Hjälp mig
För det första vet jag inte om detta är rätt forum att skriva i, men tänkte att jag lägger upp en tråd i lite olika.
Det är så att jag är rätt blyg som person och har varit i stort sett hela livet (är 20 nu). Jag klarar av att prata med folk, det gör jag. Men så fort man ska prata i grupp/hålla presentation och jag kommer i fokus blir jag knallröd, skakig och hjärtat bankar på….
Jag har intalat mig själv några gånger att det inte är ´farligt´men jag vet faktiskt inte varför jag blir som jag blir. Det är som en knapp som trycks på helt utan anledning.
Jag kommer strax börja högskolan och då vill jag verkligen inte ha det här problemet med mig. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att kunna göra det bättre. Jag vill ju själv ändras och intalar mig varje gång att det är inget att vara "rädd" för.
Har ni några tips skulle det uppskattas, samt om du känner igen dig och lyckats jobba borta det, berätta gärna.
Blogg: http://nouw.com/KpopLove
Det bästa är säkert för dig om du hittar en bra KBT terapeut som kan hjälpa dig Många människor som håller föreläsningar är väldigt blygs men det märks inte alls, dom har lärt sig att kontrollera blygheten Om du har varit blyg hela livet så behöver du lära dig hantera/acceptera den. Alla människor är olika och alla har issues
Det är inte helt ovanligt att känna så som du gör och det går att träna bort. Det bästa och mest effektiva sättet (som fungerat för mig) är att utsätta sig för situationer som du är rädd eller orolig för. Jag har också varit blyg i nästan hela mitt liv och kan fortfarande vara det i vissa sammanhang, med många okända människor. När jag läste på universitet och när vi skulle prata i grupp så kändes det ofta som om hjärtat skulle hoppa ut, jag blev röd i ansiktet andfådd.
Idag undervisar jag på universitetet och att stå och prata inför 200 personer känns inte ens som något märkvärdigt. Du får många tillfällen att träna på det här på högskolan för ni kommer säkert att ha grupp diskussioner m.m. Var förberedd inför tillfällena så kommer det också bidra till att du känner dig mera bekväm. Sen tänker jag som ovanstående också ang. att det här är ju din personlighet och det är inget fel med det.
"As you start to walk on the way, the way appears" - Rumi
Jag var också fortfarande väldigt blyg när jag först började på högskolan (hade precis blivit kvitt min sociala fobi). Men med tiden så blev jag betydligt mindre blyg, tack vare att jag umgicks med mina kurskamrater i skolan och var tvungen att aktivt delta på seminarierna. Idag anser jag mig inte alls blyg längre. Jag är bara försiktig och introvert. Jag tycker inte längre det är jobbigt att stå och prata inför en grupp, dock så har jag prestationsångest som kan göra mig väldigt osäker i mitt tal.
Mitt råd är att inte säga nej till tillfällen där du får umgås med klassen, även om du tycker det är jobbigt. Om du ska ha muntliga redovisningar, var mycket väl förberedd. Jag tycker åtminstone att det känns lättare när jag är väl insatt i ämnet, för då fokuserar jag på det och inte lika mycket på publiken.
När jag gick i skolan så hatade jag att stå framför hela klasen. De fixade vår lärare lätt med att ordna en liten grupp istället. Inga problem alls :)
Jag känner igen mig, jag är likadan. Kan inte prata i grupp, har aldrig kunnat. Jag blir skakis och darrig på rösten, får hjärtklappning. Det är fruktansvärt! Det är jobbigt bara man ska presentera sig framför folk. Jag råder dig att ta tag i problemet nu. Jag har inte tagit tag i mitt problem och här sitter jag, över 35år, och blir fortfarande skakis och darrig på rösten. Men det går att träna bort, du kommer att fixa det, men ta tag i det och gå till någon som kan hjälpa dig. För det är ett stort hinder i livet och det är trist om man ska behöva dras med något som man faktiskt kan träna bort. Även jag bör ta tag i detta:)
Starta ny diskussion