Hjälp med konstiga fasoner..
Vet inte vart jag ska sätta denna tråden så jag satte den i psykisk hälsa då den faktiskt är ett problem för mig både psykiskt och fysiskt.
Det är såhär att jag har sååå konstiga fasoner för mig angående toalettbesök. Hemma kan jag gå på dass och bryr mig inte om vilka som är hemma, även om jag alltid använder toaletten längst från allihopa. Men, när jag är hos någon kan jag bara kissa, om ens det. Hur mycket jag än behöver göra "nummer 2" så går det inte. Jag kan liksom verkligen inte. Och när jag ska kissa behöver jag alltid spola innan, under tiden och efteråt. Samt ha kranen igång.
När jag är hos vänner är det lite strunt samma då jag alltid åker hem på kvällen eller inte behöver hålla mig så länge. Så problemet är mest hur jag ska göra hos min pojkvän. Det går liksom inte!!! Och det värsta med hela grejen är att vi ska bli sambos i mars……. Och detta är tankar som finns i mitt huvud dagligen. Det är som en jä*la spärr i huvudet på mig som gör att jag inte kan skita. Det är som att jag blir förstoppad. Ibland försöker jag genom att jag ska "duscha" och då sätter jag igång duschen på full fräs sen försöker jag skita men det går ju inte, enbart för att jag vet att han är hemma och han kaaaanske öppnar dörren, eller det kaaanske inte går att spola, eller tänk om jag bajsar och inser att jag är lös i magen då måste jag springa på toan hela tiden. Jag fattar inte vad problemet är. Jag kan bara bajsa hemma. Och med hemma menar jag alltså att jag bara kan bajsa där min familj är. Om jag är på hotell med dom kan jag bajsa där och så vidare. Alltså, jag vet inte vad jag ska göra. Kan ju inte åka 2 mil varje gång jag behöver bajsa.
Och till råga på allt (heter det råga ens?) så äter jag nu mediciner för att jag har MRB i tarmen, blodbrist och urinvägsinfektion. Ja, ni kan ju själv lista ut vad den kombon gör mot min mage. Och för att alltid förhindra att jag ska bli lös i magen (då det också är en rädsla jag har), så går jag och äter 3-4 knäckemackor (utan smör, rätt torrt faktiskt) stup i kvarten. Men allt för att det inte ska vara risk för att behöva sprutlackera min pojkväns toalett.
Men hur blir jag av med dessa tankarna? Vi fick tacka nej till en lägenhet till och med för att toaletten inte satt i badrummet så som den behöver för att jag ska kunna gå på toa. Dock hittade vi en bättre =) men detta grämer mig något så in i … Mina tarmar kommer ju sprängas? Jag kan ju inte ha det såhär liksom. Och jag vet inte vad det är jag är orolig för heller, det är det som är det jobbiga. Jag vet bara att allting med ett toalettbesök är jobbigt när jag inte är hemma.
Jag vet precis vad du menar! Jag var precis som du när jag var yngre. Numera kan jag kissa utan att spola vatten. 🙂Däremot kan jag inte bajsa borta. För 20 år sen när jag och maken flyttade ihop fick jag förstoppning för att jag hela tiden väntade på att han skulle gå ut så att jag kunde gå på toa. 🤪Numera funkar det, men jag går fortfarande helst på övervåningen om resten av familjen är där nere. Otroligt fånigt, men svårt att komma över.
Påminner om min syster. Hon höll sig hellre än att gå på toa någon annanstans än hemma. Det har ju på senare tid visat sig att hon har IBS vilket gjorde henne rädd eftersom det kunde bara komma när som helst i vilken konsistens som helst. Men om jag tänker efter så fick hon ändra sina tankar om att bajsa, att det är något alla gör, (hon ville dölja det) så något konkret svar till dig har jag inte men handlar väl om att försöka ändra sitt tänkande om bajsandet antar jag. Hoppas det ordnar sig för dig :)
||My Love For Animals Is Immortal||
Jag har två historier. Den ena vet jag är sann och den andra är jag osäker på.
I alla fall, att bara skriva här är på något sätt fel. Dvs det är fel, för den du måste prata med det här om är din blivande sambo. Att gå och ha den här typen av hemligheter skapar avstånd. Han måste veta och förstå det här.
.
I USA där det är betydelsefullt med utseende för kvinnor och med pengar och karriär för män, slutar en del äktenskap för att det ena eller andra inte räcker till.
Den första historien handlar om en kvinna som saknade ena ögonbrynet. Hon löste det genom att sminka dit ett ögonbryn. Hon var mycket skicklig på detta och även om man kanske kunde se att det nog inte var ett riktigt ögonbryn, så var det så bra gjort att ingen brukade tänka på det.
Men, detta med hennes ögonbryn var så viktigt att inte ens hennes man fick se det. Hon tog bort sminket och gick i säng bara om ljuset var släckt och vaknade alltid före sin man. Hon sprang sedan in i badrummet och sminkade dit sitt låtsasögonbryn.
Tyvärr skapade detta en ångest för henne som började slita på relationen för mannen förstod inte varför hon ibland var så nojig. Om han tyckt om henne och inte var löjligt utseendefixerad så tror jag inte det spelat roll.
.
Den andra historien handlar om en kvinna som hade just dit problem. Paret gick till psykolog, som föreslog att mannen skulle torka kvinnan i stjärten när hon var klar. Jag antar att kvinnan kommit så långt att hon kunde prata med sin man om saken. Hon fick helt enkelt ropa "färdig" när hon var klar.
Tydligen, just det att hon insåg att hennes man till slut måste se hennes prutt, gjorde att hon efter hand kunde göra ifrån sej. Nu tror jag att hon hade en förstående man som inte nojade sej för en sådan sak.
Om det funkar eller om det var en situations-/relationsspecifikt lösning är ju en bra fråga.
.
I all fall, om jag hade det problemet skulle jag först prata med min partner om det. Om jag var rädd för en reaktion skulle jag fråga eller inleda samtalet lite mer indirekt för att sondera terrängen. Men jag tror att du måste prata med din blivande sambo.
Annars finns det saker som sätter fart på allt; en halv rå gul lök, 20 katrinplommon och en stark kopp kaffe kan hjälpa.
#1, Ja men så är det! Bajsade inte på 2 veckor när jag var med min före detta pojkvän och campade. Då fick dom för sig att vi skulle bajsa i HUSVAGNEN. Och toaletterna på campingen hade liksom en vägg med europas största springa mellan golvet och väggen samt från väggen till taket. Slutade med att jag fick åka hem mitt i natten dubbelvikt med kramp i magen och förstoppning. Och jag måste också vänta på att min pojkvän åker hemifrån, men den dryga halvtimmen innan han lämnar och jag räknar ner tills jag får gå på toa är så jobbig för om han ens nuddar mig kommer jag bajsa på mig, ungefär så känns det. Sen när han lämnat hemmet och stängt dörren så springer jag och låser ytterdörren, går in på toaletten och ja… Resten kan du lista ut!
Har förstått att detta är ett vanligt problem, men det är helt enkelt bara att acceptera det isåfall.
#2 Har samma rädsla, har ju MRB i tarmen vilket gör att jag ibland kan vara väldigt dålig. Blir även dålig när jag äter viss mat och när jag lämnat mitt hus och säkerheten så kommer tankarna upp och då börjar det direkt bubbla i magen. Enbart för att jag tänker på det. Men du har rätt, får försöka arbeta bort det själv. Vet dock inte hur… :)
#3 Har pratat med min pojkvän om detta problemet. Speciellt när jag blev magsjuk i Turkiet som jag gick och nojjade över så himla länge innan vi åkte. Fick skicka ner honom i receptionen varje gång så fick han sitta där 40-45 minuter innan jag traskade ner. Fick även använda våran kompisars hotellrum. Han pratar med mig och säger åt mig att jag måste klara av det, annars fungerar det inte. Speciellt inte med mina magproblem om jag då ska hålla inne allting. Så han förstår, men ändå inte. Han inser inte hur jobbigt detta är för mig då han själv inte har problem med det.
Enda problemet med terapi är att dom ska dra såna drastiska åtgärder. Jag har ju även emetrofobi (fobi för kräk), och detta var ett stort problem för mig som yngre då jag inte kunde åka tåg med någon bredvid mig av rädsla att han/hon skulle bli åksjuk, inte åka bil långt fall någon skulle bli åksjuk och jag flydde fältet när någon sa att dom mådde illa. Mamma skickade mig till att prata med någon och deras lösning var helt seriöst att jag skulle sitta i ett rum där en tjej kaskadspydde framför mig. I he*vete heller sa jag och sen gick jag aldrig dit mer. Och som du sa, deras psykolog ville att han skulle torka henne i rumpan? Hade jag aldrig gått med på, det är en grej att veta att den andra bajsar men att se min avföring på ett papper, i rumpan och på toaletten är ju ett big no no. Det gör ju inte "normala" människor som kan bajsa inför sina partner heller liksom 😉
#5 Ja, det kan vara svårt om den andra parten inte fullt ut har möjligthet att se och känna situationen. Du har gjort väldigt bra som pratat med honom.
#6 Jag har inte svårt för att prata om problemet med någon, men jag har svårt att utföra det haha. Många i min närhet vet om det, för dom få gångerna jag behövt gå på toa av någon anledning har jag först haft 10 minuters lektion i regler som gäller när jag är på toa. Främst hos min pappa och bror, då dom inte har den fulla förståelsen. Dom får gärna spela musik, inte gå utanför toaletten så jag hör att någon är där utanför, prata med varandra hela tiden och ja.. Listan kan göras lång. Och för att jag ens ska kunna gå på toa om det verkligen behövs är om det finns en toaborste vid toaletten, mycket toalettpapper, det ska gå att spola, det ska finnas doftspray och toaletten får absolut inte vara nära dörren. För då går det inte hur mycket jag än behöver.
Jag var själv rädd att skita när annat folk var i närheten. Löste det simpelt: papper i toasten och sen är det bara skita så det står härliga till. Spola snabbt sen. Du kan ju testa. Det är ju annat om du absolut inte kan skita då det är folk hemma. Men alla vet ju att skit måste ut. Inte konstigare än så. Detta blev ju ett (skit)konstigt inlägg. ;)

Memento mori

Medarbetare för Julen
#8 Papper i toaletten har jag provat! Dock är jag rädd att det blir för mycket papper så det blir stopp i toaletten så att allting åker upp och svämmar över (tror jag sett för mycket film eller något), så hela badrummet fylls av brunt bajsvatten. Långsökt, jag vet… Hahahaha men det är såna tankar jag har.
Och att bajsa är liksom det naturligaste som finns så jag kan inte själv förstå varför det ska vara så in i helskottas svårt att inte bara klämma ut det som finns sen spola och gå ut, le och vara glad. Istället ligger jag raklång och hoppas att ingen ska röra mig för då kommer det på en gång, in princip. (Obs, jag brukar aldrig bajsa på mig och jag gör inte det bokstavligt talat heller när någon rör mig) ;) var tvungen att klargöra det för jag vill inte kallas bajs-i-byxanlinda för resten av mitt liv om någon av mina vänner ser detta. Haha!
Drar mej till minnes att detta inte är helt ovanligt i Japan, där stil är viktigt. Japan har dessutom ont om vatten (!), så när folk spolar extra för att skapa en ljudvägg som döljer andra ljud så går det åt för mycket vatten.
Det är därför vanligt på jobb- eller offentliga japanska toaletter att dom har en knapp man kan trycka på och så spelas det upp "spolljud" i en högtalare inne i toalettrummet. Högtalarna har ofta hög kvalitet, ungefär som ett Yamaha digitalpiano och går i stort sett inte att skilja från riktigt spolljud. Vilket sparar på det dyra och begränsade dricksvattnet.
Jag har toalettfobi och känner igen mig i det du skriver. Jag har mest problem med nr 2. Jag har blivit bättre med åren men för några år sedan kunde jag inte gå på någon annan toalett än den som var hemma, och jag hade svårt att gå där. Dörren skulle vara stängd och låst, vattnet skulle vara på på högsta volym och ibland tog jag med mobilen och satte på musik eller satt och sjöng högt för mig själv. Hemma hos andra var det omöjligt. När jag bodde hos mitt ex i en längre period så väntade jag tills alla gått hemifrån och då sprang jag in på toaletten och gjorde det snabbt som bara den. Blev jag bajsnödig i skolan så åkte jag hem. Toaletter måste även ha en viss standard för mig, kan inte gå på dom om dom är för äckliga.
Idag kan jag gå på toaletten hos min pojkvän och när han är i närheten. Det som hjälpte var att prata om det och berätta att jag hade problem. Jag har fortfarande problem med toaletter hos andra, men inte alls som förut. Offentliga toaletter är fortfarande hemska och jag går aldrig på dom om jag inte håller på att skita på mig. Jag försöker att utmana mig genom att gå och tex kissa på offentliga toaletter. Att ha vattnet rinnande och sätta på musik på mobilen hjälper. Men för att bli av med det så är det terapi av någon sort är det som hjälper. Man kan bli fri från det. :)
Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.
Jag hade också detta problem när jag var yngre - det är klart tänkbart att det ligger något psykologiskt i botten som kan vara en förklaring - jag tror helt enkelt att det handlar om behov av en speciell trygghetskänsla för att göra det man behöver göra - number 2 alltså. Min lösning har blivit att jag har med mig något på toaletten som jag blir fängslad av. Nej - jag menar nu inte en polis eller fångvatare eller hand och fotbojor! Tokfior! lol Jag menar fängslande läsning! Jag fick id'en av min storebror som nästan alltid blev tvungen att rusa in på toan för att bajsa när han fördjupade sig riktigt ordentligt i Claes Olsson katalogen tex. Nu med paddor och smart phones eller en lagom stor lap top så är det ju super enkelt att hitta nåt "bajs tema" - alltså ett ämne som man fördjupar sig i så mycket att ens bajs-fobi tankar liksom glöms bort - det funkar för mig - kanske funkar för dig! (Vikken jädrans reklam var nu det där ifrån? lol - jo - dom där Vita Pro - panschis pillren…) Alltså - grejen med den här metoden är ju att det är enslags beteende terapi grej och alltså inte någon psykologisk analys som går till botten med problemet för att hitta en grundorsak ochj sen börja behandla den med typ 5 år i psykodynamisk terapi a 1000 spänn besöket; 4 gånger i månaden. Nä -det här är helt enkelt en hemmasnickrad beteende påverkan - att gå upp i något annat och att på så sätt lura sig själv från alla de här hang upsen….