Jag är en sådan som glömmer även barndomskompisarnas födelsedagar om ingen påminner mig. Och vi har känt varandra 30 år.

Så det behöver inte betyda att hon skiter i dig.

#1 Självklart inte.
Men hon är den enda som aldrig glömt, inte mig i alla fall. Inte ens när vi va yngre.. 

Och jag är en väldigt känslig person också och vet har en tendens att ibland överanalysera saker. Men kan inte låta bli.

Ok, är själv sådan som analyserar för mycket ibland.
Men bertta för henne hur du känner det och se vad hon säger om det. Sedan får du känna utifrån det.

#3 Skönt att veta att det inte bara är jag som överanalyserar saker :) Tack så mycket för svaret :)

Jösses, jag skulle inte ha en enda kompis kvar om de sa upp vänskapen för att jag glömt bort en födelsedag. Jag hoppas att det finns annat som bättre visar att jag är en bra vän.

Om hon nu inte hört av sig under kvällen heller, det kan ju faktiskt vara så att hon haft en riktigt hemsk dag med oförutsedda händelser som gjort att hon helt enkelt missat det. Allt kan hända och ingen är mer än människa.

Viktigast att du inte dömer ut förrän du vet, och är beredd att vara överseende om den här personen betyder mycket för dig. 

Har haft bekanta som sagt upp vänskapen med folk pga rena missförstånd och det har gjort mig så ledsen att höra.

Grattis TS!

Förstår om det kan va svårt men försök hålla tankarna lugna tills du vet varför hon inte hört av sig. Är det en viktig person i dit liv och hon aldrig glömt så finns det säkert en jätte bra anledning till att hon inte gjort det. Jag förstår att du känner dig besviken men vänta tills du pratat med henne och får höra varför och hur hon tänkt innan det hinner första för mycket av det du känner mot henne.

Du säger att hon har funnits där för dig nu i 20 år, det är ingenting man kastar bort bara sådär och hon har säkerligen inte fått "kalla fötter" när hon inte fått det tidigare. Du vet ju egentligen var du har henne, så oroa dig inte.

OMG

Jag kommer ju typ aldrig ihåg någons födelsedag! Inte ens mina föräldrars och T o m min egen 25-årsdag glömde jag bort tills jag fick första gratulationen den dagen! M a o, jag hade inte ens reflekterat över min födelsedag den senaste veckan innan fast jag tänkt året innan att "när jag fyller 25 - DÅ ska det bli fest minsann"… men den tanken var helt som bortblåst då.

Varför är födelsedagar så viktiga för folk för? Jag förstår inte, det är liksom inget magiskt som händer, det är en vanlig dag! Du är ju vuxen och inget barn längre…

#6 Självklart! Men jag vet nu att hon inte gjorde något spec.. 
Ja de har du rätt i . Känner fortfarande storbesvikelse, men har nog bestämt att jag helt enkelt stryker det. 

#7 Tack :) 

Jag har nästan bestämt nu att jag ska strunta i det. Att ha överseende som ni säger här inne helt enkelt. 

#8 Tack. Nä ni har nog rätt här inne. Och som jag sa innan så är jag en väldigt känslig person och har en tendens att överanalysera saker. (och det vet hon också) 

#9 För mig är födelsedagar viktiga helt enkelt! (alla som känner mig vet detta)

Då kan man lika bra säga att årsdagar inte är så viktiga.. Alla tycker olika och så är de.! Vad spelar det för roll om jag är vuxen eller inte!? Jag tycker födelsedagar är viktiga och så är de! Jag klankar väl inte ner på något du skriver? (jag får uppfattningen att du gör detta på mig)

#10 Oj, det var inte alls min avsikt att klanka ner varken på dig eller någon annan. Förlåt! Jag bara förvånas. Jag har själv svårt för årsdagar och årsbundna minneshögtider över huvud taget så länge det inte är stora grejor det handlar om som riks eller världstäckande hundraårsjubileum typ. Att barn facineras av födelsedagar och julaftnar osv kan jag förstå, då allt fortfarande upplevs som något nästan nytt magisk o spännande, samtidigt som upprepningar är en viktig del av det lilla barnets utveckling. Men sedan som vuxen känns det, för mig personligen, helt onödigt och mest av allt jobbigt och något jag helst av allt undviker att böka med om jag kan. För mig fyller firanden som vuxen mer ett syfte just när saken precis har hänt. Tex när man precis tagit en examen, fått sitt körkort, köpt ett hus, precis fått sitt barn, precis gift sig, dop, vunnit något stort, lyckats få sitt drömjobb, etc etc liknande grejor. Jag är givetvis medveten om att de flesta inte tycker som jag. Men att en födelsedag är så viktig att du reagerar som du gör och t o m funderar över din relation med din kompis chockade mig lite när jag läste.

#11 Okej tack. 

För mig är det en viktig sak, egentligen allt du tar upp är viktiga i sig tycker jag. Jag firar hellre något personligt än riks eller världstäckande, och har personligen svårt att komma ihåg sådanna saker, tycker inte de är så viktiga som personliga högtider. 

Julen älskar jag :D Inte nödvändigtvis klapparna men allt runt omkring :) Pyntet, maten , känslan ja allt . 

Jo nu när jag tänker på de så reagerade jag nog lite starkt, men sån är jag och det vet alla i min omgivning. 

Jag har de senaste året inte mått så bra rent mentalt. Så i december började jag tänka över saker och ting och bestämde helt enkelt att jag ska "ta bort" allt som inte får mig att må bra. Hur litet det än är. 

Och att hon inte kom ihåg min födelsedag kändes verkligen som ett hårt slag. Men som sagt så har jag nästan bestämt mig för att lämna detta(också ett stort steg för mig) och blicka framåt.

Grattis på födelsedagen TS! 😃🌺