Åh min fina pojkvän satte sig och letade fram massa olika kliniker i Gbg, skam den som ger sig, efter x antal samtal så lyckades jag tillslut hitta en klinik som har kvinnlig gynekolog och som dessutom kunde ge mig en tid inom rimlig framtid. Så det blir lite längre resa, men det är det värt =)

Annars kanske det är värt att överväga vad som är värst. En manlig gynekolog nu, eller att vänta på en kvinnlig med risk för cancer och allt vad det för med sig.

Finns det ingen kvinnlig tillgänglig ser jag inte att du har något annat väl än att faktiskt gå till den manliga. Ta med en vän eller släkting som kan vara stöd.

Det är viktigt att få det kollat och åtgärdat så fort som möjligt.

Du har valfriheten att välja förstås, fast dessa gynokologer ser underliv varje dag. Ibland brukar barnmorska vara med inne i rummet också. Det kan kännas lite tryggare kanske. 

Annars kan man tänka att de ser i snitt 5 kvinnliga underliv/dag. 25/vecka. 100/mån… osv.

För mig har det ingen som helst betydelse hur många underliv dom ser per dag eller vilka andra som är med inne i rummet. Jag har svårt att klä av mig inför andra människor, värre med killar än med kvinnor, ser inte varför man inte skulle få respekt för det.

Och ser definitivt inte varför folk i den här tråden inte kan respektera det, speciellt som jag skrev att det redan löst sig. Då finns det väl ingen anledning till att dra upp igen att jag ska gå till en manlig? För mig är detta en stor och extremt jobbig grej, varför inte respektera det?

Lås gärna tråden, det är som sagt redan löst…

Jag såg inte ditt senaste inlägg eftersom den här sidan hade varit framme sålänge att den inte hade uppdaterat.

 Det jag skrev skrev jag eftersom det är viktigt att man får det kollat. Kul att det löste sig för dig.

Jag undrar vad som hade hänt om det var en kvinna som enligt sin religion inte får lov att visa könet för en främmande man. Hade man reagerat lika dant och ansett att hon 'får ta sig i kragen' eller hade det funnits större acceptans för det? Jag anser nog att man har rätt till en kvinnlig läkare om man är i behov av det, men då får man såklart vara beredd att flytta på sig för att ta sig till en sådan. Men på flera kliniker jag varit i kontakt med så har det inte ens varit okej att säga att jag inte vill ha en manlig gynekolog, då har dom blivit sura och inte velat hjälpa mig. Jag tycker det är konstigt att inte acceptera att det är olika hur man känner. Man ska ju inte behöva känna sig utsatt när man får läkarvård, man har väl rätt att känna sig trygg med sin läkare.

Men att ha rätt till och tillgång till går inte alltid hand i hand. Så även om det hade gällt religion så går HÄLSA före. Så även i religion oftast. Undantag från många religioner får göras då det handlar om livet.

Förstår inte varför du tar inläggen så negativt?
Kan bara tala för mig själv, och det var skriver i all välmening.

Hade det ine funnits något alternativ fören om flera månader hade det i min värld inte funnits något annat val än att faktiskt gå till en manlig. Jag vet hur det är att må dåligt över att visa sig för andra, oavsett kön. Men valet mellan cancer och att visa mig hade fått mig att välja att visa mig.

Det handlar inte om att förminska ditt obehag/rädsla, utan om allvaret i situationen.

Jo men det finns, det finns massor av kvinnliga gynekologer i länet. Det är bara att dom inte kan boka mig till en kvinnlig. Flera av klinikerna jag har ringt har kvinnliga, men jag får inte välja att träffa dessa. Råkar jag bli tilldelad en man så får jag "stå ut med det".

Dom säger att dom inte jobbar så, 'vi har inte manliga eller kvinnliga här, vi har specialister' säger dom. Man kan alltså inte få komma till en kvinnlig även om det finns kvinnliga gynekologer på kliniken, för dom vill inte sätta in mig hos någon speciell utan nu har jag råkat få en manlig och då är det så. Och det värsta är att alla jag pratat med blir riktigt snäsiga och griniga så fort jag kommer till den punkt att jag säger att jag önskar att få en kvinnlig gynekolog för jag känner mig obekväm med att klä av mig inför en manlig. Det var bara min barnmorska som förstod, men hon kunde inte göra något för dom utför inte sådana undersökningar på den kliniken.

Så det är inte tillgången som det är brist på. Eller ja, det blir ju så i slutänden eftersom man inte får gå till dom som finns. Jag hade hoppats på att någon här hade tips på vart man kan vända sig eller hur man kan bära sig åt för att hitta en kvinnlig gynekolog. Men nu hann det lösa sig redan innan.

Låter hemskt otrevligt att folk inte tog dig på allvar.

Tja, jag har varit till en manlig gynekolog och han var otroligt bra. Då jag senare gick till en kvinnlig gynekolog blev jag så besviken för hon var ett monster. Så nu vill jag bara gå till manliga gynekologer, de tycks vara mycket försiktigare av sig.

I alla fall så är det min erfarenhet.

Min erfarenhet är också att manliga gynekologer är försiktigare och mer empatiska. Går till en äldre man av sydeuropeiskt ursprung numera och han är mycket försiktig och förklarar väldigt bra. Tog väldigt bra hand om mig då jag fått en follikelcysta, är ju rätt vanligt man får follikelcystor.

De kvinnor jag mött som gjort gynekologiska undersökningar har mest tyckt man inte ska gnälla och klara av de man problem man fått själv. När jag hade problem med biverkningar av p-pillrena jag fått sa de i stort sett som kvinna måste man klara av sånt och att de inte tänkte skriva ut något annat. Har själv fått ta reda på de alternativ jag kan välja.

Jag gör också en tumme upp för manliga gynekologer!

Vad bra att det löste sig för dig TS! Jag hoppas att du efter din erfarenhet med kvinnan en dag vågar gå till en manlig gynekolog, mina erfarenheter säger mig att de manliga oftast är asbra!

Bra att det löste sig med allt TS

Själv förstår jag dina problem med att visa upp underlivet och klä av dig inför en manlig gynekolog för jag själv har det problemet. Men idag så hade jag inget val än att visa upp mig för en manlig gynekolog (då det var rätt så allvarligt och bråttom) och det var inte alls så farligt som jag trodde. Han var försiktig och förstående och han höll endast på med mitt sår jag hade och inget annat (har sett för många skräckfilmer om manliga gynekologer…) och jag tyckte det gick extremt bra. Så det gäller bara att ta till modet och tänka på om du vill må bra eller inte.

För som Åsa S säger så har även jag upplevt från idag att dom manliga är mer försiktiga och snälla och förstående än kvinnliga gynekologer som säger: ''såndana saker som kvinna borde du klara av''. och mer sånt, dom är väldigt oförstående. Men det är ju olika från gynekolog till gynekolog men från idag så kommer jag inte bry mig om det är en kille som kollar mig i underlivet då jag hellre mår bra än mår dåligt :)

Jag har en kvinnlig gynekolog just för att det är obehagligt som det är. En manlig finns inte på min karta. Men… gällde det min hälsa hade jag fått stått ut om jag inte kunde få en kvinnlig gynekolog. För mig är min hälsa viktigare än vem som kollar i mitt underliv. Men man har alltid något man föredrar men ibland får man inte som man vill :) Då får man ha en otroligt jobbig dag och stå ut helt enkelt. Men det är mina åsikter det.

Jag skulle inte haft några problem med att ha en manlig gynekolog. Det är deras JOBB, inte så att de sitter och blir upphetsade. För de är det helt normalt att kolla på underliv om dagarna. Hälsan går före!

Skönt att det löste sig för dig TS.

Dock så är det ingen stor grej att gå till en manlig, min pojkvän som pluggar till läkare och har gjort sin praktik på gyn har berättat att det inte har varit något speciellt med att titta på kvinnors underliv hela dagarna, är som att titta på en arm typ, inget sexuellt finns i samband med att en man jobbar som gyn i det hela.

Jag tycker det är mer normalt att ha en man mellan mina ben än en kvinna. Jag har haft enkvinna en ggång och skulle jag få välja skulle jag aldrig mer gå till en. Har till och med frågat min gynekolog varför han valde just gynekolog. Han förklarade att det var ett intresse som kröp fram under utbildningen. Tyckte det var intreasant och roligt att läsa och lära sig om sjukdomar där nere hos både män och kvinnor och ville med erfarenhet lära sig mera. Han ville ibte direkt bli gynekolog för att få se pullor hela dagarna.

Jag har varit hos en man och flera kvinnliga och har inte lika bra erfarenhet av den manliga. Han var för hårdhänt till skillnad mot de flesta kvinnliga jag haft. Man är i ett fruktansvärt utsatt läge när det gäller att visa upp sitt kön för någon. Jag tycker det känns bättre att visa upp sig för någon som arbetar med det men föredrar helt klart kvinnliga gynekologer och man borde absolut va möjlighet att välja. I just detta läge ser jag det som en självklarhet. Tur att det löste sig för dig TS!!

#19 jag har också samma erfarenhet, att manliga har varit för hårdhänta. Jag gjorde ett vaginalt ultraljud en gång (har gjort det ca 5 ggr i mitt liv) och när killen gjorde det så tog han i så pass att jag började gråta av smärta, och då påpekade jag flera ggr att han var hårdhänt..

#14 För mig handlar det inte så mycket om att jag är rädd för vad en manlig ska göra eller tycka eller tänka eller hur han ska hantera mig, jag är heller inte oroad att han skulle bli upphetsad eller något sånt konstigt. Jag är egentligen inte rädd. Men jag känner fruktansvärt stort obehag av att klä av mig inför andra människor (tog lång tid innan jag visade mig avklädd inför min sambo), en man är då såklart ännu värre än en kvinna.

#15 Ja om det handlar om direkt ohälsa och livshotande,,, kanske.. men det beror på vad det är och hur allvarligt det är. Positivt cellprov kan ju vara väldigt allvarligt. Men nu var det frågan om mindre cellförändring och det är ganska vanligt och normalt sett så är det en infektion som försvinner av sig själv. Iof kan det vara väldigt allvarligt, men behöver inte vara det och det fanns i förväg inga tecken på att det skulle vara väldigt allvarligt. 

#17 Jooo, för MIG är det en stor grej! Jag förstår att det inte är en stor grej för läkaren, men för MIG är det en stor grej och det är ju det som räknas, eftersom det är JAG som ska visa upp mig och det är JAG som ska få hjälp.

#19 Jag ser det också som en självklarhet och blir riktigt riktigt ledsen när det uppenbarligen inte är en självklarhet.

Hade en manlig gynekolog en gång. Tror dock att han var rätt ny och nervös då han "lekte" med den där ultraljudsgrejen och gjorde lasersvärdsljud medans han kikade runt där inne xD Haha, jag höll på att bryta ihop.