Vad är meningen med att gå runt och tänka så? Du kommer ju inte få veta svaret fören du dör. Och det kan ta väldans många år innan det är dags att lämna in :)

#1: Jo, men problemet är att jag är rädd ändå.. :/

Tänker att det är nästan så det kan bli självuppfyllande om du riktigt fokuserar på det.  Lite som den som cyklar och är rädd att krocka in i lyktstolpen "jag får inte krocka med den stolpen, inte krocka med den stolpen" och är så fixerad på stolpen att poff, kör på den för det är där hela fokus är.

Vad om du istället fokuserar på allt det du gärna vill ska hända och allt du gärna vill göra?  "på den festen kanske finns nån som är trevlig" eller "detdär kommer bli kul!", "detdär skulle jag vilja göra""han där vill jag gääärna lära känna lite mer"

Om din ålder är relaterat med ditt nick - alltså att du är 14 år - så tycker jag att det är synd att du ska oroa dig över att inte träffa någon istället för att vara tonåring och ha roligt. Vid 14 borde du inte ha ett fast förhållande utan roa dig och ta reda på vad du vill ha i en kille genom att dejta eller bara reflektera över vem du är och vad du skulle vilja ha i en partner.

Själv hade jag ingen längre relation alls under tonåren. Vid 22 träffade jag min första stabila pojkvän (innan dess hade jag bara kortare relationer) och idag (jag är 27) är vi gifta och vi är det enda gifta paret i vänskapskretsen. Idag är det vanligt att man fokuserar på sig själv och utbildar sig och skaffar livserfarenhet innan man stadgar sig och jag gissar att det kommer att se likadant ut om ca tio år när du är vuxen.

Varför känner du att du måste ha en relation?

Kan ju säga så här, ju mer du letar desto mindre kommer du att hitta!
Och du är ung, var avslappnad istället och ta för dig av livet så kommer automatiskt det komma killar oxå.
Ytterst få skaffar sig sina partners i din ålder och behåller dem för resten av livet, känner bara till ett par som varit tillsammans sen de var 14 år, de är pensionärer nu.

Varför känner du att du måste vara i en relation? Är det bekräftelsen?

Jisses, när jag var 14 så hade jag knappt hållt en kille i handen. 

Men att ju mer man letar desto mindre hittar man - det stämmer! Sen jag och min ex pojkvän gjorde slut för 1½ år sedan så började jag (rätt desperat) leta. På krogen, internet, bekantskapskretsar dammsögs osv. Utan framgång.

När jag var beredd att ge upp så fanns han bara där en dag. Och den dagen är inte många veckor sen alls, men så lycklig jag är nu som nykär i någon jag inte behöver "fixa till mig" för har jag nog aldrig varit. Han förgyller min dag och jag var nära på att missa honom för att jag var beredd på att ta första bästa bara för att få bekräftelsen av att ha någon.

Kan väl tillägga det att ajg är 18 år och när jag var 14 år trodde jag exakt som dig, jag skulle aldrig hitta någon…

Vilken tur att det finns människor som redan har gett dig så kloka ord 
Ja, stämmer det att du är 14?

Som den obotliga romantiker jag är, så är jag övertygad om att det finns någon för alla Sen om du letar efter den perfekta relationen, typ amerikanska komedier, så finns tyvärr risken att du kommer bli besviken. Men relationer utvecklas och går att bygga på.

Oavsett hur gammal du är, eller vad du väljer att tro på.. så är det viktigaste att du mår bra. Och för att må bra så behöver du lära dig att fokusera på det som du tycker om, det du vill.. inte på det som du inte vill ska hända. Man kan kalla det självuppfyllande profetia, eller att man blir sin egen energitjuv.

Vi är många som kan skriva under på att Han eller Hon kommer att dyka upp när vi minst anar det. Då tjänar det heller ingenting till att leta febrilt eller oroa sig.  

Har du vänner att umgås med? Familj? Intressen? Husdjur? Säkert finns det saker eller människor som du redan nu kan lägga din energi på och få energi från? 

För din egen skull är det viktigt att du hittar en trygghet i dig själv och inte menar att den automatiskt kommer med en partner, för då blir man så skör och sårbar. Om du inte vet vad du vill eller vart du är påväg i livet, så sätt dig och skriv ner allt på ett papper. Det är en process, men det gör dig stark.

Är 20 år gammal och har inte träffat någon. Det innebär inte att det inte kommer hända någon gång, det kanske det gör men det vet man inte fören det tillfället. 

Ha inte bråttom, precis som alla andra säger har du tid. Och om man nu aldrig träffar någon finns det en anledning för det. Det är svårt att se att man är i en annan situation om tio år jämfört med situationen man är i just nu. Om tio år kanske du ser på det helt annorlunda. Stressa inte över det, njut av livet bara och bara glid med 🙂

Ps. Jag lät som en hippe . . . 😂

Jadu är över 30 har inte träffat honom och vet inte o han finns alls, men för de flesta så gör han det. Det jag säkert vet är att det inte fungerar att sitta och vänta, utan se till att göra det bästa och mesta av ditt liv, så att du inte känner när du är äldre att du spenderade livet med att vänta…