Hej på er alla jag-vill-ju-bara-knulla-utan-att-bli-gravid-men-jag-tål-knappt-hormoner-och-jag-har-överjävlig-mens.

Jag vill berätta min historia för er som nyligen fick en happyending. Från att jag fick mens vid 13 års ålder hade jag hemsk mens, det blödde som ett öppet sår, ont som jag skulle skita ut ett skrivbord varenda gång (jag har inte fått barn, så till er som fått det, no offense - jag beskriver bara hur jag kände det). Fick P-piller utskrivna, började med Neovletta, men fram till jag var 20 pendlade hann jag testa Trinovum, Yasmin och en till som jag inte minns namnet på. Alla gav mig samma problem - överjävlig aptit, ingen sexlust, finnar, humöret från helvetet, men samtidigt, lite mindre mens och ingen bulle i ugnen. Anledningen till att jag tvingades sluta med p-pillrena var att genomsnuttligt efter ett år började jag störtblöda i flera veckor utan anledning - och ppillrena byttes ut. Jag testade p-spruta som verkade fungera ganska bra - tills jag i min dagbok upptäclkte hur överjävligt jag mådde de första tre veckorna efter den höga dosen hormoner i kroppen. Jag slutade med p-spruta efter 2 år, fortfarande ingen bulle i ugnen men en kropp som kändes helt i obalans och en depression som inte gav med sig (depressionen kan jag inte skylla på p-sprutan då jag anser att den var "lämplig" med tanke på min levnadssituation).

Så, jag lät min kropp bara vara, och efter bara tre veckor efter p-sprutan skulle tagits började jag blöda och fick tillbaka min regelbundna mens. En veckas rejält med blödningar, jag la 400 spänn per mens, inkl. cykloF, bindor, tamponger. 

I ett halvår härdade jag ut, sedan kände jag att jag inte fixade det mer, mådde så fruktansvärt dåligt vid varenda mens och min pojkvän och jag började diskutera alternativ. Det kom så långt att jag tom funderade på att sterilisera mig - då varken jag eller min pojkvän vill ha barn, men vid 22 års ålder ska man inte behöva ta det beslutet så tidigt så ett preventivmedel behövdes och något som skulle lindra min mens.

Fick förslaget att testa kopparspirtal av min kompis, och barnmorskan rekommenderade p-ring, eller p-stav. Då jag varit så skrämd av hormoner genom tidigare åren ville jag ha så lite hormoner som möjligt, och då kom förslaget om hormonspiral. Eftersom jag inte fött barn rekommenderas det ibland inte, verkar bero mycket på vart man  går. Men det verkade också vara det som utsöndrade minst hormon och att det verkar så lokalt, ett säkert skydd och ett långt skydd, slippa ta tablett varje dag, inte behöva vara extra försktig om man haft influensa eller liknande, och det bästa av allt - mindre blödningar, kanske oregelbundna men mindre.

Om du har svårt för att läsa detetaljerade beskrivningar av hur jag upplevde insättandet föreslår jag att du slutar läsa nu.

När man sätter in en spiral rekommenderas det att man gör det vid menstruation, eftersom livmodern är lite mer elastisk (tror jag det var). Det första som skedde efter jag satt mig i den kalla stolen var att mäta livmodern, om den är för liten går det inte att sätta in den eller så är risken att det spänner för mycket (osäker här - om det spänner elller om det är omöjligt attt sätta in den). Jag var 7.5 cm och  de hade inte satt in den om det var mindre än 7. Insättandet kändes som en skarp mensvärk, och jag var oerhört spänd, tyvärr trillade den ut direkt efter vi satt in den (barnmorskan beskrev att den "ploppade" av). Jag var skitledsen, men stället jag var på så är de helt fantastiska, och de beställde en ny spiral till mig och jag skulle få komma tillbaka några dagar senare när mensen kommit igång ordentligt.

Kom tillbaka två dagar senare - en äldre barnmorska tog emot mig den här gången, hon hade mer erfarenhet, skarp mensvärk i 2-3 minuter, men när den var på plats kändes det verkligen bra. Och jag fick en kram av barnmorskan, det gör så mycket när man känner sig så ja, utlämnad, naken (no SHIT?!). Efteråt blödde jag i 3-4 dagar, och hade molande mensvärk i cirka 1,5 vecka och svullen.

Nu är det tre månader sen jag satte in min spiral - och jag mår så jävla bra. Jag har haft 2 små blödningar runt datum jag skulle haft min vattenfallsmens.

Jag har även bra sexlust, inga humörförändringar, inga acneutbrott, samma aptit.

Jag kan verkligen rekommendera hormonspiral, men kom ihåg - alla är olika. Och ni barnmorskor som sätter in dem och som stöttar upp efteråt - ni är fantastiska.

Stay safe and lets just fuck and be happy :)

Puss.

E