Det kallas för att ha skev kroppsuppfattning. Lär dig att vara nöjd med dig själv istället så ska du se att du blir att må mycket bättre ;) Om inte annat, motion!

Har faktiskt exakt samma "problem" =P Fast min rumpa är jag ganska nöjd med =).

Du är inte överviktig nånstans! Jag är 158 cm och väger runt 55-60. Sen så är du fortfarande väldigt ung och det hinner hända mycket med din kropp innan du är färdigvuxen :)

För magen är det väl nästan bara situps som gäller tror jag. Jag har också en mage som jag hatar. Men situps är ju så himla tråkigt. Jag skulle också önska lite råd. Jag äter mindre portioner mat och promenerar och cyklar varje dag, men på promenad och cykling får jag ju inte ner magen……………………

Ät rätt och rör på dig. Det är det viktigaste ;) Men jag tror inte du har är "tjock"!

Alltså, de flesta tjejer har extra fett på magen, och extra underhudsfett överallt. Det är normalt.

som många tror så ska man göra situps för att den ska bli tajtare
det går inte att punkt förbränna fet, dock kan man punkt träna. man blir starkare och klarar av fler situps
men för att gå ner i viktmassa är de kondition som gäller. kroppen tar från kroppen jämtfördelat

dock så tycker jag inte lösning för de första är att träna. rannsaka dig sjävl. försök se ditt inre.
jobba på självkänslan och var nöjd med din kropp.

som #6 så ska vi ha lite fett här och där. man ska inte vara en skinn och ben. de är inte snyggt. och jag kan lova dig att killar (visst finns rötägg också men vill man verkligen vara med dem?) hellre ser en sund tjej med "lite fett" är utstickande ben. som fryser för hon inte har något underhudsfett.

som #7 säger så går det inte att punktförbränna. Men att göra situps gör det lättare att hålla in magen på stranden ;) HIHI. Det bästa som många har sagt är att äta rätt och att röra på sig, joggning är bra, då bränner man över hela kroppen :)

Du är absolut inte överviktig. Du har ett BMI på 22-23 vilket är helt normalt.

Jag är 159 cm och väger 70 kg Min hjärtläkare tycker att det vore väldigt bra om jag gick ner till 65 kg och att jag skulle väga perfekt om jag vägde dina 60 kg =) Men som vanligt, allt är individuellt och så länge man mår bra, och ligger inom ramarna åt alla möjliga håll medicinskt, så får man väll vara nöjd.

Jag älskar min stora rumpa =) Skulle förvisso inte bli jätteledsen om ridbyxlåren försvann, men rumpan får gärna puta på mej i alla fall.

Träning är sällan fel, bara man inte tränar för mycket så kroppen kommer i obalans, lätt hänt när man är yngre.

Om man tränar magen är det bra att träna ryggen för att få bättre balans, och minska risken för utslitningar.

Jag tränar helst med ledare. Dom har genomtänkta program som går igenom hela kroppen. Man måste tänka på att träna musklerna på alla sidor, eller hur jag ska säga. Om jag tränar biceps så måste jag träna tricep. Om jag tränar magen så måste jag träna ryggen. Lätt att glömma om man inte tänker på det=) Om du tränar till exempel Aerobics, så sitter det positiva effekterna i ca två dagar.

Ha det gott och lägg inte ner allt för mycket energi och tankemöda på detta.

#0… du var väl bara 15 år va?

Du växer ju fortfarande… och som kvinna skall man ha hull, höfter och mage…. det är perfekt för kroppen! Hormonerna mår bra då med… för lite hull kan sätta de kvinnliga hormonerna ur balans…

Och du ÄR NORMAL!!! du är som man skall vara… kvinnorna i alla tidningar o så är faktiskt för smala…ofta på gränsen till anorektiker… det är ingen sund kropp som ser ut så….

Gilla dej själv och din kropp…. du är vacker som du är! och din kropp skall du ha resten av livet….så var rädd om den

kram/Linda

Tycker inte du ska börja fundera på att gå ner i vikt och så, du är 15 och som många sagt växer du ännu.
Var bara hälsosam så går det bra framöver också, äta rätt, promenera en del och så :). Men du behöver inte fundera på att gå ner i vikt tycker jag.

Du väger alldeles lagom.

#10 Jag är också 159 men väger runt 85 -90 kilo. Gick upp efter min trafikolycka. Fick även medicin som biverkan var viktuppgång. Kan bara inte gå ner de kilon jag vill. Önskar mig åtminstonde ner till storlek 42.

#13 Tråkigt att höra att att du varit med i en trafikolycka. Härligt att höra att du är realistisk, med tanke på din medicinering, och är nöjd med stl 42 den dagen du kommer dit =)

För mej personligen så skulle en viktnedgång till 60 kg betyda att en operation av hjärtat skulle kunna skjutas upp ett tag till=) Annars vet jag inte om jag skulle lägga ner så stor energi på det. Jag är ganska nöjd som jag är.

Tänkte bara att #0 kunde tycka att det var skönt att höra att en läkare har sagt att 60kg till 160cm är bra=)

Det är aldrig fel att äta nyttigt och motionera några gånger i veckan, det kommer du tjäna på i längden. Då lär dig goda vanor från första början som du kan hålla fast vid resten av ditt liv och vara allmänt friskare. Har du dina nyttiga vanor är väl risken mindre oxå att du blir överviktig senare, när du är 5-10 år äldre.

Jag är precis som alla andra säker på att du ser ut precis som du ska. Vad nöjd med dig själv och allt du gör ska du göra för att du mår bra av det, eftersom du förtjänar det! :)

var stolt över din rumpa. "Stora" rumpor är ju hur snygga som helst! ;)

Föresten, på en gympa lektion så lärde jag mig att ifall man va aktiv som liten (under 18 år) skulle man få en stark och bra kropp som äldre "man får den kropp man förtjänar".

#16 Jo de stämmer=) Man ska vara aktiv redan från början, kroppen mår inte bra när man sitter still! Man måste arbeta för god hälsa liksom

#17 Jo, precis. Men jag menade mer sklettmessigt och så, kroppen ändrar sig under uppväxten efter de "förhållanden" de utsätts för.

Önksar bara att jag hade varit lite mer aktiv som "yngre", hade ju dock ansträngnings astma och problem med ryggen.

#06 - Haha, karma :D

#19 Haha, ja, iaf samma princip ;)

mm. det låter ju inte alls ologiskt. det är ju då kroppen formas för resten av livet. Att ge den lite utmaningar utan att överbelasta är nog väldigt bra för att slippa bryta så många ben när man är 90 ^^

Det är samma med balanssinnet. Man måste träna det. Det är det som är så synd när det gäller gamla. De blir osäkra och vågar inte utmana sitt balanssinne, därför förlorar man det och så trillar man och slår sig.

#14 Ja, det var den 17 november 1995 som mitt liv ändades. satt i rullstol med dom att jag var förlamad från midjan och nedåt. Det utlåtandet gillade jag inte. Kämpade i över två år för att kunna komma upp på egna benen. Nu går jag med rollator.

Så med envishet och j*drans anamma, kommer man långt. Tyvärr gjorde på den stillasittande tiden och sen alla mediciner att jag nu har nästan 30 kilos övervikt. Men jag försöker få dem omlagda till medicin som inte har de biverkningarna och ändå ger mig lite smärtlindring.

jag vill ju ha större rumpa :P

har i princip ingen alls, även fast jag har bröst o rumpa. tänkte försöka träna den lite snyggare, men det är sånt jag alltid kommer att tänka på när jag har ont  om tid :/