Hjälp, vad ska jag göra...?
Vet inte hur texten kommer bli, men jag hoppas att någon orkar läsa..
Jag är tjej, snart 14 år. Jag är rädd för män, eller ja, hittar inte rätt ord men ni kommer förstå… Det är mest killar/män som är typ runt 17-23 någonstans där. Det är dom flesta, ibland går det bra, vet inte varför, tror att det beror på utseende och sånt.
Det är vid olika tillfällen men ibland får jag panik, ångest och måste därifrån ifall jag är nära någon som är "läskig", ännu värre ifall jag är ensam eller dom är fler. Vågar inte gå förbi killar ute när jag är ensam, kan välja att ta långa omvägar, bara för att slippa gå förbi. Är det en ensam kan det gå bra om det är på dagen, är det flera så nej.
När jag åkte tåg förut satt en kille och kollade på mig, normalt, inte överdrivet. Klarade inte av att kolla på honom alls, fick sån panik, en hemsk känsla som är jättesvår att beskriva. Det räcker att jag tänker på det nu, det är så jobbigt att jag bara vill gråta.
Det är så jobbigt, vet inte vad jag ska göra… Det känns bara så hemskt😢
Sök hjälp hos en kurator.
Enda jag har möjlighet att gå till är en på skolan. En man så nej…Vet inte hur jag ska göra det riktigt…
Att inte våga gå förbi ensam på kvällen, det är väl normalt?
Det är inte normalt att vara rädd för män utan orsak. Prata med skolsyster då.
#0 Är det något traumatiskt som hänt eller har du alltid varit rädd för män?
A fool thinks himself to be wise, but a wise man knows himself to be a fool . - William Shakespeare
#4 Nej, inte vad jag vet iallafall…. Men det har blivit mer och mer, började kanske för ett och ett halvt år sen, är lite osäker..
![[Devya]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Det är verkligen inte normalt så det vore bra om du pratade med någon så snabbt som möjligt så att du kan ta itu med det här.
Om du inte pratar med dina föräldrar eller med någon hälsovårdare, så får du nog helt enkelt gå omkring med det här problemet. Det är alltså helt och hållet upp till dig om du vill ta itu med dina problem eller ej. Jag hoppas åtminstone att du försöker prata med någon asap. Du ska inte behöva gå omkring och må så här. Det låter otroligt jobbigt.
Ingen här på nätet kan tyvärr hjälpa dig.
#5 Tittar du mycket på otäcka filmer och/eller tv-serier som innehåller mycket våld och mord och krig och annat sånt skrämmande?
I så fall kanske det kan ha nåt med det att göra.
An ounce of prevention is worth a pound of cure
På ungdomsmottagningen finns kuratorer och då kan du be att få prata med en kvinnlig. de är väldigt hjälpsamma och tar hänsyn till om man inte vill prata med tex män
Konstinstagram: @toxiccetacean
Peta inte på salamandern. Den sover.
#7 Nej inte så mycket så det tror jag inte…
#8 Det går inga bussar eller nåt dit och vill inte berätta för mina föräldrar heller, så kan inte ta mig dit på något sätt…
#9 Jag tycker du ska berätta för dina föräldrar så du kan få hjälp. Det är inte hälsosamt att gå runt och vara rädd på det viset.
Som förälder blir jag ju oerhört ledsen av att höra att barn inte vågar prata med sina föräldrar om problem de har. Jag skulle aldrig tycka att något som var problem eller bekymmer för mina barn inte var värt att prata om och tas på allvar.
Man behöver faktiskt inte titta på skräckfilmer för att känna så som du gör.
Titta bara på hur det ser ut i dagens medierapportering, och visst är det bra att man är på sin vakt när man rör sig ute på vissa ställen och vissa tider.
Antar att det inte hjälper dig att det faktiskt är fler killar än tjejer som råkar ut för våld ändå.
Men du bör ändå prata med någon om detta och få hjälpa att hantera dina känslor så att det inte innebär för stora inskränkningar i ditt liv, och att du slipper få sån ångest.
#9 låter konstigt att en UM ligger på ett ställe som är svårt att ta sig till kommunalt.. De brukar ligga lättillgängligt just för att man ska kunna ta sig dit utan att behöva bli körd av tex en förälder
Konstinstagram: @toxiccetacean
Peta inte på salamandern. Den sover.
9 Utanför våran stad finns det en liten "håla" där bussen går 3 gånger per dag ifrån/till. Åker du buss så får man åka kl 07.15 och hem tar du dig tidigast 14. 😃
TS jag tycker du ska prata med din mamma om detta och be henne om hjälp för att kunna åkta till motagning för få hjälp.
Jag tycker du ska prata med dina föräldrar om det. Annars för du ju överväga om det är värt det att vara rädd.
Zingo ;D
Klarar inte av att säga det till dom… Vill men kan inte, det går inte… Men det känns som att det bara blir värre så måste väl göra något.. :(
#15 Skriv ett brev då.
#15 Om du inte ens vågar prata med någon om det här så får du väl bara acceptera läget och gå omkring och vara rädd. Det finns tyvärr inte så mycket att göra om du inte ens kan prata med någon vuxen om detta.
Starta ny diskussion