Nåt som är så starka känslor tror jag inte är bra o gå o dölja för sin närmaste.  Om ni kan prata om det istället kanske ni kan prata om hur det blir o kan planera lite även om det kanske inte funkar riktig än?

Du behöver ju inte börja med att säga att du längar så du gråter. Om du ärrädd för hur han ska reagera kanske det är bättre att läcka lite i taget. Kanske börja med att säga att du drömmer om det på natten (det rår man ju inte för vad man drömmer) och sen prata  lite mer om barn nästa dag och lite mer en annan dag och känna in hur han tar det?

nää ja tror som dig de ä nog inte bra att dölja dom. de känns så fel me för vi pratar verkligen om allt.

Jag berättade förra veckan att jah hade drömt om de (de va 2 dagar på rad å jag berättade de andra dagen). vi satt på soffan å han skulle göra sig ordning för jobbet så va kanske inte bästa tiden. han sa inte så mycke mer han var lite stressad tror ja. men på kvällen när han kom hem han sa inget direkt utan vi satt å myste lite på soffan och gick sen å la oss. då la han sig å höll om mej å sa "så du drömmer att vi ska få barn" åsså la han handen på min mage å började smeka den lr va man ska säga. sen kommer jag inte ihåg vad vi sa mer. tyvärr.

i måndags så sa jag fel skulle säga wild men sa child då jag alltid läst lite slarvig så läste jag bara ett ord snabbt och fick de då till de. då fråga han om jag hade fått barn på hövet. då hade vi inte pratat om de sen jag nämde att jag drömde om de. jag var så sugen på att säga att kanske längtade lite tills vi skulle "utöka" framtiden. men gjorde de dock inte.

Borde jag sagt de?

Hmmm starka känslor…men att prata o planera framtiden e ju aldrig fel! Hmmm biologisk klocka har vi alla och den blir nog ännu starkare om man är i ett förhållande…..men ta det när ni har en lugn stund, utan att göra det för tungt……fråga hur han ser på det…vissa saker är ju en process!

#3 jo jag vill ju inte att de ska göras på fel sätt lr va man kan säga.

kan ju tillägga att innan jag träffade min sambo så fanns inte att vilja ha barn i min värld. han fick mig att må så bra å vilja ha hela paketet me villa,volvo å vovve… å de får han än

ska nog försöka göra en mys kväll i helgen å prata me han om hur jag känner.. har en känsla av att ja inte kommer skrämma iväg honom för mycke iaf.

Ptja, nu är jag inte rätt person att fråga om hur man håller tillbaka barnlängtan eftersom jag aldrig haft nån. Men rent hormonellt borde det ju kunna hjälpa att ta t.ex. minipiller, om en del av din längtan är driven av just kroppen.

Jag tycker absolut att du ska prata med din kille och säga precis hur du känner. Är det så att det inte passar sig att skaffa barn nu så behöver du i alla fall ha en känsla för hur framtiden kan bli!

Sen tycker jag att du ska försöka låna vänners barn så mycket du kan. Ibland finns det inget bättre preventivmedel än att bära runt på en otröstlig bäbis ett par timmar, för att ta ett extremt exempel. Det är så lätt att snöa in på allt gulligt med barn och glömma bort vilket hårt slit det är att ha en bebis, och hur enormt det kan fresta på relationen!

En nära släkting till mig skaffade barn för inte så länge sen, och hon är inte ens 25 fyllda. Hon klarar mammarollen galant, men har inte fått sova en hel natt på flera månader…

#5 då jag väldigt sällan kommer ihåg att äta piller så har jag p-ring och de känns inte så aktuellt att byta bort dom.. men hjälper mini-pillren mot hormonerna? (hoppas du förstår vad jag menar.)

då jag har små syskon som är mycke yngre så vet jag både för och nack delar nu ä de visserligen ett par år sen dom var bäbisar. de var dom som var anledningen till att jag inte ville ha barn.

men om man skulle klara de på riktigt vet man ju inte för än de händer. finns dom som inte klarar de alls och dom som är som din släkting som klarar de galant.

framtiden har jag bara börjat fundera på mer och mer..

#5 jo, det är inte bara massa plus att ha en bebis.Har fått ta hand om andras och det gör verkligen att man ej vill ha en
Visst när de är söta och snälla är det kul men annars vill man nog bara lämna bort den.

#6 Minipiller innehåller bara gulkroppshormon, och inte östrogen som finns i p-piller och som är det pådrivande könshormonet för oss kvinnor. Men är du en slarver med p-pillren är minipiller osäkert eftersom det måste tas samma tid varje dag.

P-stav, p-ring osv innehåller bara gulkroppshormon men kräver inte att man kommer ihåg.

Även om min släkting klarar mammarollen bra så har det ju blivit en enorm omställning i hennes liv! Festerna, kompisarna och förhållandet kommer på efterkälke, sonen är nummer ett hela tiden!

#8 vilken tur att jag använder p-ring :)

fester är inget som tilltalar varken mig lr min sambo å vännerna har barn så den biten är inget jag oroar mig över. där emot förhållandet.. men jag tror att de skulle nog klara sig.. men de får man se..

Känner igen mig i dig, är visserligen bara 19år men har velat ha barn ett tag nu. Sambon vet om det och han vill habarn i framtiden, hjälper inte så mkt när man vill ha barn nu. Får väl nöja mig med att "sno" andras barn.

Hmm barn är underbara…har själv en biolgisk klocka som en kyrka just nu, men ingen man i mitt liv…huua…..men visst man ska vänta så att det praktiska är rätt och så, men ibland tror jag nog att man  får gå på känsla…Jag menar när är rätt tillfälle? Kommer det någonsin vara perfekt? Lycka till, från en barnlängtande!!!!

#11 måste erkänna att de känns lite bra att de finns mer än jag. lr de ä klart de gör men att nån kan säga de.

jadu.. undra om de finns ett rätt tillfälle…

Hit med mannen i mitt liv…hahaha….här önskas det barn! Normal biologi och nu vid 33 så e det stormstyrka!!!!

#13 haha du får sätta ut en anons på blocket omatt du söker mannen i ditt liv vem vet han kanske nappar hihi.

du kommer nog hitta han å då blir de hej dundran

Du verkar ju ha en fast och trygg relation. Problemet är väl att ni inte är trygga ekonomiskt.

Sök nytt jobb! Sök bättre jobb! Börja utbilda dig till något. Be sambon söka bättre, tryggare och fast jobb.

Får ni bukt på ekonomin är det väl ingenting som hindrar er från att skaffa barn? Är man trygg i sitt förhållande, båda är överrens och längtar, båda älskar varandra och känner att båda är redo.. Men som sagt, ekonomin måste ju funka!! För barnets skull. Om sambon blir av med jobbet, hur ska du försörja er och ett barn med att jobba 1 dag i veckan? Av det får du ju knappt något föräldrapenning heller och nästan inga pengar när du är mammaledig.

Nej, få bukt med ekonomin säger jag! Ni är ju 21 och 22 så åldern är ju inget problem heller så länge båda är redo.

Själv väntar jag mitt första barn i februari (kommer hinna fylla 22 år 2 månader innan) och vi längtar jättemycket!

#15 vi söker jobb som idioter lr ja gör iaf min sambo får ut ganska bra me pengar å han chef vill ju att han ska bli fast så de ä bara å hoppas :/ har vart arbetslös i över 2 år å vart inne på en interjuv så man börjar ju undra va man  gör för fel :/

Det är väldigt vanligt att kvinnor i 20-25 årsåldern längtar till att få barn.

Det är naturligt hormonbeteende. Men ni ska förstås inte skaffa barn om du själv tycker att ekonomin inte kommer att räcka.

Tittade på Tyra Banks Show igår och det handlade om ansiktsläsare, numerologer, och två andra som jag inte kommer ihåg vad de heter, som svarade på publikens frågor om sex, förhållanden och kärlek.

Numerologen kunde räkna ut när det är en bra tid för en kvinna att skaffa barn, för att hon frågade när hon borde skaffa barn och att hon längtade så, och hon var 25 år gammal.

#17 nää ja ä ju inte helt hundra på ekonomin å chansa vill ja inte.

hmm de lät intressant synn att ja missa de :/

#18 Men diskutera med din kille om det så kommer det nog att ordna sig

#17: För olika människor passar ju olika tider i livet :) Så är det ju. Att vara 20-25 år när man skaffar barn är väl en helt normal och passande ålder!

#18 jodå ja har ju smygt fram de ibland å häromdan så satt vi å prata lite å då fråga ja va han längta till å svaret blev att han längtar till efter att han kan bo i ett hus me mig fast så länge han fick ha mig så va de inge mer han behövde.. då sa ja att jag längtar lite efter att vi ska få barn.. då blev han tyst å då fråga ja va han tänkte på å då sa han att han tänkte på hur mycke ja måste älska honom… tyvärr blev de ju inte så mycke om hur han längtade efter barn te svar..

#17 jag tycker oxå de ä en ganska bra ålder..

Mmmmm…låter ju mysigt…kanske behöver mogna lite hos honom…hmmm hade vilan på förskolan idag…o att ligga o kika på barn som andas djupt med fladdrande ögonfransar fick min biologiska klocka att bli helt desperat……hilfe , hilfe :)

#22 joo passade en kompis dotter som ä 2 månader nåra timmar igår såå mysigt :)