Jag har inte upplevt exakt detsamma men min amatör-teori håller med om att det säkerligen är den negativa stressen som är boven i dramat.
Det i kombination med en mörk corona-vinter kan få de flesta att tappa gnistan, både i sängkammaren och i vardagen överlag.

Skulle du och din partner kunna göra olika avslappnande övningar tillsammans på kvällen? Ge varandra lite massage? Par yoga? Hemma spa på helgen?
Inte för att det måste finnas någon sexuell laddning i det hela men beröring kan få igång endorfiner som ger mersmak för mer intimitet. Om inte annat bara gemenskapen i att ha en lugn, avstressande stund ihop kan göra gott både för ens eget välmående och för relationen.

Skulle det kunna fungera att ni tränar tillsammans (hemma)?
Eller hittar på något som gör promenader roligare att ta sig an?
Finns säkert massor av tips bara man googlar loss.

#1: Tack så mycket för tipsen. Jag hoppas nästan att det är något sådant för då finns det ju hopp om att jag kan bota det relativt enkelt! Massage var ett bra tips, det ska jag absolut föreslå! Även hemma-spa hade nog varit uppskattat. Yoga vet jag inte om han går med på men jag kan ju göra det själv om inte annat. Jag brukar dra med honom ut på promenader, och träna tillsammans gör vi ibland men det blir inte så mycket nu då vi slutat gå på gym och jag brukar oftast träna innan han kommer hem från jobbet. Jag får klura lite på det här och se om jag kommer på fler grejer!

#2: Hoppas du känner att det börjar vända till det bättre snart! 😊

En annan tanke jag hade var om det var någon obalans i hormoner eller brist av vitaminer eller mineraler som spökar. Men där är jag ute på alldeles för tunn is för att komma med något mer konkret än att boka tid hos husläkaren och ta ett blodprov bara för att kolla av hur det ligger till.

Glömde skriva det i förra inlägget men suveränt att du jobbar på att acceptera dig själv och din kropp. 💖 Att banna sig själv för att man är mänsklig och ibland lägger på sig ett par kilo (spec när världen vänds upp och ner) gör sällan något positivt för en. Kämpa på!

#3: Tack för hjälpen <3 Jag hoppas att det vänder snart. Jag tänker, att om jag inte lyckats vända det själv när det har gått typ ett år eller så, då får jag nog söka vård. För så ska det ju inte vara, tänker jag. Min stressnivå förändras hela tiden också eftersom jag är student och därför går olika kurser, sommarjobbar m.m. så tänker att om stress är boven borde det ju förhoppningsvis förändras förr eller senare.

Det är inte lätt, men jag försöker! <3 Speciellt jobbigt för jag tycker ju egentligen inte att utseende spelar någon roll, jag är den sista som skulle döma någon på grund av sin vikt t.ex. Men det är ju tyvärr inpräntat och man är ju ofta den första att döma och tycka illa om sig själv. :/

Jag har varit med om helt samma och det som hjälpte mig var regelbunden träning. Jag kände mig hälsosammare och även sexigare då jag tränade ett par ggr i veckan. Sen brydde jag mig inte om resultatet av träningen syntes eller ej, utan det handlade om känslan.

Känner jag mig inte attraktiv eller sexig så uteblir orgasmen eller alternativt att den 'fizzles out.' Det känns liksom inte värt allt jobb. Jag tror inte det här är så ovanligt.🤔

#5 Tack för tipset! Jag tränar redan flera ggr i veckan men det har blivit annan typ av träning och framförallt mindre total träningsmängd sedan jag slutade gå till gymmet i höstas då restriktionerna stärktes. Så det är delvis det och delvis stillasittande hemarbete som gjort att jag gått upp i vikt och känner mig mindre attraktiv. Så det är nog en väldigt stor bidragande faktor tror jag… även om min partner säger att jag är fin så hjälper inte det så mycket när hjärnspökena säger annat. Jag försöker få till mer motion men det är inte helt lätt när gymträning är den roligaste träningsformen. :( Hoppas kunna börja gymma igen snart. Det kommer nog hjälpa, precis som du säger.

För mig och min lust är fysisk närhet väldigt viktig. Att ha mycket tid hud mot hud tillsammans, mycket hångel i vardagen, för att fylla upp "närhetsbehovet". Så blir liksom sex utöver det, om det går att förstå hur jag menar :)

#7 Jag förstår! Jag och min partner är ganska fysiska. Kramas och pussas mycket, tar på varandra ofta, myser i soffan på kvällarna och somnar alltid tätt ihop. Visserligen har vi oftast kläder på oss när detta sker så det blir ju inte jättemycket hud mot hud. Men ändå. :) Det blir ju en annan typ av närhet när man inte har kläder. T.ex. som vid sex. Och det är längtan efter det som fått mig att vilja ha sex då och då även fast jag egentligen inte är så sugen.