Ett första steg brukar vara att kontakta vårdcentralen då de kan slussa en vidare till rätt vårdmottagning. Jag kontaktade vårdcentralen först och blev slussad till samtalsmottagningen.

Beroende på hur akut det är kan man vända sig till psykakuten i din stad, ifall du känner att du överväger självmord eller inte kan hantera ditt mående just i stunden.

Annars är en god väg att börja hos vårdcentralen eller direkt till psykiatrin.

Tack. Nej, akut är det väl inte. Jag har en massa hemska tankar men det blir inte mer än så. Nu när jag vet vart man ska ta vägen ska jag bara samla mod att söka hjälpen också.

Heja, det är jättebra att du har kommit fram till att du ska söka hjälp! Det viktigaste är att du kontaktar _nån_, sen kan de hjälpa dig att hamna rätt. Vårdcentralen kan man alltid börja med, de kan hjälpa en med lätt/måttlig depression och ångest t.ex., sen om de skulle tycka att du behöver mer hjälp än de kan erbjuda kan de skicka remiss till psykiatrin.  Är man ung kan man också börja med en ungdomsmottagning eller skolhälsovården.

Hoppas du snart får må lite bättre!

jag sökte vård hos vårdcentralen åt min man jag ville att han skulle komma till en kurator och sa det uttryckligen det var ingen bra ide där fick jag väntetid på 1,5 månader…. gå till vårdcentralen men då ska du gå till en allmänläkare så du kan få en remis eller liknande. eller ungdomsmottagningen har bara bra erfarenheter därifrån

Har du någon vän du litar på? Eller någon familjemedlem eller annan person som står dig nära? Vårdcentralen finns och om du är barn kan du även vända dig till BRIS. Kram, hoppas det blir bättre! ♡

Om läget känns akut så får du även lov att ringa 112!
Psykisk sjukdom kan vara väldigt allvarlig.
Var rädd om dig!

Just nu vet jag inte alls vart jag ska ta vägen. Jag har ingen alls som stöd. Jag är lite äldre så jag har barn också. Har en man men han jobbar och tycker mest "ryck upp dig". Känner mig så fruktansvärt fjantig som mår så här och som har dessa tankar. Sist jag mådde så här var när jag var tonåring. Känns som att det var mer accepterat då. Nu är jag vuxen, då ska man inte tänka på döden och på att skada sig själv.. Jag orkar inte :(

#8 Har du ringt till vårdcentralen och bokat en tid?

Det är inte alls fjantigt att må som du gör! Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst oavsett ålder och kön. Tråkigt att du inte har din mans stöd, men då behöver du verkligen någon annan att vända dig till. Det finns inget "ska inte tänka på döden och att skada sig själv" även om det känns så. Du har all rätt att tänka och känna så som du gör! Men du behöver också hjälp att bryta det och hitta tillbaka till lite ljusare tankar.

#9 Nej, jag har inte bokat någon tid. Jag hade så gärna velat ha någon med mig samtidigt som jag vill gå själv. Men jag vågar inte.. Jag är rädd för vad som kan sägas och vad de tycker. Sen är det en bit för mig att ta mig till vårdcentralen där jag är listad och att åka buss nu när jag mår så här är nästintill omöjlig.. Men jag ska försöka. Jag vet att jag inte kan ha det så här och jag kämpar just nu dagligen med att inte skada mig själv.

Du kan ringa till Vårdguiden, 1177.  De kan råda dig vart du skall vända dig där just du bor.

Du kan också ringa Jourhavande Medmänniska. Jag vet inte om det finns lokala telefonnummer också http://www.jourhavande-medmanniska.com/prata-med-nagon/

På vissa orter har Röda Korset ett telefonnummer man kan ringa också. Du kan söka på Röda Korsets hemsida http://www.redcross.se/ för att  se om de kan erbjuda dig något där du bor.

Har du bebis kan du drabbats av förlossningspsykos. Då kan du börja prata med Mödravården.

Det viktigaste är att du sätter igång NU. Bara börja ringa så kan det vara lättare att gå vidare sedan. Du måste också intala dig själv att du är värd att må bättre än du gör. Kan du inte förmå dig till det än, så tänk att du gör det för dina barn. Ibland är det lättare att tänka så.

#11 Jag har ett barn i förskoleåldern. Jag vet att jag borde göra detta för hans skull, men det är samtidigt därför jag drar mig för det. Jag vill inte att det blir fel bara för att jag söker hjälp.. Men ja, jag ska boka en tid på vårdcentralen. Att prata i telefon är inte min starka sida. Så jag får boka på nätet samma dag jag känner att jag klarar av att ta mig iväg.

Jag tror inte det kan bli fel för ditt barn för att du söker hjälp. Tvärtom så kommer det kanske att gå ut över honom om du mår tillräckligt dåligt och skadar dig själv.

Klart att ditt barn kommer bli gladare över att få en gladare mamma som fungerar bättre. Men som jag skrev, framförallt skall du känna att du är värd att må bättre än du gör. Det är du!!!!

Jag märker tydligt i din text att du är en stark människa som mår dåligt. Alla kommer att må dåligt, vissa mer än andra. Det är aldrig fel att söka hjälp när man behöver den! För mig visar det bara att den här personen av självinsikt nog för att kunna känna när något inte stämmer och är stark nog för att orka ta tag i det. Vårdcentralen är bra att vända sig till om man känner sig osäker, annars brukar det gå fortare att söka sig direkt till mottagningar själv. Jag ger alltid tipset att om man är okej med privatisering så finns det mottagningar som ingår i fria vårdvalet och enda skillnaden är ungefär att det inte var kommunen som öppnade den, utan någon "vanlig" människa. Kom ihåg att det aldrig är fel att söka hjälp och att alla har rätt att må dåligt, oavsett om det handlar om att man mår så dåligt att man vill ta livet av sig eller om man bara känner sig tung i hjärtat och sinnet