Rädslan att bli lämnad.
Förvirrad, osäker och rädd.
Jag är tillsammans med en underbar kille men, ja det finns ett men. Han är yngre än vad jag är - inget problem där om det inte vore för att jag vet att han alltid har velat ha ett eget barn och själv börjar jag närma mig slutet av min barnafödande ålder. Jag kan tänka mig ett barn till men jag vet också att ska det ske så måste vi börja jobba på det nu, det finns ingen tid att fundera. Problemet är dock att varje gång vi ska ha sex åker kondomen fram.
Han säger att han älskar mig och att han vill leva sitt liv med mig men vad händer den dagen när han kommer på att han verkligen ha det där barnet och det inte längre är möjligt för mig…… Ska jag leva här och nu och bara vänta, vänta på att bli lämnad, för det är där det kommer att sluta då hans längtan efter barn blir för stor för ja den längtan kommer att komma.
Prata med han och kom fram till en plan. Det är det enda jag kan se kan funka
Den enda som kan ändra dig är du.
Vi har pratat i omgångar men jag vill inte pressa honom samtidigt som jag älskar honom och helst inte ser att vi ( har barn som också tycker om honom) blir lämnade.
Handlar mer om att ge han ett val och säga hur ditt land ligger. Behöver inte betyda att han lämnar dig. Han kanske kan bestämma sig om ni dka ha barn nu eller inte.
Den enda som kan ändra dig är du.
Han vet var landet ligger, min rädsla är att även om han skulle säga att han inte vill ha barn utan vill leva med mig så är jag säker på att han kommer att ändra sig så småningom, och var står då jag?
osäkerheten ligger på fler plan och livet är lite komplicerat. Jag är bara rädd att förlora honom. jag har vid några tillfällen frågat om jag ska sätta in någon typ av p-medel igen men då har han bett mig vänta, samtidigt rusar tiden.
Prata om saken är den enda lösningen jag kan se, mycket annat finns nog inte att göra åt saken, ni måste vara överens om vad som ska hända, har ni andra bekymmer än de, så lös de först, ta en sak i taget, även om ni pratat mycket om de så prata mer, annars lär ni inte komma fram till något.
tja alternativet är ju att lägga benen på ryggen å gå. Bättre att förekomma än förekommas, men nä det vill jag inte. Jag gillar dock inte att känna mig så beroende av en annan människa.
Alla som är i ett förhållande riskerar att bli lämnad!
Ingen vet vad som händer om en timma. Det blir bara värre av att älta det. Vi styr inte över andra människor. Bara oss själva!
Du verkar inte helt övertygad själv om att du vill ha fler barn! Är du beredd att sätta ett barn till världen bara för att behålla en man? Han kanske vill ha barn men inte nu?
Vad blir det för liv för barnet?
Försök att njuta av det du har nu!
Jo det är jag helt medveten om, frustrationen handlade nog mer om att ev bli lämnad över något man själv vill just nu men inte kommer att kunna sen. För dryga halvåret sen pratade han om att skaffa barn med mig och nu tja………
Kalla det åldersnoja kanske. Jodå jag vill ha ett barn till men måste inte ha det? Missförstå mig rätt här nu. För 5 år sen ville jag inte ha fler barn men skulle jag ha blivit gravid då så skulle jag ha behållit det och älskat det lika mycket som mina "planerade" barn.
Starta ny diskussion