Har aldrig varit med om att jag blivit behandlad på något negativt sätt på någon arbetsplats pga att jag är tjej. Snarare har det väl varit tvärt om.

Ja, jag har blivit dåligt behandlad på en arbetsplats, men det hade nog inte enbart att göra med att jag är tjej, jag var väldigt ung också. Så chefen hoppades väl på att kunna köra lite mer med mig än de andra. Men jag sa upp mig och då förlorade han en av de bästa anställda. Det var i alla fall vad han sa till pappa, de är grannar.

Jag sitter i fackets styrelse så dom vågar inte bemöta mig på nåt annat sätt enn respektfullt ;)

Men skämt åsido, jag har nog upplevt både goda och negativa sidor för att jag är kvinna.

Har aldrig känt att jag blivit illa behandlad enbart för att jag är tjej. Men det finns ju några killar som tror de kan sätta sej på en och köra över en bara för att man är tjej. Men jag biter ifrån.

Har alltid blivit behandlad på ett könsneutralt sätt, eller vad man ska kalla det.

Inom mitt yrke är det snarare ovanligt att vara man så: nej, jag har inte blivit särbehandlad på något vis.Det enda är ifall man är späd, då frågar de om man tränar kroppen så att den ska orka med det tunga arbetet.

enbart kvinnor på min arbetsplats så Nej har inte blivt särbehandlad.

Som butiksdemonstratis blir jag väldigt olika bemött beroende på vilken butik jag kommer till och vad det är för person som har ansvaret. För det mesta tycker jag att jag blir behandlad som vem som helst, trevligt, men så finns det ju altid dryga typer som tror att man kan läsa tankar trots att man säger att man inte ha varit i butiken tidigare. Sen tror jag att de flesta, både butikspersonalen och kunder ser det som positivt när det är någon yngre, då de flesta demonstratiser är typ medelålders/äldre damer :)

Jag arbetar/har arbetat i en kvinnodominerande miljö - skola och förskola. Men rent generellt reagerar jag inte på att jag blir annorlunda behandlad som kvinna. Jag blir ibland sämre behandlad för att jag är UNG kvinna. Tror att åldersdiskriminering åt båda hållen är väldigt vanligt.

Jag har arbetat inom förskolor som vikarie. och där är det typ bar akvinnor, så jag har blivit mycket bra bemött. nu är jag föräldrarledig och sedan så ska jag plugga, om jag kommer in.

På min arbetsplats så är det en kollega till mig som brukar kalla alla tjejer för lilltjejen och ibland pratar han till och med bebisspråk med en..Jag brukar säga åt honom att jag inte är liten..

Jobbade som servitris ett tag och det var alltid kommentarer om hur jag sag ut och vad jag at. Sen smallde chefen till mig upprepade ganger, hade angest sa jag grat 2 dagar innan jag faktiskt skulle jobba. Det var hemskt… och jo, det kanns som att det var for att jag var en (svensk) tjej.
Han forbrukade iofs servitriser pa lopande band och gor det fortfarande, typ 1-2 nya varannan manad ungefar. Ingen orkar stanna sarskilt lange. Man ar ju inte direkt vardefull nar man ar en servitris om man sager sa.

På min senaste arbetsplats så jobbade jag till största delen med killar/män. 90% av männen skulle jag kunna anmäla för trakaserier.

Jag har jobbat på ställen med övervägande kvinnor och det har varit rena rama hönsgårdar! Alla kacklar och ska ha rätt i allt, mycket skitsnack och falska attityder…fy farao,.nä det behövs allt en o annan karl oxo, jäpp

Jag har känt av det här med att bli bemött av att vissa tror att de är förmer än andra, och därför inte pratar med en mer än absolut måste.   mkt tråkigt 

Men så är det väl när man är på en kvinnodominerande arbetsplats kanske.

Det som jag oxå märker av är hur svårt det är att komma med nya saker/idéer/arbetssätt. Man är så rotad i det gamla att man inte vill ta till sig ett enklare sätt att jobba..

Jag tycker om att dela med mig om jag kommer på saker som förenklar men alla håller visst inte med//

Jag jobbade under 1½ år på en arbetsplats där det var övervägande män på min avdelning. Framför allt var det många av utländsk härkomst. Och visst blev man lite speciellt behandlad då det var fysiskt tungt. Kom man dragande med 800 kg last på handtrucken så var det oftast nån som skulle hjälpa till. Tog några månader innan dom accepterade att jag klarade av det mesta själv

Nått jag ofta la märke till var att om man skulle göra nått lite tyngre arbete där man verkligen fick ta i så var det mycket oftare nån av dom utländska killarna som hjälpte till än nån av dom svenska killarna.

Fast ärligt talat föredrar jag att bli lite extra påpassad än att jobba med bara tjejer! Gick direkt från gymnasiet där jag hade gått tillsammans med bara tjejer till ovanstående jobb med inte ens hälften tjejer.

Just nu så blir jag grovt mobbad av en karl på jobbet. Han har hållt på till och från i säkert över 1 år nu. Men nu är det snart dags för en anmälan. Om det är för att jag är just tjej vet jag inte. Men han går inte på nån annan än mej.

Nu förtalar han mej bakom min rygg. Hittar på saker som jag ska ha sagt…vilket jag inte har gjort. Han springer till chefen och skvallrar om det påstådda. Han kommer inte till mej och frågar vad jag menade.
Men jag har inte sagt det han påstår…och det vet han själv om. Han verkar vilja ställa mej i dålig dager på jobbet.

I mitt arbete som konsult har det blivit så att jag har flest kontakter med män och det fungerar hur bra som helst. Jag tycker att det går en generationsgräns någonstans mellan födda på 50-talet och 60-talet. Från och med sextiotalisterna tycker jag att det hä med jämställdhet är mer naturligt.

De gånger jag blivit riktigt illa behandlad har det varit kvinnor inblandade.

Min absolut tajtaste uppdragsrelation har jag med en man som anlitar mig till allt möjligt därför att han stort förtroende för mig.

Jag har aldrig direkt kännt mig särbehandlad av arbetskamrater eller chefer. Dock så var det en hel del kunder som var skeptiska när jag jobbade extra hos en urmakare. De dagarna jag jobbade var jag själv i butiken hela dagen, och jag gjorde endast enklare saker som att byta batteri, byta band, korta metallänkar, byta packningar, osv. Dock verkade vissa äldre män lite skeptiska till att låta mig göra något. Kommentarer som "…bara den är hel och vattentät efteråt…" fick jag några gånger under de två år jag jobbade där. Jag fick god lust att säga "Jaha, så då ska jag inte öppna klockan med slägghammaren då?".

#19 Du får mig att tänka på att jag nog får en del positiv uppmärksamhet därför att jag är kvinna. Typ att jag är bra på datorer, det blir liksom lite turbo på den kunskapen därför att jag är kvinna. Om jag yttrar mig på större möten och iiknande, tror jag att en del (både kvinnor och män) tycker att det är särskilt bra därför att jag är kvinna. Ibland har jag fått medverka i mediasammanhang då jag känt att de varit glada över att de lyckats få med en kvinna också.

Det där sista är faktiskt ett symtom på att det ibland är svårt att hitta kvinnor som är villiga att yttra sig i media i olika frågor. Reportrarna behöver ett snabbt svar och de jobbar längs sina nätverk för att hitta rätt person och i flera sammanhang har inte nätverken hunnit fånga upp kvinnor - eller så vill inte kvinnorna vara med.

Den man som anlitar mig mest jobbar gärna med kvinnor. I hans närmaste stab jobbar 3 kvinnor och 1,5 man. Han har många kontakter inom näringslivet varav ett flertal kvinnor. Han skryter nog oftare om fantastiska kvinnor än om fantastiska män - antagligen därför att han tycker det är lite mindre självklart att kvinnor tar plats än att män gör det. Vi befinner ju oss i "övergångstider". Det är mycket som är i förändring.

I min bransch upplever jag att många månar om kreativitet och att man därför gärna vill ha en bra mix både på kvinnor-män och etniskt/kulturellt.

På min avdelning på jobbet är det mest män. Vi är 4 fast anställda kvinnor, plus en till kvinna som jobbar med andra uppgifter på lagret. Så allt som allt är vi 5 fast anställda kvinnor ute på själva lagret. Jag tycker inte jag blivit särbehandlad alls. Det är väl snarare så att jag självmant tar på mig lite tyngre uppgifter och till och med hjälper männen rätt ofta Men så är jag stark som en björn också. Lyfta kartonger på upp till 50kg är inga problem alls. Faktum är att jag kunde bära 40kg i varje hand redan under 1a året på gymnasiet och då var jag helt otränad! Nu har jag vart på lager i 2 år och lyfter säkert minst 1 ton om dagen när jag plockar eller packar ordrar.

Jag skulle aldrig i hela mitt liv kunna sitta inne tex. kundservice på jobbet, där är det mest kvinnor och gudars, det låter som en hönsgård där inne på kontoret! Och inte får man en lugn stund på lunchen heller, för då är det alltid en massa kackel från kontoristerna

Märker inte av något alls på mitt jobb, inte vad det gäller åldern heller.