Det beror helt på mognad, kvinnor mognar ju fortare än män och dras därför ofta till äldre män som är på samma nivå, men visst kan det vara tvärtom också. Jag har inga problem med att kvinnan är äldre, så länge det funkar bra och inte är pedofilvarning :)

Det här med hur stor skillnad som är okej varierar ju verkligen beroende på vilka åldrar det handlar om. En 10åring tillsammans med en 15åring fungerar förmodligen inte eftersom det är i helt olika faser i livet, men en 30åring och en 35åring är inte alls lika stor skillnad. Sedan är det ju en fråga om hur det ser ut i andras ögon också, en 20åring och en 40åring kan säkert vara jättekära och fungera perfekt ihop, men om man såg en 20åring med en 40åring på stan skulle nog de flesta reagera… Men som sagt, är det äkta kärlek och man vet var man har varandra är åldern bara en siffra:)

Av 5 pojkvänner har 3 varit yngre än mig. Mina kk´s har varit 2 år yngre än mig. Jag har träffat en kille under våren som är 6 år yngre än mig och i helgen så dansade jag med en kille som är 8 år yngre än mig, det blev inget mer för vi var nog för blyga båda två men jag hade velat lära känna honom. Iof så är det aldrig någon som tror att jag är över 25 fast jag fyller 32 snart.

Åldern är bara en siffra men visst kan det kännas att man inte är på samma ställe i livet om åldern skiljer för mycket. Tror det är viktigare att vilja samma sak än att åldern ska stämma.

Det här med att killen helst ska vara ett par år äldre är på nått sätt "vanligt" att man tänker att det ska vara. Tror ofta det var så förr att killar gifte sig med några år yngre tjejer. I skolan kunde man ju som tjej verkligen inte vara ihop med någon som var yngre.

Sen det här med äldre män - yngre tjejer kan ju man ibland tycka är gubbsjukt men kanske det är vår egen trångsynthet som gör att man tycker så. Kärleken är inte logiskt och den tar sannerligen inte hänsyn till lämplig ålder.

Fast när snygga tjejer på 20-30 år gifter sig med rika gubbar på 70-80 år, ja då tror jag nog att de är ute efter pengarna.

Min nuvarande pojkvän är visserligen två år äldre än vad jag är, men innan vi blev ihop och de senaste åtta åren, har jag i stort sett uteslutande dejtat yngre killar. Det blev bara så automatiskt och jag hade ingen särskild tanke med det. Nu talar vi visserligen bara om en si sådär 5 år yngre killar, så det var ingen större ålderskillnad direkt (jag är 31 nu).

Jag tycker varken att det är "rätt" eller "fel" med en kille som är äldre/yngre än tjejen, men visst kan det få konsekvenser på olika sätt eftersom åldern ofta påverkar oss på det ena eller andra viset - beteendemässigt, miljömässigt, biologiskt etc. Åldern är dock bara en parameter och behöver inte betyda särskilt mkt alls alla ggr, då vi främst är individer.

Jag ser dock gärna att fler kvinnor skaffar sig yngre killar - bara för att väga upp skillnaden lite. Jag håller nämligen inte alls med om att "yngre kvinna - äldre man" är det enda funktionella; det motsatta funkar lika bra i mina ögon.

#2 Håller med där, de är säkert ute efter pengarna xD

Jag har mest troligen fått mina uppfattningar om detta just pga egna erfarenheter.
55årig gubbe tittar mycket och extremt obehagligt på mig. Och jag är fasiken bara 17 i Oktober . Dessutom X:ets pappa!
Han tittade otroligt mycket på mig när jag och R var ihop, kunde inte ha ett linne ens utan att han tittade som bara den utan jag var tvungen att gå runt med R´s L tröjor för att minska blickarna lite, men ändå tittade han! Titta han inte på magen så tittade han på rumpan, tittade han inte där så tittade han på brösten och tittade han inte där så fick man obehaglig ögonkontakt.
Sen att de känns som om att jag gör barnarov om jag blir tillsammans med en yngre kille, hehe, så det kommer inte på tal då förblir vi kompisar =P

Håller med ovanstående om att så länge allt passar ihop mellan individerna så är ju åldern bara en siffra =).

Jag har bara haft ett år äldre killar, miin nuvarande (känns galet att säga att jag har kille, 4 dagar!!) är ett år äldre men jag känner snarare att vi är olika på det sätt att vi bor i olika områden. På vissa saker kan man se väldigt olika, men jag tycker bara det är spännande.

# 4 Men du är väl ganska ung? I din ålder så är killar ofta omognare även i samma ålder, så jag förstår att du känner dig obekväm med yngre killar.

I min ålder börjar man uppskatta fasta vältränade kroppar på yngre killar. Haha, det där lät gummsjukt!

#6 Är 17 i Oktober så ja, jag är bara en lite ungdoms skit =P.
Haha, ha alltid haft känslan att jag gör något brott om jag ens tänker på en yngre kille att han är snygg och så =P. Haha, tror det kommer sitta kvar ett tag eller två ^^,

Men just det här mer 6 och uppåt år äldre killar har jag otroligt svårt för. Och det är just pga R:s pappa.

Haha, lät lite roligt =D

# 7 Det där med R´s pappa är bara äckligt. Det är oartigt, otrevligt och respektlöst mot dig.

#8 Jag accepterar det inte en sekund! Så vidrigt.

Det här med att man helst ser att mannen är äldre och att det motsatta känns konstigt är inte ett dugg konstigt egentligen eftersom att det är en social konstruktion. Alltså är vi helt enkelt mest vana vid att mannen är lika gammal eller äldre och allt annat känns därför ovanligt och kanske konstigt.

Detta är förstår väldigt löjligt, och jag skulle säga att detta förmodligen uppstått ur att åldern är en vad vi kan kalla "maktfaktor" och det ser ut på så vis att mannen befinner sig i maktposition över kvinnan pga att han är just man, Men! kvinnan befinner sig i maktposition i förhållande till ålder. Det  blir konstigt, vi är inte vana vid det.

#10 Instämmer helt i att det till största delen är en social konstruktion.

tycker inte åldersskillnaden är så viktig när man är mogen. Tex hade det för min del ej spelat någon roll om min gubbe var 10 år äldre än mig då jag är 26 men hade jag varit 18 så hade det känts konstigt.

Men när gubbar och tanter för den delen ska få tag på jätteunga tjejer/killar tycker jag det är fel. en 50 åring som ska ha en 25åring.

Hmmmm desto äldre man är, desto mindre blir åldersskillnaden…framförallt när man börjar bli över 26. Just nu dejtar jag för fullt och ja det är en intressant studie i mig själv! Jag undviker pojkar…(för ja de är barn!) upp till 24-25, sedan kan jag tänka mig att ha kontakt……Jag är 33. När det gäller uppåt, så har jag som längst sträckt mig upp till 43(8-10 år), sedan börjar det kännas obehagligt…! Som sagts tidigare så spelar personligheterna och tilltalet stor roll!

Åldersskillnad hör inte hit. Mognad spelar däremot stor roll (visst, hör ihop med åldern för ungar om man säger så då haha..). Åldern spelar ingen roll, så länge man älskar varandra.

Att kvinnans högre ålder skulle vara "fel" är väl inpräntat då det länge vart standard att mannen ska vara den äldre i en relation.

Min mamma är 14 år äldre än min låtsaspappa, de träffades när han var 21 och visst reagerade folket i byn! Men de är fortfarande ett par sedan 15 år och det fungerar fint för dem, de matchar varandra psykiskt väldigt bra. Och min mamma är inte omogen för den sakens skull heller ;)

mina föredetta svärföräldrar hade väldigt olika ålder. Kvinnan var 15 år äldre än mannen. Inget jag någonsin märkte något av.
Min tjejkompis var tillsammans med en 17 år äldre kille i typ 6 år från det att hon var 17år. Inget konstigt för mig i det jag hade själv en 7 år äldre pojkvän då som jag var tillsammans med i 3 år tills det att jag "mognade om honom"…
Min vän tänkte försöka hitta någon mer jämnårig efter honom men råkade bli förälskad i en man som var typ 20 år äldre än henne ;)

Min svägerskas föräldrar har en ålderskillnad på 10 eller 11 år där kvinnan är äldre.

Ålder ska inte vara ett så stort problem!

Jag tror att det här med ålder naturligt slutar vara så viktigt ju äldre man blir. Nu är jag bara löjliga ett år åldre än min sambo, men det är aldrig något som jag inte ens tänkt på även fast jag när jag var några år yngre tyckte det var pinsamt att vara med någon yngre. Kärlek har ingen ålder. Så länge man passar ihop som personer.

För mig har åldern ingen som helst betydelse. Om ett par trivs med varandra så vad har jag för rätt att komma och säga till dem "nej, ni får inte vara tillsammans pga ålderskillnaden och det är äckligt!" Snacka om att gå och förnedra någon på det mest hemskaste sätt! Är hon 25 och han 50 eller tvärtom, so what?? Om det fungerar för dem så varsågod.

Själv är jag 5 år äldre än min sambo. Om jag varit 15 eller 20 år äldre än min sambo hade det inte heller spelat någon roll för mig, eller om han var så pass mycket äldre än mig. Bara man får det att fungera, trivs tillsammans och älskar varandra .. . så vad spelar åldern för någon roll då?

Jag har varit tillsammans med en kille som var tio år äldre än mig (för länge sedan). idag är denne kille tillsammans med en tjej som är 15 år yngre än honom. Vitt jag vet har de varit ett par i snart 6-7 år och det verkar fungera.

Sålänge båda är vuxna och båda mår bra i relationen så är det OK enligt mig, oavsett kön.

Min man är 15 år äldre än mig, fast jag upplever oss som jämngamla.  Jag har svårt att tänka mig ihop med en jämngammal eller yngre man, känner väldigt få jämngamla män som jag inte upplever som relativt omogna/yngre än mig.

Hur tycker ni att kvinnan är äldre?

För mig är det ttalt otänkbart att var tsm med en äldre man, minst 3 år äldre än mig ska han vara!

Mannen är äldre?

Självklart=) min sambo är 5 år äldre.

Hur många år i skillnad är "ok" för er?

7-8 år.

#20 Som sagt, gör jag ingen skillnad på vem som är äldst. Hade ju svärföräldrar där kvinnan var 15 år äldre än mannen.
När jag har blivit tillsammans med de killar jag haft har jag inte gått på ålder utan personlighet och känslor.

#21 min pappa är 12 år äldre än min mamma och det är för mkt tycker jag. Personligen tycker jag att dem flesta killar som är yngre än mig år omogna och tänker bara på att festa och dricka…

Personligen tycker jag ålder bara är en siffra. Är det äkta kärlek så spelar inget annat någon roll.

Men det har sina gränser! Tycker det är lite halvskumt om någon har en kärleksrelation till någon som är gammal nog att vara förälder till personen i fråga. Samt att jag har lite svårt för att personer på 25+ är tillsammans med någon som kanske bara är 15.

Att det är kanske 10 år mellan har jag inget emot direkt, bara den yngre i paret är i alla fall 17-20 år ungefär.

Har en kompis som är 26 och hans flickvän är 17. De oroade sig för åldersskillnaden i början men i deras fall är det äkta kärlek så då är åldern bara en siffra. Jag bara väntar på att få höra att han friat till henne faktiskt

I min familj så är det 6 år mellan mamma och pappa. Pappa är den äldre. Min man är typ 11 månader äldre än mig så jag räknar oss som jämngamla även fast han är född 1984 och jag 1985

Innan jag träffade min man så hade jag bara haft ett "seriöst" förhållande innan och det var med en 6 år äldre kille. Men trots att han var såpass mycket äldre än mig så var det jag som var mest mogen! Han var en riktig barnrumpa!

En som är lika gammal som mig, 18 år. är tillsammans med en som är 16 år äldre, alltså 34 år gammal. Känns lite mkt med 16 års skillnad-han skulle kunna vara hennes pappa rent åldersmässigt…

#24 Oj! Men det funkar bra, eller?

#25 ja, har väl lite problem som dme flesta förhållande. Det som är äckligast tkr jag är att hennes kille kollade på henne när hon var nyfödd-han var 16 år då…

#24 min kompis, som var 17 var tillsammans med en 17 år äldre kille i typ 6-7 år utan några problem gällande åldern..

Jag tycker inte att ålder betyder nånting. Nu dejtar jag själv förstås mest tjejer, eftersom jag är nästan flata… Men visst fick jag kritik från en del av mina vänner när jag hade en flickvän som var ungefär 20 år yngre än jag…. Om nån undrar, hon var myndig, och mer än så. Det var helt andra saker än åldern som gjorde att det tog slut.

Många säger att man är i olika fas i livet om åldersskillnaden är för stor. Men det där beror ju på mognaden hos individerna, Jag själv trivs bäst med en partner som är yngrem än jag.

#27 ofta tar dte slut efetr några år då man är för olika och på ävg åt helt olika håll i livet.

Kärlek är kärlek.