Ett bra sätt är att hitta något man är duktig på, som naturligt kommer lätt för en, och sedan fokusera på det ett tag. Har man börjat få självförtroende inom ett område så sprider det sig lättare till ett annat område av ens liv.

Jag tror också att det är viktigt att våga vara själv under längre tid. Säg att man är ensam en eller två dagar utan massa med vänner, pojkvännen eller familjen osv. Man måste få tid att lära känna sig själv och hitta sidor som man gillar. Om jag inte gillar att umgås med mig själv hur ska då någon annan kunna göra det? Om man dessutom hittar bra sidor hos sig själv som man gillar (alla har sådana) så är det lättare att visa upp de sidorna än de man kanske gillar mindre.

En oerhört svår fråga som har noll svar, samtidigt som den har tusen svar. Beror på hur man ser på det. Jag skulle säga såhär, i alla fall:

Steg 1: Inse att det är okej att tycka om sig själv. Det är okej att kalla sig själv snygg, det är okej att kalla sig själv smart eller att man är bra på något: Så länge man inte skryter om det och försöker klanka ner på andra. Man klankar inte ner på andra genom att bara ge sig själv en komplimang. Stor skillnad mellan "Jag är bra" och "Jag är bäst."

Steg 2: Gör en lista på alla saker du är bra på. Alltså allt. Är du bra på att stå på tå, skriv upp det. Är du bra på att vissla, gör det. 

Steg 3: Stå i underkläder framför en helkroppsspegel och skåda dig själv. Kolla dig själv i ögonen och upprepa: "Du är  vacker". Det känns as-fånigt, och man kommer kanske skratta, men fortsätt med det. Upprepa det typ 10 gånger. Sen, varje morgon när du vaknat till ordentligt, kolla dig själv i spegeln, le mot dig själv och säg "Du är vacker/bra" och kanske saker som "Du kommer klara det här".

Steg 4: Våga se ut precis som du vill. För i slutändan så är det ingen annan än du själv som bestämmer hur du själv ska vara. Det är  bara din egna åsikt som spelar roll.

Steg 5: Inse att du inte är själv. Inse att alla känner som du, att du inte är ensam, att även de människor du tycker är attraktiv har dagar där de kliver upp, kollar sig i spegeln och tänker "Du är värdelös, du är ful". Men det gäller att slå bort tankarna, hur svårt det än är.

Jag brukar säga att det bästa man kan göra för att lära sig gilla något är att möta det. Jag har också rätt dåligt självförtroende men drar man sig tillbaka blir det värre. 

Jag gick runt i shorts förra sommaren trots att jag aldrig hade gjort det innan eftersom jag hatade mina ben. Det kändes lättare efter ett tag. 

Jag har varit tillbakadragen (och är det än litegrann) och hållit mig undan folkgrupper för att jag varit rädd för att folk ska tycka att jag är korkad. Men tillslut sa jag åt mig själv och jag började ta för mig mer. Resultatet är positivt.

För mig fungerade det att börja träna. Jag springer varannan dag och även om min kropp inte ser så pass annorlunda ut från hur den gjorde innan jag började springa - så mår jag mycket bättre.