Ja! Jag känner också igen mig.

Och inte bara när det gäller karriärande, det kan räcka med någons sorts grupparbete, på jobb eller fritidsintresse, där jag typiskt är en av de som kläcker bra idéer (skryt skryt).  Det vanliga är då att männen och en del kvinnor tycker det är skitbra, är med o vidareutvecklar idéerna och vi håller helt enkelt på med ett grupparbete. Men vissa kvinnor hakar sig liksom upp sig på att det var jag som kom med med idén och det "stör" dom på någåot vis i en sån utsträckning att dom antingen surar och ogillar idén, eller så måste dom sitta o framhvda sig själva genom att berätta nåt (för det pågående gruparbetet helt ovidkommande) som höjer deras "status" typ "när jag doktorerade så …"

Överhuduvdtaget kan man som kvinna (enligt min erfarenhet) förvänta sig mycket mer giftigheter, elakheter och baktaleri från kvinnor än från män, ja det förekommer knappt att jag varit med om sånt från manligt håll.

Oja. Under min uppväxt och tonnårstid har andras (eller ja, annans) avundsjuka förstört så otroligt mycket för mig - relationer, vänskapsband, baktaleri för att få folk att undvika mig (vilket de även gjorde) och att jag inte själv vågade. Jag var en mycket skör individ så när en person som jag såg upp till överöste mig med propaganda för att det jag gjorde var fel, det jag tyckte om var fel, min klädstil var fel, mitt sätt att uppföra sig var fel och dessutom även matade min omgivning så att de tog avstånd. Ja, det förstörde mycket och det finns djupa spår kvar än idag.

Och nu i efterhand så har jag fått veta att allt berodde på att den personen var så enormt avundsjuk på mig. För att jag hade lätt att få vänner. För att jag fick en kille intresserad. Paradoxalt nog upplever jag själv att jag är inkapabel till att få nya vänner efter det jag fick gå igenom då. Hon hotade ju folk så de undvek mig och de gjorde ju det och jag vågade inte kämpa för dem utan tog på mig själv skulden för deras avståndstagande.

Javisst är det så. Tyvärr.

Vojne, vojne… Känner igen det alltför väl från varenda skola, förening och arbetsplats jag någonsin varit på.

Finns en orsak till att jag oftast fungerar bättre i mäns sällskap.

#4 Samma här! Och då är jag ändå en kvinna som själv gärna lyfter fram andra kvinnor, tar dem under mina vingar och är engagerad i kvinnofrågor.

#5 Samma här! Tyvärr har det belönats några gånger med en kniv i ryggen…

#6 Jag vet att du är likadan på den punkten (i annat fall, vore du väl knappast Sajtvärd här på Kvinna!).

Jag kan lova att det inte kommer några knivar i ryggen från mitt håll iaf; I'm your silver kitchen knife, you know.

Mjo, enstaka gånger har jag väl råkat ut för det, men det är inget jag brytt mig om eller drabbats av. Brukar bara skaka av mig såna människor/kvinnor och gå vidare med majoriteten som stöttar och uppmuntrar en.

Sedan finns det väl en anledning till att jag inte hört så mycket skitsnack. Jag avskyr att prata om personer som inte är närvarande - lite ytligt går bra, men min gräns för när det går för långt är väldigt låg.