Kvinna iFokus

Kvinna

Etikettpsykisk-hälsa
Läst 3145 ggr
Anonym
0

Jag trodde jag var viktig..

Jag mår åt skogen för tillfället. Har i några dagar varit som ett monster, arg, sur och irriterad på allt och inget men igår brast det. Då kom tårarna och jag kan inte sluta gråta. Jag känner mig så fruktansvärt ensam att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Jag får kommentarer och mothugg från min man och syster stup i kvarten att det helt enkelt har blivit för mycket och nu känner jag mig som en söndertrampad myra på marken. Jag finns inte! Min man säger hela tiden åt mig att rycka upp mig, svarar då tillbaka att allt jag behöver är honom, att känna att han finns där. Men vad gör han? Sätter sig och spelar spel med min syster.. Och jag ligger här uppe och ser knappt vad jag skriver för att jag är så galet ledsen.. Vad gör jag för fel? Är han ledsen eller känner sig oälskad av mig och ber mig finnas där för honom så självklart finns jag där! Men att finnas där när jag verkligen, verkligen behövder det är tydligen svårt… Det är viktigare att sitta och spela spel så att han kan somna sen när han är trött än att ligga och titta på film med mig tex.. Han säger att han älskar mig? Jag börjar tvivla.. Jag är känslig för förändringar och det har skett en nu. Något har hänt men jag vet inte vad :'(

[Forest]
1
#1

Jag tycker det är jätte svårt det är så lätt att man hamnar i vardagen och inte visar varandra uppskattning har man en dålig dag eller dagar, man känner sig lite nere så kan en skit sak få än att brista. Jag har lärt mig ett par saker, prata det hjälper. Sen visa uppskattning man kan låta vardagen rulla på men man får inte glömma varandra.  Jag vet inte vad jag kan ge för tips till dig, är det så att du har en svacka? Är det så att hjärtat säger dig något är fel så ska ta upp att du känner något inte stämmer.  Men prata med din man, behöver du hjälp med samtal så finns det även den hjälpen + få medicin om det är något som skulle behövas vill säga. Många styrkekramar ger jag och jag hoppas du får rätsida på detta.

Anonym
0
#2

Jag är i en rejäl svacka och min man bara gnäller på att jag är så sur och grinig och nu handlar allt tydligen bara om mig. Allt jag vill är att han ska finnas här för mig nu när jag är så ledsen. Men han bara fortsätter som ingenting och fortsätter spela.. Jag bad honom fundera på om vi verkligen ska fortsätta tillsammans. Men det ville han självklart och han vill absolut inte förlora mig och han blir rädd när jag drar upp såna här saker. Men kommer han hit och finns för mig och pratar med mig? Nej. Han sitter kvar och spelar och slänger ur sig att jag måste tänka på vad jag säger och att allt bara handlar om mig, för han behöver mig också minsann! Men det får jag aldrig höra så hur ska jag kunna veta? Hur ska jag kunna veta att jag är viktig när den sista han pratar med är med mig? När han bestämmer saker över mitt huvud och sen bara måste jag åka med på det HAN har bestämt, för vi är en FAMILJ? Jag orkar inte. Jag får inte ihop allt i mitt huvud. Han säger att jag är viktigast men han visar det inte. Jag i stort sett ber honom på mina bara knän att se mig och kom hit och krama mig och finns här för mig, men han bara fortsätter spela.. Hur ska jag tolka det? Hade det varit vem sjutton som helst så hade den människan kommit springandes fortare än kvickt. Men jag sitter kvar här uppe ensam med mina tårar. Han har slutat svara på mina meddelanden för han vill koppla av och spela.. Så viktig var jag,, Tack för ditt svar iaf! Betyder massor! (Ursäkta för om det blev rörigt. Skriver på padda och jag är bara så ledsen så allt hänger kanske inte ihop)

Razzora
1
#3

Jag håller med Forest att man ofta har svårt med att få ihop vardagen när man är i ett förhållande. Att man tar varandra förgivet på något sätt.

Anonym du säger att han har slutat och svara på dina meddelanden och att han inte uppmärksammar dig. Har du testat att umgås med andra vänner ett tag? Jag menar mest så att han ska "få" sakna dig. Mitt ex var också sådan med spel. Han kunde spela 24/7 och om jag ville att vi skulle umgås så var det alltid som om det handlade om mig, även om det handlade om OSS. Det som måste ske då är att de måste så att säga "vakna", men frågan är bara vad som får dom och vakna.

Men jag känner igen mig i det du skriver. Men du och din man måste verkligen prata ut. Annars mår ingen utav er bra av att ha det så som ni har det nu. Stå på sig även om det är jobbigt. 

Många styrkekramar!

----------------------------------------------------------------
Saknar dig Nisse Hjärta R.I.P. 2008-10-05 - 2014-02-12
Sajtvärd på mobiltelefoner.ifokus.se och android.ifokus.se

Anonym
0
#4

När han väl kom upp så pratade vi en hel del. Han ser inget annat alternativ än att kämpa på och jobba på det dom behövs jobba på och jag känner väl egentligen det samma. Men det känns som att jag inte räcker till för honom och känner ibland att vi båda hade nog mått bättre på var sitt håll. Jag vill inte känna att jag inte duger och att jag måste tänka hela tiden på hur jag är och gör (har diagnoserna ADD och autism) och jag är tyvärr känslig för ord och handlingar och när något förändras. Jag har svårt att vara glad och framåt som han vill att jag ska vara. Men vi får kämpa på. #3 Jag har tyvärr inga vänner så att hitta på saker på eget håll är svårt. Ibland ber jag honom att åka och göra saker utan mig, men det går han aldrig med på för han vill inte vara ifrån mig. Och jag vill inte vara ifrån honom heller, men ibland känns det som att det kan behövas. För vår skull. Det känns om möjligt lite bättre idag. Min man mådde inte så bra igår kväll heller så något hände. Förhoppningsvis blir det bättre och att han förstår att jag behöver honom precis lika mycket som han behöver mig.

[Yllhilda]
4
#5

#4 Även om du inte har folk att umgås med finns det säkert saker du kan hitta på som du tycker är roliga, som en hobby. 🙂 Eller kanske engagera dig i att rädda havssköldpaddor, vad vet jag. 

Jag känner igen mig i att du känner att du inte blir sedd eller är viktig, och om man inte har någon daglig sysselsättning blir det lätt fokus på den som man är närmast och oftast tillsammans med.

pirri17
1
#6

Hitta på en egen aktivitet och vänner och ha lite paus ifrån varandra typ 3 kvällar i rad och se hur han är när du hälsat på vänner och resten med honom i veckan!

Brunett

Gronstedt
2
#7

TS, se till att vara viktig för dig själv, så är du inte så beroende av att vara viktig för någon annan.