Så ledsen..
Jag går rakt på sak. Jag är kär. Men jag känner honom inte. Han vloggar på youtube. I med att jag har sätt alla inlägg känns det som om jag är känner honom och är kär i honom.. Det skiljer 5 år emellan oss och vi bor långt ifrån varandra. Vad ska jag göra? Jag mår super dåligt av känslan. Älskar men kommer aldrig bli älskad tillbaka.. Någon som kan muntra upp mig:(?
Är du kär i någon du sett på Youtube???
Det är ju snarare någon form av "idoldyrkan" känns det som.
/Maria
Bättre att älskat och förlorat än att aldrig älskat alls.
Det kan vara så att det aldrig blir något, men du får leva på lyckan du faktiskt fick känna innan och som du kan känna när du läser det han skriver 🌺
Sajtvärd - Djurpyssel.Ifokus Medarb. - Vinthundar, Hundar, Stickning, Pälsvård, Nakendjur & Multikulturellt Ifokus
Kolla gärna in min hemsida HÄR!
Det går över! Det känns inte så nu, men det gör det. Jag lovar!
/Sjöis
"Sat Chit Ananda - Varande Medvetande Salighet ❤️"
#1 det är inte bara en video utan allra minst 50 stycken. Han har vloggat i 6-7 år.
PewDiePie? 😉
"I will not be pushed, filed, stamped, indexed, briefed, debriefed, or numbered! My life is my own!" - Number Six
#5 Fast pewdiepie har lagt upp 1806 videor hittills… ;)
#6 Ärsch, detaljer! Jag nämnde bara första bästa manliga vloggare jag kunde komma på som alla fjortisar verkar bli våta i trosorna av. 😃
"I will not be pushed, filed, stamped, indexed, briefed, debriefed, or numbered! My life is my own!" - Number Six
#7 Haha ;D
#5 nej. Och föresten blir jag inte tänd på honom, tycker bara att denna vloggare verkar vara en väldigt härlig kille..
#9 Det är fullt normalt att fastna för människor man inte träffat, det som inte är bra är att fastna i det, som tur är så finns det en massa människor här i livet som du kommer att klicka med, så ensam kommer du inte bli även om jag förstår att det känns så nu.
Det jag menar är att det är lätt att känslorna springer iväg med en och det är starka grejor när det är så mycket hormoner som vaknar och spökar i kroppen när man håller på att bli vuxen.
Det väldigt vanligt att man testar sina känslor på någon som aldrig kan besvara det, hur bakvänt det än låter, för att man inte är mogen för en relation med kärlek och sex och allt vad det innebär och för att killarna i ens egen ålder är lite väl omogna och inte särskillt coola, man vill ha något mer, något speciellt.
Minns själv att jag blev kär i personer från film, kunde se om filmen så många gånger.
Jag kan som vuxen bli alldeles pirrig och småkär i personer som inte ens finns, när jag tex läser en bra bok, men det är bara en härlig känsla, nu vet jag skillnaden av att verkligen känna någon, älska den, för att vi känner varandra igenom vår gemensamma historia och de pusselbitar av oss själva som klickar med varandra, som gör att vi delar till något speciellt, som gjort att kärlek växt fram emellan oss.
Jag tror inte på kärlek vid första ögonkastet, attraktion/förälskelse absolut, men kärlek är något som växer fram allt eftersom man verkligen lär känna varandra.
Det kanske låter hårt med det kan man aldrig veta om man inte delar en verklighet tillsammans, om det finns en personkemi, om man skulle fungera ihop, eller på vilket vis.
Allt du vet nu är vad du gillar hos honom, inte om ni klickar eller inte.
Jag tvivlar inte på att du inte känner djupt för honom, bara att det bygger på den bild av vad du tror att ni kunde dela, att du är kär i kärleken, inte i en verklig bild av en annan människa, för du känner inte honom och hur han skulle vara med dig.