Jag tror du kan få lika många svar som det har genomförts förlossningar. Det du kan ställa in dig på är att det inte kommer att bli som du väntar dig.

Klokt svar Niklas 😃

Jag har fått tre barn, och det gick till på olika sätt för alla tre.

Vet inte vad du undrar över, men BM/personalen kommer inte göra arbetet åt dig, det får man, tyvärr, genomlida själv ;)

Jag är inte rädd för själva förlossningen utan för att personalen inte kommer lyssna på vad jag vill. Jag vill bara att dom ska hålla sig i bakgrunden utan att lägga sig i med undersökningar osv..

#4 Så om något går fel som det faktiskt gör ibland så ska dom bara stå och se på?

#5 nej, men asså inte stå och hänga över än..

#4: Jag kan tänka mig att det blir svårt. De vill ju ditt bästa och att stå overksamma då kan vara svårt.

du kan ju naturligtvis be dem att få vara ensam så mycket som möjligt. men undersökningar går inte helt att komma ifrån då det är av säkerhetssjäl att man vill se att förlossningen går framåt som den ska. Annars kan både mor och ffa. barnet hamna i livsfara.

När jag födde barn för snart 8 månader sedan tyckte jag att jag fick alldeles lagom med hjälp.

Klarade hela värkarbetet på egen hand och dom undersökte bara 2 gånger har jag för mig.

Sen i slutskedet behövde jag få hjälp med sugklocka eftersom dottern vägrade vända huvudet i rätt läge och då var jag tacksam för hjälpen.

Just i det skedet när du föder har du bara en prioritet och det är att ditt barn ska må bra och betyder de att personalen måste hjälpa till är man enbart glad över deras hjälp.

Med tanke på hur mycket de har att göra på förlossningsavdelningarna idag så lär de inte hänga över dig konstant ändå, om det inte visar sig vara en riskförlossning då.

Vi väntar en liten om drygt en månad, och har skrivit i vårt förlossningsbrev att vi helst lämnas i fred så mycket som möjligt, dvs mellan undersökningar och innan han ska ut. 

Undersökningarna tjänar man ju på, skulle något visa sig vara fel så är det ju bra att få reda på det i tid.

Är du väldigt rädd för förlossningen finns det särskilda auroramottagningar som jobbar bara med förlossningsrädsla. Där kan man få prata igenom hur man vill ha det, vad man är rädd för osv. och lägga upp en plan för hur man vill att det ska gå till. Jag misstänker att det tar extra hänsyn till aurora-patienters önskemål på förlossningen sedan.

Jag tycker iaf att du ska börja med att ringa en helt vanlig barnmorska eller mödravårdscentral och be att få komma och prata med en barnmorska som kan gå igenom med dig vad som brukar ska under en förlossning.

Min andra förlossning var väl vad som kan klassas som en "normal" förlossning.

Det som gjordes då var att när värkarna blev så täta att jag inte längre vågade vara hemma, var att jag fick ett rum, blev inskriven och de satte en sådan där grunka på magen som kontrollerar hjärtljuden på barnet.

Sen hände inte så mycket mer. De kom in med jämna mellanrum för att kolla att kurvan såg bra ut, och ville jag något fick jag ringa efter dem.

Efter ett par timmar var värkarna så hemska att jag inte minns så mycket vad som hände där pga all smärta. Jag begärde då ryggmärgsbedövningen och läkaren påkallades.

Men här har man inte personal i onödan, utan endast EN läkare med den kompetensen finns på sjukhuset, och då bor jag i en residensstad med ett väldigt stort upptagsområde.

Denne läkare var upptagen med annat och kunde inte komma. Efter tre timmar och ett flertal påringningar från förlossningspersonalen kom det ner en skitgrinig läkare som var jättearg för att jag inte låg still. För hur skulle hon kunna göra sitt arbete om jag skulle röra mig hela tiden.

Då hade jag sådana täta värkar att de hann knappt avslutas innan en ny började, och jag har ett minne av att barnmorskan fräste av den där griniga läkaren att det var lite svårt att vara still när värkarna är så täta och ungen snart är ute.

Och det var väl från det tillfället när värkarna började bli riktigt täta som det var någon inne hos mig hela tiden fram tills barnet var fött. Detta var inget jag bad om själv utan antar att det "ingår" i deras arbete att bevaka när det börjar bli så tätt.