Misophonia. Ingen hjälp?
Hej!
Jag har väldigt länge irriterat mig på ljud - såsom folk som tuggar med öppen mun eller folk som klickar med pennor. Misophonia stämmer överens med hur jag känner till hundra procent, tyvärr verkar det inte finnas så mycket kunskap kring detta vilket även innebär att det inte finns hjälp att få.. känns bara som att allt känns omöjligt.
Detta tär på mina relationer, jag glider allt längre från mina kompisar enbart för att jag stör mig på hur de tuggar. Jag äter inte i samma rum som min familj och är noga med att inte vara på övervåningen när någon äter för att undvika att få ett vredesutbrott. Dock vågar jag inte säga till mina vänner/kollegor att sluta tugga, känns oförskämt? Det är alltså inte lätt när man känner att man mår bra en dag och en persons TUGGANDE kan förstöra en hel dag. Känns som jag går sönder inombords. Ett annat exempel är på jobbet när en person klickar med en penna, jag tappar fokus och vill helt enkelt kasta datorn och gå därifrån. Det går inte att förklara för någon som inte vet hur det känns, att bli så arg - ibland kan jag spela upp scenarion i huvudet när jag får ett vredesutbrott. Klarar inte av detta längre. Förstår att jag borde söka hjälp men känns meningslöst om det inte finns någon hjälp att få.
Tack.
Jag har samma problem med tuggandet, så jag har kommit på att det hjälper att prata med de andra när man äter! Och handlar det om att du blir arg för att du lätt tappar fokus kan det bero på adhd/ADD (även om det känns lite långsökt). Har du försökt få någon hjälp för det här? Det är inget vettigt sätt att leva
Medarbetare på Skor iFokus
Ser nu att du inte sökt hjälp. Gör det! De kan i alla fall kolla upp så det inte handlar om något mer vanligt och kanske hjälpa dig i form av någon terapi
Medarbetare på Skor iFokus
#1 Håller med dig, att prata med de andra samtidigt som de äter gör att irritationen lättar, konstigt nog. Tror verkligen inte att jag har adhd eller add, är nästan säker :) är annars en väldigt lugn person och har sällan svårt för att tappa fokus annars eller koncentrationsproblem. Det är det som är så konstigt, då jag kan bli helt galen när folk äter, stämmer inte riktigt överens med min personlighet om du förstår vad jag menar?
Jo, jag misstänker att jag har borderline eller något liknande. Har dock väldigt svårt för att gå till psykolog, har varit med om en väldigt svår uppväxt samt övergrepp i tonåren. Mår bra för övrigt så vill helst inte ta upp det jag förträngt, möjligtvis i framtiden.. Antar att det kan ha något med min irritation att göra.
![[Kaoskaos]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag skulle söka hjälp hos en psykolog . Dom kan säkert hjälpa dig att hantera vredesutbrotten .
Jag har misophonia, en väldigt stark form, där i princip alla mänskliga men även många andra ljud driver mig till vansinne. Men det finns inte så mycket kunskap inom psykiatrin. Jag får delvis hjälp av min psykolog men det hjälper inte. Det sitter så himla djupt. Det påverkar verkligen hela mitt liv, nästan varje sekund. Så jag förstår att du har det jobbigt. Men tyvärr har jag inga direkta tips.
#6 Får jag fråga vilken typ av hjälp du får? Är intresserad ifall jag någon gång skulle söka hjälp för det. Är ändå skönt att veta att man inte är ensam. Jag förstår att det påverkar dig, vardagen blir så mycket svårare att hantera, jag önskar verkligen att jag kunde sluta irritera mig på ljuden - det känns nästan som att det är ljuden som letar efter mig..
För övrigt så tycker jag att hörlurar hjälper mig något enormt. När jag stör mig på ett ljud lyssnar jag musik och höjer volymen så mycket det går, tyvärr kan man ju inte alltid ha hörlurar, särskilt inte på mitt arbete (ringer) eller under vissa tillfällen i skolan.
#5 Såg nu att mitt inlägg kunde misstolkas. Jag får inga vredesutbrott - åtminstone inte mer än andra.
#7 Vi började med någon form av kbt och mindfullness för att försöka hitta rötterna till varför jag känner detta starka hat för ljud. Vi kom fram till några saker men det hjälpte inte direkt. Jag har massor av saker att ta itu med hos psykologen så jag har lagt det lite på is for tillfället då andra saker har varit viktigare. Jag tvivlar på att jag kan bli hjälpt av det, men jag tror absolut att man kan bli det om man verkligen kämpar. Jag har nog bara inte den orken just nu.
Starta ny diskussion