Otrohet
Min man har varit otrogen med andra män Nu har det gått 5 månader sedan jag avslöjade min man. Efter dryga tio års äktenskap, två barn, hus och hem…. Han har haft minst tre olika män under några års tid. Alltså, för sig själv (och nu för mej) erkänt att han är Bi. De har träffats och haft sms-kontakter. -Att jag kom på honom var just att jag kollade hans telefon. Sen måste jag ju erkänna (när man tittar i backspegeln) har jag nog haft magkänslan, att något inte stämde. Under många års tid har han dessutom suttit uppe nattetid vid datorn. Och visst skulle jag kanske ha misstänkt att det var sexsidor och -chattar. Men man är ju blåögd…. Det har varit många sömnlösa nätter, många diskussioner med min man, ett besök på familjerådgivning… osv… Varför skriver jag då? Måste få ur mej en massa känslor…. Vill ju fortsätta leva tillsammans med min man och familj. Men det är alla lögner och svek. För att kunna förlåta och gå vidare så har jag givetvis satt upp en "krav-lista". Inga fler kontakter med dessa män (oavsett om det är sms eller "in reallity") Inga fler nätter framför datorn med att chatta och se p-rullar. Trots att jag gjort detta väldigt klart för honom, så har det varit flera återfall (dock har han inte träffat någon utav dom efter avslöjandet) med sms och chatt. Det är som sagt massor av känslor… Även om jag älskar min man, så måste jag väl kunna kräva att han även respekterar mig och mina känslor? Att han slutar med sitt "sexmissbruk"? Eller är det omöjligt för honom att täcka över sin bisexualitet och leva helt hetro? Om någon har erfarenhet utav detta eller bara synpunkter… Låt mej få läsa vad ni tycker. Lev väl!
Om han väljer att vara i ert förhållande så kan/bör du givetvis förvänta dig att han är dig trogen och väljer dig exlusivt…visar dig respekt….utan respekt och förtroende ..vad är då ett förhållande? Jag förstår att det är mycket känslor inblandat och en hel del investerat, men om han inte respekterar det,,,kan du leva så…? Alla är olika…och jag önskar dig all lycka!
Prata prata prata är det enda som gäller. Se till att få klart för er båda vad ni förväntar er utav relationen, vad ni är beredda att satsa och så vidare. Det är viktigt med respekt, men man ska även kunna leva lyckligt (bägge parter) 
I vårat förhållande är jag bi, killen är hetero. Jag har hans tillåtelse att vara med andra tjejer, men inte killar. Han har samma möjligheter men avstår ju såklart eftersom han inte är bi. Däremot skulle jag aldrig få för mig att vara med en annan kille, det är för mig otrohet. Likväl som jag inte skulle tolerera att han vore med en annan tjej. Så har vi valt att lösa det. Sedan är det ju plus i kanten att han tänder på att jag strular med tjejer, så visst har vi snuddat vid tanken på 3kant, men det sitter djupt inne än så länge, mest fantasier.
Huruvida din man är bi- eller heterosexuell tycker jag är irrelevant i detta fall. Fokus borde i stället vara på det faktum att han har svikit ditt förtroende och gått bakom din rygg. Så länge ni har en (uttalat) monogam relation, innebär ju detta att han är otrogen - oavsett om han är det med en man eller en annan kvinna.
Jag ser otroheten som ett tecken på att han känner sig kluven och kanske inte är "kapabel" att upprätthålla ett monogamt förhållande, hur gärna han än önskar att så vore fallet. Å den ena sidan, har han fru och barn och, å den andra sidan, känner han sig dragen till andra män och vill inte avstå dessa kontakter. I annat fall, hade han inte betett sig såsom han gjort.
Är det då rimligt med din "kravlista"? Jag är ambivalent. Du har givetvis rätt att känna dig sviken av honom och ställa vissa "krav" på honom för att du skall vara villig att fortsätta relationen - men, likväl, har han rätt att säga ifrån om han känner att han inte kan eller vill leva upp till dessa "krav" och då måste ni på ngt sätt finna ett sätt att förhålla er till detta genom att exempelvis kompromissa eller bryta upp.
Jag tycker därför att du skall fråga honom rakt ut om han verkligen vill och tror att han kan uppnå de krav du ställer på honom i relationen, eller om han tvivlar. Och sedan får ni försöka ta er vidare från den punkten.
jag instämmer det spelar ingen roll om han är bi eller hetro har man valt att vara i ett förhållande så ska man vara trogen
han har dessutom gått bakom ryggen på dig och frågan är hur ska ni gå vidare vad vill han vad och vad vill du kan du lita på honom?
tyvärr verkar många ha den uppfattningen är man bi så måste man träffa och ha sex med båda könen fastän man har ett förhållande och det är för mig helt obegripligt har man valt att vara tillsammans med någon så har man och då får det andra stå åt sidan
#4 Den inställningen har gått mig helt förbi. Visst, jag ska erkänna att lockelsen kan finnas där för min del som bisexuell eftersom det är en bit som blir helt otillfredställd men jag "måste" inte träffa andra tjejer och leva ut dessa enbart pga. min sexuella läggning. Jag har valt att dela livet med en kille och så var det inte mer med den saken. Lika lite som att hetrosexuella "måste träffa andra och ha sex" bara för att.
Paulina
Instämmer helt med #3 och #4…….för mig skulle det vara ett fruktansvärt svek.

Har man lovat någon trohet så är det så om man inte kommit överrens om annat.
Medarbetare på Cornish rex iFokus & Flyg iFokus

#2 Jag förstår inte hur ni inte kan se det som otrohet bara för att det skulle vara en av samma kön?
#8 Otrohet eller ej… Det är ju upp till paret själva att avgöra var gränserna går och så länge båda är med på noterna, kan det inte klassas som otrohet. Otrohet är att bryta ett löfte som man har gentemot sin partner.
Jag skulle dock inte kalla en relation där det är okej att ha sex med personer av samma kön som en själv för monogam i den sexuella bemärkelsen. Det är snarare en form av öppet förhållande med vissa specifika restriktioner. Men otrohet? Nej.
Jag brukar inte vara här inne, men jag skulle presentera min nya sajt och fick syn på din tråd.
Jag har haft många förhållanden i mina dagar, lever nu själv och trivs utmärkt med detta.
I min ungdom hade jag ett förhållande med min arbetskamrat som dessutom var bisexuell. Han berättade detta helt öppet för mig och det var inga konstigheter.
Min nu till dig och din situation.
Att du blivit sviken av din mans otrohet förstår jag gör mycket ont. Det som jag reagerar på är att du förbjuder honom att träffa dessa män. Hur ser du på om han träffar kvinnor?
Otrohet är otrohet oavsett om det handlar om kvinnor eller män. Är man lycklig och tillfreds i ett förhållande, då söker man sig inte till andra.
Familjerådgivning är bra, men detta hjälper bara om där finns känslor och vilja hos båda parter. Om din man har behov att leva ett sexuellt liv vid sidan om ert förhållande, så bör du nog tänka efter mer än en gång om du vill fortsätta ett sådant förhållande.
Varma hälsningar
Hej allihopa!
Tack för alla synpunkter och tips. En viktig del av bearbetningen av den situation jag har hamnat i, ligger i att få ur sig känslor (detta är ett utmärkt forum) och att få andras syn på det.
Skulle nog egentligen behöva någon som jag kunde "älta" det med dagligen. Och visst har jag underbara vänninor. Men jag vågar faktiskt inte.
Jag och min man har kommit fram till att hålla det mellan oss två (och ibland tvivlar jag på om det är det bästa för mej), för att inte dra in barnen/familjen i det. Men jag vet inte???
Det jag kan se som ett hot, om vi går ut med det, är alla "homofober" som vi har i vår släkt/vänkrets. Blir det ryktesspridning och uppsagda bekantskaper?
Sen är det skitjobbigt att tex sitta på en fest där det dras en massa plumpa skämt om bögar, och det förväntas att man ska sitta och skratta åt det. Då rullas allt upp inom mej igen.
Samma sak när man sitter och tittar på film som handlar om homo-relationer

#9 Det jag inte förstår är att dom gör skillnad på att vara med en av samma kön eller av det motsatta.
#12 Jag förstod att det var detta du syftade på, men måste man alltid förstå andras val? Det handlar väl bara om att acceptera - och respektera - att alla har olika tankar, känslor och åsikter?
Så länge de som har en relation ihop är överens om vad som gäller och mår bra med relationen, ser jag inga som helst problem med att de får göra upp sina egna regler.
Ok, jag förstår hur du resonerar. Jag förmodar att du tycker du att bisexualitet är som vilken annan sexualitet som helst och anser att man inte bör göra skillnad på kön av denna anledning? När ett par då väljer att acceptera sex med likakönade men inte olikkönade, gör de just skillnad på könen - vilket du måhända tycker är ologiskt? Jag spekulerar bara nu, så rätta mig om jag har fel. Menar inte att skriva dig på näsan.

#13 Precis - jag gör inte skillnad på vad man har för sexualitet - man är ändå i en relation. Därför tkr jag det är ologiskt, och vill gärna förstå istället för att gå runt och undra.
#14 Jag delar själv din uppfattning, men jag ser likväl två brister i resonemanget:
- Det förutsätter att paret själva inte heller gör skillnad på kön, vilket de kanske gör (sin sexualitet till trots)?
- Känslor är sällan rationella, vilket för den skull inte innebär att de därmed är irrelevanta. Om en persons känsla säger att det är okej att partnern har sex med samkönade men inte olikkönade, innebär detta inte nödvändigtvis att hen för den skull "underminerar" en viss sexualitet och gör den icke-gällande eller mindre gällande. Det innebär bara att resonemanget är baserat på känslor - vilket man naturligtvis får tycka och tänka vad man vill om.
Hänger du med på hur jag menar?
(Förlåt att tråden driver iväg lite väl OT.)

#15 Om jag ska vara ärlig är jag för trött för att just nu kunna få ihop allt, men jag läser nästa gång tråden uppdateras och jag är fräsch i huvet ;) Men jag tror jag hänger med ja. Det är ju trotts allt så att folk tycker olika angående många saker, och då kmr det alltid finnas folk (som jag) som inte förstår människorna som man inte delar synsätt med.
Hmm har man ingått en relation, som bygger på tvåsamhet och man har lovat varandra trohet….så är det just ingen annan oavsett kön, som har rätt att ta sig emellan…..för mig handlar inte det här om sexuell läggning alls…utan om ett stort svek mot grundfundamentet…i vad jag förstår en monogam relation!
Ärligt talat, det är inte din uppgift att ta ansvar för hans eventuella läggning…utan vad får dig o din relation att må bra! Hmm ngn kan du nog behöva tala med…..kanske rådgivning..om du känner att er bekanskapskrets är fel forum!
Lycka till!
Hej igen!
#17 har satt fingret på det. Det är inte det att han är bi och haft relation med män som är problemet. Utan att han varit otrogen. För mej spelar det ingen roll om det är med en man eller kvinna.
Vi har lovat varandra trohet - och det ska man hålla! Presic som #17 skriver - så är det ett svek mot något som man lovat varandra.
Sen funderar jag givetvis vad som hade hänt om jag vetat om hans läggning redan när han friade… Visserligen en hypotetisk fråga. Men även sådana surrar runt i hjärnan ibland.
#18
Känner med dig….för mig vore detta mardrömmen…är själv på jakt efter mannen i mitt liv…o när man funnit honom inse att han inte är den man trodde…… hmm om han visste då, så hade han ju varit ärlig och du skulle ha haft möjlighet att ta ställning…istället för att få det i knät….jag menar hur vill du att det ska vara…vad mår du bra av…barnen(om ni har)…känner ju av hur ni mår!
Du har rätt att må bra i ditt eget liv…..inte din uppgift att skydda ngn som sviker! Jag vet att det inte är enkelt…massor av känslor….ge dig tid…känn efter…kanske behöver även han reda ut sina känslor och vad en relation innebär för honom! Tänker på dig!
Jag är själv bisexuell, och det har absolut ingenting att göra med mitt val att vara i ett monogamt förhållande! Man måste inte ha sex med både män och kvinnor bara för att man är bi! Har man en sån stark drift att ha sex med olika människor är man även polygamt lagd, och då bör man hålla sig undan monogama relationer.
Att din man varit otrogen finns det i mina ögon alltså inga ursäkter för. Som jag förstått det är ni monogama, och då ska man ge fanken i att ha sex med andra - oavsett kön!
Hoppas verkligen att du kommer tillrätta med dina känslor och att du lyckas komma fram till ett val som gör dig lycklig.
Vänliga hälsningar
Cindy
Det är många av er som verkligen satt ord på mina känslor. Cindy #20 Tack! Det var skönt att få höra det från någon som själv är Bi.
Jag jobbar på att bearbeta det jag gått igenom. Försöker hitta olika sätt… att skriva är ett bra sätt.
Efter vårt senaste djupa samtal så har han bestämt sig för att satsa på familjen och leva med mej. Jag vet att det kommer att ta tid för mej att komma över min misstänksamhet - och den får han nog lära sig att leva med tills vidare.
Idag när jag satt ett par timmar på tåget så tog jag upp en tradition från de jobbiga tonåren. Jag satte mig att skriva en novell. Skönt att ha något för händerna, annars är det lätt att tankarna flyger iväg. Får väl se om det blir ngn kiosvältare!