäll, han lagade mej. var med honom i 1,5 år.
Idag är jag tsm med killen som jag förlorade oskulden med, vi har varit tillsammans i drygt ett år, och han är så snäll! inte alls som han var förut.
Nu till mina problem, för mej känns sex som ett måste och ofta har jag det bara för att min kille vill. Om jag säger nej för många gånger får ja så jävla dåligt samvete! så då är de lika bara att ha sex för att få bort samvetet! De är nästan som ångest som går och gnager i mej, samvetet är verkligen hemskt!
Pratade med honom om dehär och han säger att jag inte alls behöver ha dåligt samvete och att han vill hjälpa mej med att få bort denhär känslan av att man måste ha sex.
Och då tänker ni att jag får börja ta initiativet till sex, men saken är den att jag kan klara mej utan sex lääänge (med mitt ett hade vi uppehåll ett halvår bara för att jag inte ville). Dessutom så har jag ändå press på mej eftersom att jag vet att han älskar sex! Vad är det som har förstört mej?
Jag vet inte vad jag ska göra? Jag vill inte ha de såhär längre men jag har fan ingen aning om vars eller hur jag ska börja. Vill kunna njuta av sex!
Min sista fråga bara för att få veta om de bara är jag som är såhär: Om ni har sex länge, håller ni er kåta hela tiden? jag här jättesvårt att behålla kåtheten!
Vill höra era erfarenheter och åsikter, de känns verkligen tungt just nu!
Jag skulle börja leta och dra i andra trådar än sexet. För mig låter det som om något gnager dig som inte är direkt knutet till sex. Det kan vara så enkelt som stress, eller depression eller ja, du fattar.
Sen har man faktiskt olika sexlust, vill du inte så vill du inte.
Jag har också svårt att behålla kåtheten längre stunder, men jag har sån tur att jag hittat en snabb kille
snabbt och explosivt här, inget flera timmars dalt. Alla är ju olika.
Skippa sexet ett tag, mysa kan man göra ändå. Närhet är alltid bra så länge man trivs.
Det går helt klart att mysa utan att ha sex
Jag och min man har inte haft sex på flera månader nu, inte ens på bröllopsnatten hade vi sex
Men vårt förhållande är hur bra som helst ändå! Att bara ligga i varandras armar och mysa och pussas är otroligt mysigt.
Gör det som känns rätt helt enkelt. Det är mitt bästa tips
Jennie
Destruktivt sex kan sätta djupa spår, trust me.. Och jag måste beklaga mig lite över att det finns så oansvariga bdsmutövare
Att äga en slav är det finaste du kan göra, och det är så enormt förtroendekrävande. En ägare ska vårda sin slav. En välskött slav ska inte känna press eller något negativt öht, men självklart finns det ju rötägg.. Jaja. Det viktiga är ju att du på något sätt lär dig hantera detta. Ofta bottnar det i mer än en sak med. Jag har iofs haft turen att komma över det själv, med hjälp av en förstående pojkvän men framförallt en stor insikt om vart mina problem bottnar.
När det gäller att behålla kåtheten så är det svårt när det drar ut riktigt länge på tiden. Kräver variation och anstängningar för att den ska bevaras. Haft en del som vart riktigt kassa i det avseendet, nästan så jag velat klä mig och gå (jo, jag har nog gjort det med :P) av ren tristess, men med killen är det tvärtom. Hans njutning ligger i mycket i min njutning, och tvärtom, så alla de små "nytändningar" av min kåthet som han kan ge mig är ju ngt han eftersträvar, och det fungerar ju super för mig :)
Nu låter jag trist, jag vet, men jag tror du behöver prata med någon om detta. Eller iaf att du kan få en hel del hjälp av det.
Paulina

Tror att min pojvkänn har nån fördom att alla tjejer gillar att ha sex länge! Plus att han känner sej dålig när han inte får mej att komma varje gång, även fast jag förklarat för honom att njutningen för mej ligger inte i att komma varje gång. Däremot älskar jag när han njuter, de kan nog faktiskt få mej ännu mer kåt när jag tänker efter!
tycker inte om att mysa och inte när killen trycker skrevet mot mej, anledningen till de är nog för att nästan allt mys övergår till sex, eller de ligger typ underförstått.
#1 stress kan de mycket väl vara, skolan kan verkligen stressa ihjäl mej! dåligt självförtroende kan också ligga bakom de hela, även fast jag vet att han tycker att jag är snyggast :)
#3 Har nog anat att jag borde prata med någon, men jag vet inte vem? psykolog är uteslutet, får som inte ut nått av att prata med dom, för de är när jag sitter här själv som jag kan fundera och uttrycka mej.
Det finns massor av psykologer, samtalskontakter, socionomer, psykoterapeuter, psyksjuksköterskor, mentalskötare osv osv. Alla jobar inte på samma sätt heller. Jag förstår att det inte är ngt man gärna pratar om sådär rakt upp och ner..
Det jag då kan tipsa om är litet.. Man kan hitta guldkorn som man vågar öppna sig för, det går. Sen finns det ju en drös med självhjälpsböcker om hur man stärker självkänslan osv, det kanske kan vara ett alternativ. Min tro är dock att du på ett eller annat sätt, direkt eller indirekt måste jobba lite med detta. Otroligt tufft, men i slutändan så kan det ju ge positiva saker.
Paulina
#4 min pojkvän tror jag också har fått för sig nått sånt, att ju lägre man har sex desto mer njuter tjejen. För mig ligger det nästan ingen njutning alls under själva sexet. Jag njuter när jag ser honom njuta. För mig tycker jag att njutningen ligger mer i förspelet, det tycker jag är skönare än själva sexet. Och jag har också vääldigt svårt att behålla kåtheten under sex, det är nästan som att själva lusten att ha sex försvinner efter typ 5minuter :P men jag fortsätter ändå för att jag vill att han ska komma ;)
Testa leka en lek om går ut på att mysa o mysa men inte ha sex. Allt möjligt annat kel, men inte . då kanske du kan slappna av o njuta för ni har ett avtal.
När du berättar din historia låter det som att du många gångar haft sex inte för att din egen lusts skull utan av andra anledningar. Vad om du bestämde dig för att jag går bara vidare och faktiskt har sex om jag känner så mycket för det att jag nästan inte kan låta bli… ?

Det verkar som om det blev fel redan från början för dig, har du fått någon samtalshjälp. #5 Radar upp en hel hög med människor som kanske skulle kunna hjälpa dig igenom det som varit. Man ska inte underskatta sår som rivits upp i unga år och tro att dom läks av sig själv med tiden. Lycka till!
Hej VeNyRa!
Jag känner igen mig jättemycket i din historia.
För att hamna på en nivå som jag tror vi både förstår så börjar jag "om från början" lite i min historia:
Jag växte upp under incest hade därför en djävligt dålig start i min "syn på sex" - jag antar att det är den känslan (dåliga bilden av att sex skulle vara fint) som du också har känt. Jag trasslade mig igenom en hel del partners under den yngre tonåren och fick min första RIKTIGA pojkvän när jag var 16 år. Vi hade sex och jag trodde att jag hade bearbetat mina problem (började i terapi när jag var 13) och tänkte att det är väl bara att göra som alla andra - ha sex och tyck att det är fantastiskt?
Problemet var ju att jag aldrig tyckte att det var fantastiskt. … Jag hade, precis som du, bara sex för att min partner ville - eller att jag visste att han ville. Jag stod över så länge jag hade samvete till, för att sedan ha sex för att stilla den ångest som uppstod. När det sedan var "avklarat" så började jag om och hade ångest över att vi snart skulle behöva ha sex igen.
Det låter värre än vad jag kan minnas att jag kände då… Men jag tyckte aldrig att sex var något fantastiskt, inte speciellt skönt och aldrig något jag längtade efter. Men jag hade det ändå, för det var "normalt". Så höll det på, i fyra år. Jag hade ofta problem med att jag tappad lusten under sexet, hände flera gånger att jag "torkade till" om vi hade haft sex en stund. Det började göra ont och vi "löste" det med glidmedel istället, haha. Men det gjorde att jag bara ville ha "snabbisar", vilket var ganska tråkigt då jag aldrig kunde få orgasm av det.
Jag utvecklade ett intresse för BDSM (som dom.) för att det var ett sätt för mig att "hantera situationen". Att jag ALDRIG var tvingad till något utan att jag fick se till att vara den som hade makten. Dock tror jag också att detta hade med min uppväxt att göra - då jag hade en hårfin gräns till att jag skulle känna mig våldtagen. Men men, mer om det vid annat tillfälle kanske.
Jag trodde att jag helt enkelt var "dömd" att ha det såhär. Att inte gilla sex och att jag skulle behöva ha ångest inför partners livet ut.
MEN! Sedan ett år tillbaka nu har jag träffat en kille som har vänt min värld upp och ner.
När jag är med honom så… ja, jag vet inte vad jag ska säga! Han har mig helt och hållet under sin "makt" (fel ord men kom inte på ngt bättre). När inte är med honom så längtar jag verkligen efter honom. Får jag bara känna lite på honom så är jag våt på sekunder (att ta i kanske, men minuter i alla fall) och jag ÄLSKAR det verkligen! Vi har fantastiskt bra sex, vi snittar säkert på 2ggr/dag och har gjort det snart i 10 månader, haha! Jag tröttnar inte! Vi har ofta sex som sträcker sig över en timme och jag har aldrig problem med att jag blir torr under tiden! Jag har aldrig ångest längre utan ser bara fram emot det. De gånger han tagit initiativ till sex och jag har avstått (dessa tillfällen är få - men ändå) så har det känts helt okej, ingen ångest!
Jag tror verkligen bara att det handlar om rätt partner. Ärligt talat! Jag ÄLSKADE verkligen mitt ex jag skrev om i början… Men jag var inte mogen i mig själv eller ja.. jag vet inte. Men jag menar bara att du inte ska ge upp!
Det är helt okej att inte tända på sex… Men jag tycker inte att du ska vara rädd för att du aldrig kommer att göra det heller!
Om du känner att det är jobbigt för dig så se till att du träffar någon att prata med. Ångest är inte att leka med!
Maila gärna om du vill prata mer! :)
Sara
I mitt fall så tappade jag sexlusten när jag åt p-piller.Känner igen mig i det du beskriver att man känner att man ställer upp för att han vill,så gjorde jag också innan jag insåg att hormonella preventivmedel ställer till med många oönskade biverkningar för mig, och min lust för sex kom tillbaka som ett brev på posten när jag slutade 
Säger inte att detta är orsaken för din del, eftersom det kan finnas så otroligt många skäl till varför man tappar lusten.Men i många fall så har det med hormonbalansen i kroppen att göra,vilken påverkas av väldigt många anledningar.Däribland p-piller,stress och psykisk ohälsa.
Hoppas att det löser sig för dig iaf 
Lycka till!
Ja din bakgrund är ju inte helt enkel men ang det med att inte känna för sex alls känner jag ändå igen lite (trotts att jag inte haft någora "problem" och har en pojkvän jag älskar över allt annat).
Jag kan ligga och mysa framför tv:n hur mnga kvällar som helst. Jag kan bli frågad/ombedd att ha sex och det förändrar inget.
Ett tag trodde jag att jag var deprimerad eller något dyligt, för jag känner i princip aldrig att "nä nu skulle det vara najs med lite sex" utom nörj jag har mens… haha!
Hemligheten ligger för min del i.af att pojkvännen får jobba lite får att få igång mig. Smekas lite på armen, pussa på kinden, sedan halsen och örat… Och sedan ligga och "flirta" lite med mig en liten stund.
Då är det som när regnet kommer till afrikas slätter, det bara sprudlar av liv! Och efter det är det han som får tacka nej^^
Så kanske behöver du få den där lilla "msygande" uppmärksamheten av pojkvännen, och framför allt beröringen som är så viktig! Att han smeker/leker lite med dig om än inte på ett sexuellt vis lite först. Att bara tänka "åvad skönt" och slappna av helt. Efter det blir pussarna bra mycket mer intensiva och därefter går det bara utför.
Det kan ju inte fungera på alla, men på mig i.af! Gör pojkvännen på detta lite flirtiga vis så kan i.af inte jag hålla mig ifrån sex oavsett när det är, trots att jag 30 min lika bra hade kunnat vända mig om och soooova :)
Hakuna matata!
Hej Elshira
Det låter riktigt härligt med dessa mysstunder - eller förspel är det väl egentligen antar jag att man kan säga! :)
Jag vet att mitt ex försökte på mig, samma som du och din kille: pussas, kela, klia på ryggen och jag tyckte att det var jättemysigt men ändå så låg jag och hade ångest över att mysa för jag kände att han ville ha mer än vad jag ville… Så det blev ett dilemma då - mysigt men ändå jobbigt.
Men jadu, det här är svårt…
Jag tror att man måste få känna så ändå, trotts allt. Vill man inte så vill man inte och det är inte så lätt att bara "låta bli att känna så"!