![[mina blommor MiloochMalte]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
känner mej som en utomjording
De känns som jag inte passar in i familjen
Jag känner att jag inte alls passar in i denna familj känner mej som en på kanten som inte passar in.
Jag vill helst vara själv i mitt rum med dörren stängd och låta allt flyta förbi av deras värd och jag är i min värd med marsvin och lycka . Jag börjar känna detta när jag väl är till backa där jag var för 1 år sen. Jag känner mej lycklig med marsvinen och själv då blir jag glad och mej själv. Även i skolan blir jag stel och rädd i bland . Jag har själv valt att bli utan för denna andra värd och håller mej i min trygga värd med mej och djuren som förstår mej till 100%. Jag har gjort mej själv sådan vilket jag inte är så jätte glad över jag vill ju vara den som tillhör familjen inte låsas göra de. De blir mycket lättare att passa in när mamma är med för hon är som en filt av trygghet så jag kan bestiga denna andra värd lättare. Jag trivdes bra när jag och mamma bara var för då var de jag marsvinen och mamma vilket jag var nöjd med. Jag älskar min låsas bror med men känner att jag drar mej för att vara med han vilket är ledsamt. Jag kan vara trygg när de bara är han hemma och marsvinen är med. Jag vill inte vara så här . Jag vill vara jag själv den jag är utan på inte den konstiga sårbara jag. Jag hoppas ni förstår !
Sitter just nu och gråter tyst så ingen hör !
Känner mej som en konstig utomjording 🧟♂️
Jag känner också såhär, har aldrig riktigt passat in men jag föredrar ensamheten. Har du några vänner då?
I can't drown my demons, they know how to swim.
nej dock sker detta bara ibland men hoppas att skolan ska göra att detta släpper helt .
Om det bara är ibland det är så så är det ingen fara, det är ju bra att vara ensam ibland också :)
I can't drown my demons, they know how to swim.
ja men just på lovet blir de mest att sitta inne så tråkigt
Hitta på något, gå ut med marsvinen, ta en promenad kanske? :)
Skriv gärna pm om det är något mer, föredrar att skriva där ^^
I can't drown my demons, they know how to swim.
ja de brukar jag göra hm gå brukar släppa allt de konstiga i mej tog en två timmars runda i dag och gick så nu är de bra igen men de är svårt ibland.🙂
Om en promenad hjälper så kan du får tvinga dig ut när det känns jobbigt.
ja får göra de. De rensar allt i min hjärna #7
Prata med din mamma om hur du känner. Det kan vara tungt och svårt att slås ihop med människor som blir en del av ens familj, människor som man själv inte valt eller står nära. För att ni tillsammans ska kunna växa och trivas med varandra behöver ni kommunicera. Jag själv är uppväxt med många och ständigt nya "bonusfamiljemedlemmar" och vet hur komplicerat det kan bli.
/ Emma
Nidos marsvinsuppfödning - Rex och Self DE white
Hur länge har denna nya familj funnits? Jag tänker att det inte är konstigt att det tar tid innan man blir trygg. Du får ge dig själv den tiden och inte anklaga dig själv för att du inte är trygg än.
Hur ser din relation ut med din pappa?
Kram!
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
Jag har bott här 5 år tidigare och även då känt att jag ej passar in
Den är obefintlig kontakten med min äkta pappa den ända jag har är min mamma. #11
Starta ny diskussion