Kvinna iFokus

Kvinna

Etikettung-kvinna
Läst 820 ggr
Glorious
2014-09-26 16:43
2

Nya vänner?

Går sista året på gymnasiet och har haft ett ganska tufft år. Har två superbra föräldrar och tre underbara storasyskon. Har börjat fundera på det här med vänner. Jag har många vänner och har lätt för det sociala skulle jag vilja säga. Men jag trivs väldigt bra med att bara va ensam hemma, blir inte så ofta att jag umgås med kompisar på fritiden. 

Under åren som tonåring har jag blivit väldigt nära vän med flera personer men sen har jag också växt ifrån några och även sådana som en gång stått mig nära (inte för att det hänt något utan mer för att man förändras tror jag). Nu är jag mest med ett jättehärligt gäng från min klass, inklusive mig är vi fem stycken. 

Jag känner dock ibland att jag blir lite trött på dem också. Ibland för att jag tycker de beter sig lite barnsligt, en är ganska lättstött och grinig, en av dem ser jag upp till väldigt men hon har redan en väldigt nära vän på annat håll och man kan liksom inte fästa sig mer vid en person än någon annan i detta gänget för då blir det som att man väljer bort de andra.

Känns som jag väntar på att min vänskapliga själsfrände ska dyka upp. Någon som har samma musiksmak, som alltid får mig på bra humör, som är bra att shoppa med, som man alltid skrattar med, som man kan gråta hos och som man kan berätta ALLT för. Känner verkligen att jag skulle behöva den där personen och att jag vill vara någons sådan person. 

Var rätt så nyligen jag kom på att jag liksom inte har någon sådan person i nuläget. Jag vill ha en person, eller två, som är en fast punkt, det är liksom DEN man ringer till om man skulle behöva.

Behövde skriva av mig lite om detta. Någon som känner igen sig?

Cordata
2014-09-26 16:58
3
#1

Jag känner verkligen igen mig i dig! Särskilt innan var det så för mig, att jag sökte efter den där nära vännen att göra allt med. Även om man hade flera fina vänner samtidigt. 
Nu ser jag inte lika dant på vänskap längre. På gymnasiet blir man så onaturligt "tvingad" att träffas varje dag så det är väldigt lätt att reta upp sig på varandras olika mindre smickrande sidor. Nu efter gymnasiet tycker jag att det är skönt att man styr mer själv över när man ska träffas och umgås. Hos olika vänner har jag de där olika bitarna som jag tycker hör ihop med "den perfekta" vännen. Altså hittar jag inte allt i samma person och det fungerar för mig.

Den personen som verkligen är min bästa vän, som jag skrattar med, umgås med, berättar allt för, shoppar med, reser med, är min fästman. När jag träffade honom föll allt det där på plats som jag hade letat efter hos vänner. Jag tror att det vi ibland omedvetet söker efter hos en "bästis" är ett sorts partnerskap som kommer naturligt när man är med den man älskar. Så var det för mig i alla fall.
Lycka till! 😛

Glöm inte att du är älskad och helt underbar!

Glorious
2014-09-26 17:04
1
#2

#2 Aa, jo mycket ligger nog i det. Jag känner mycket press på att träffa min bästis från högstadiet med som började i en annan klass, vi är fortfarande nära vänner men har tappat det lite i med att vi började i olika klasser. Dock så vet jag att vi kanske inte är perfekta för varandra längre om man säger så. Har ingen större lust att träffa folk när jag har kommit hem från skolan eller på helger, då är man trött på folk och vill vara själv känner jag, om det inte är någon rolig fest på gång, helst vill jag bara va med familjen…

Aa, jag gick precis ur ett långt förhållande (3 år) i somras. Så jag antar att jag saknar min bästis jag hade i honom. Han var nog det mesta jag saknar nu för tiden, den där vännen. Tyvärr försvann kärleken och jag såg han mest som en vän och det var lite obalans i det där så därför ses vi eller pratar knappt alls längre. 

Kanske är därför jag märker det så tydligt just nu, att jag liksom inte har någon sådan vän längre.

Jojaton
2014-09-26 21:00
1
#3

Jag känner också igen mig väldigt mycket - och ibland skäms jag nästan för det för jag har två stycken väldigt nära FANTASTISKA vänner, har alltid roligt med dem och speciellt den ena är som en syster till mig! Men just nu pluggar hon på folkhögskola och bor alltså på internat, medan jag pluggar och bor hemma, så vi träffas ju inte lika ofta som innan, och det är ganska jobbigt för på vissa sätt är hon min andra hälft (kommer bara en av oss till en fest eller liknande får vi ALLTID frågor om var den andra är, om det är jobbigt att vara själv osv, haha) men samtidigt så längtar jag ibland efter den där personen som vill och tycker om precis samma som mig. Är också så himla rädd för att vi ska glida bort från varandra, för vi känner varandra så bra, vi bråkar aldrig, blir aldrig sura eller liknande, för vi kan läsa varandra så pass bra, vet om den andra är trött, eller om den är på dåligt humör så vet man nästan varför utan att behöva fråga.

Det här hjälpte nog ingenting, men du är inte ensam med att känna dig ensam trots att du är omgiven av vänner!

Johanna - Instagram

Glorious
2014-09-26 23:50
1
#4

#3 Ja precis så, det är väl märkligt att man kan känna sig ensam fast man inte är det… eller ja, man kan ju vara just ensam en mening kanske men inte bokstavligt.

Jag är ung och tvivlar inte på att jag bara inte hunnit träffa den personen änmen det känns som att en sådan person hade varit kanon att ha i denna period av mitt liv hah :/

SannaNolte
2014-09-28 16:16
2
#5

Jag har under hela min skolgång , ända sen grundskolan till gymnasiet , varit likadan . Man är med kompisarna , man skrattar och har kul , sen är man bara helt mätt på allt . Mina föräldrar undrade tillslut om jag var mobbad , och om jag överhuvudtaget hade några kompisar ! , För jag hade aldrig med mig några kompisar hem , eller åkte hem till några heller . När jag gick gymnasiet hade jag en helt UNDERBAR klass , ALLA va med alla , det va en riktig super klass ! , men jag blev mätt på alla efter 3 år på gymnasiet , och nu träffar jag aldrig dom gamla klasskompisarna , även fast ALLA va jättebra vänner . Tillslut hittade jag min soulmate , som nu råkar vara min sambo tillomed . Vi är bästa vänner , allt som man behöver ! . :)

Medis på Socialt stöd iFokus . ☀️