Jag själv har ett och annat grått stå i håret. Det sägs att det går i arv om ens egna föräldrar blivit gråhåriga tidigt.
Min mamma var gråhårig när hon fyllde 40. Och jag har fått lite innan nu med.

Jag är ganska noga med toning eller färg. Känner mej fräschare om jag inte har en massa gråa i håret. Ser snyggare ut med. Så lite fåfäng är jag nog allt.

Jag brukar tona, men det är typ en gong om året eller så, om jag känner jag vill va ny några veckor. Skiter annars i gråa hår :)

Färgar det 1 -2 gånger om året. Har märkt att de grå hårståna är tjockare och hårdare än det andra. Då jag även har blivit tunnhårig fram så syns det mer när håret är grått.

Jag är från början kolsvart i håret och med åren har det blivit svartbrunt. Men gillar purpur i håret.

För mina pojkar får jag vara hur stor jag vill, men inte gråhårig

inga gråa hår ännu, vad jag vet. färgar/tonar håret regelbundet så jag hinner aldrig se om det skulle dyka upp några grå.

En kompis tillmig var helt gråhårig vid 30årsålder. Riktigt häftigt var det, tyckte jag, men inte hon. Hon färgade över så fort utväxten syntes lite.

Nu snackar vi alltså HELT grått, HELA håret. Som sagt, så tyckte jag att det var häftigt.

Han också en kompis som blev helt vit i huvudet innan 30. Men han bryr sig inte. Fast det är fint på honom.

Har inte sett några gråa hår ännu. Men färgar det ganska ofta också.

Jag har nyss färgat igen…ehheheh. Svart. Det blir som ett gift.

Jag har ganska mycket grått men jag är ju 61, så det är inte så konstigt. Men det har inte kommit förrän de senaste åren, så jag får väl vara nöjd. Men jag färgar det. Tycker grått hår är väldigt snyggt på andra men inte på mig, av någon märklig anledning…..

Har inga gråa hår, och min mor är 50 år och har inga gråa hår heller.
Jag färgar dock väldigt ofta ändå. Gillar inte riktigt min tråkigt mellanbruna, riktiga färg Gillar att vara rödtott!

Började få de första gråa stråna i 20-årsåldern så här färgas det med jämna mellanrum (blir 39 i höst). Vet inte riktigt men jag är nog mer eller mindre helt grå utan färg…

I min familj får vi grått hår tidigt. Jag hittade mitt första gråa hår för någon månad sen (23 år) när jag varit väldigt slarvig med att färga håret. Färga håret skulle jag göra även utan gråa hår.

Det värsta var nog min lillebror. Hittade ett ensamt grått hår på honom när han var 16 år!

är 33 och började få mina första gråa hår förra året…rykte direkt väck dem första men insåg att det skulle ju inte hålla längden, hade blivit RÄTT skallig vid 50 plus;-)..så nu får dem vara kvar.. färgar inte för gråa hårstrå men när jag har råd så färgar jag ändå o har alltid gjort… gillar lite rött i håret..

Tror jag såg mitt första gråa hår när jag var 25 år. Nu har jag rätt många (35 år). Ofta ser det ut som om jag två slingor på var sida huvudet, fint tycker jag. Skulle aldrig färga bara för att få bort gråa hår. Ingen i min släkt har blivit grå tidigt.

Har färgat håret till och från sedan jag var 37. började bli gråhårig redan som 23 åring. Är nu 51 och helt grå. vill inte vara gråhårig, färgar mitt mörk brunt nu.

Har gott om gråa hårstrån!! Färgar det i alla fall 1ggn/månaden men de rackarna blir bara fler och fler. Färgade senast igår faktiskt. Var nog inte mer än 25 när de första grå dök upp. (Är nu 32)

Jag har 1 grått hårstrå på ett visst intimt ställe, emellan benen.

Lite lustigt ställe att få sitt första gråa hår på. Men så har "det " ju varit med om ett och annat.

Skulle jag få gråa hår uppe på huvudhåret så skulle jag nog låta dem vara.

Inga gråa hår men färgade håret förut ändå, mest för att testa olika hårfärger. Men nu har jag låtit färgen försvinna och har min naturliga hårfärg :)

Färgar håret en gång om året, kommer det mycket gråa strån så skulle jag nog färga oftare

Tycker faktiskt att det är ganska snyggt med kvinnor med grått hår.

Jag har hittat fem stycken blev mest irreterad…för nu kan jag inte reta min man längre

Inga här, men jag är ju rätt ung än. Vid enstaka skulle jag nog rycka eller färga (färgar gör jag ju ändå) men har sett killar och tjejer med grått i håret och jag tycker det kan vara snyggt i vissa fall faktiskt.

Ville göra gråa fält i håret sist, men frisören hade ingen bra färg hemma synd nog.

Det är därför det är bra att vara blond, då syns det inte så lätt. ;) Mamma blir 52 i år och hon har färgat i 5-6 år tror jag.

Och nej, inga gråa hår här än så länge. Är bara 19 år. :P

Jag började få mina första gråa när jag var 16 år. nu vid nästan 21 så är det mååånga fler och jag färgar håret.. de är för många för att man ska kunna rycka bort dem…!

Tror det beror på vilken grå färg man får. Men visst är det vackert när det är silverfärgat. Fast jag är nog fåfäng. Hatar mina grå hårstrån.

Min mamma miste ett barn och blev helt vit i håret på ganska kort tid, innan hon var 40. Jag blev sjuk när jag fick barn för snart tio år sedan och då grånade mitt hår på ca ett år från nästan helt brunsvart till ca 75% grått. Jag färgade håret väldigt intensivt tills min frissa övertalade mig att låta det växa ut en gång bara… så jag gjorde det och bestämde mig för att möta den demonen. Jag har aldrig fått så mycket beröm för mitt hår som sedan jag slutade färga/tona det!

Dessutom slipper ju hjärnan alla de kemikalier som huden sörplar i sig under och efter toning, för det är ju som att ha en kemikaliecoctail i skallen som huden kan suga upp och skicka ut i systemet.

Jag kan nog knappast säga att jag är särskilt fåfäng när det gäller håret. Men jag tycker det är skönt att tona det ibland. Och JA, jag har några grå/vita hårstrån mitt på huvudet, så när man låter bli att tona syns det rätt tydligt. Sen är det lite störande med de grå stråna, eftersom de är grövre och ibland vill dem inte snällt ligga med de andra hårstråna på huvudet ;)

Jag har inga gråa hårstrån men jag tror att jag kommer att få samma färg som min mormor hade, lite sådär "råttfärgat" annars är jag askblond. Färgar ibland men inte ofta.

Snart 50 fått ett eller två,  min mormor gick bort när hon var 87 då hade hon mörkbrunt hår, hon hade aldrig färgat sig i hela sitt liv.

Här ha det dykt upp ett o annat grått hår (fyller 30 i sommar), brukar plocka bort dom ibland, men ju mer man letar desto fler så hittar man, så blir nog färg på sen till sist.

Har tidig gråhårighet i släkten då farmor va helt grå tidig. Finns nog bilder på henne från när jag va lite som hon va svarthårig, men jag har inge minne av att hon sku va nå annat än grå, så jag vet vad jag har att vänta… ;)

Fåfäng, nej inte ett dugg men jag orkar inte se mej själv bli så färglös bara;))   Jag började bli gråhårig redan vid 25 års ålder. Jag tappar liksom konturerna och är jag inte trött innan så blir jag om jag ser mej grå grå grå

Många är jättesnygga i grått hår men det beror på vilken nyans, jag blir mest"dammig"   Så jag färgar ganska ofta, då håret dessutom blir mjukare

Jag är 26 och har inte gråa men flera helt vita på samma ställe. Jag tror att det kan vara från nån skada. Jag blev helt hysterisk då min fästman först såg dom men han sa att det påminner om Rogue från x-men. Haha. :D

Grå charm…Har många grå och jag färgar INTE av miljöskäl!!

Hur många tänker på att hårfärg och milöaspekten ?

#32 inte jag.

inte jag heller.

Jag tycker att grått hår är vackert :)

Min sambo är 24 och har redan grå hårstrån. Hans pappa var gråhårig innan 30. Jag tonar mitt hår mörkt och det kommer jag att fortsätta med ett tag. Men jag är inte rädd för grå hårstrån, är inte rädd för att bli äldre över huvud taget.

Jag kan tycka att grått hår är vackert på andra, men inte på mig själv…

Jag började bli grå redan vid 35 års ålder, men då var det i slingor å rätt fint..Idag, ser jag mitt hår fruktansvärt ut, utan färg…Har färgas håret var 6-7 vecka..vägrar vara grå så länge det finns bot…

Näe fåfänga är så dumt.

Det finns så mycket annat att ha bekymmer över. Du är du med eller utan fråa strån.

Livet har så mycket mer att ge än att ägna sej åt fåfänga grubblerier.

Lev livet

Julen -07 fick jag höra "va du har blivit gråhårig". Det var inte roligt att hör, ok jag var 51 år. Jag gnällde lite då jag var till frissan, men hon förklarade för mig, att det heter inte gråhårig utan det heter att man blir blondare.

Förra veckan tittade jag på ny tagna bilder och oj vad jag har blivit blond. Det är inga styva strån utan det är mjuka blonda strån.

De får vara blonda, för jag tål inte färga håret.

Har inga än så vitt jag vet, brukar inte studera in i minsta detalj

Ja, Jenna fåfänga kanske det heter när man vägrar inse att det är naturens gång…Men jag mår dåligt av att se denna gråa trista männiksa i spegeln…Känner mig både gladare å piggare med lite färg i håret…Förövrigt kan jag gå i mysbyxer å se ut som om nått katten släpat in…

Sen är det skillnad på grått och grått. Mina är fult grå och blir hårda. Inte silver här inte. Sen ser håret tunnare ut med det grå i fram. Så nu blir det att köpa färg.

Fåfäng? Ja, när det kommer till håret, sen känner jag mig på bättre humör när håret inte är grått.

Men usch, fick veta av mamma att hon upptäckte sitt första gråa hår när hon var 25-30. Inte kul att höra! :P

Jag har ett grått/vitt hårstrå i ena ögonbrynet också. Det får vara där

Jag är 30 år och har ännu inga gråa hårstrån.

Min mamma har aldrig färgat sitt hår i hela sitt liv. Hon har vackert, tjockt hår i silver, peppar och salt.

Min mormor hade kritvitt hår. Så snyggt!

Felet många gråhåriga gör är att de färgar håret för mörkt, typ svart, så det ser hårt ut.

Hur jag själv kommer att göra den dag jag upptäcker gråa hårstrån återstår att se…

Jag är 20 o har inga grå hårtstrån ännu=) Men mamma fick gråa strån tidigt, typ 25-30 men hon varken färgar eller tonar håret! Mormor är 65 och har alltid varit blondin så på henne ser man inte att håret är grått, de ser liksom ljusblondt ut=)

Ett och annat grått har börjat dyka upp, fyller 40 i år så det är väl ok, brukar dock färga det 2-3 ggr per år

beroende på när jag får grått hår ska jag färga hela håret silver/grått så jag ser ung ut i ansiktet =)

nån grå hårstrå har jag sett, färgar håret typ var tredje månad (när de börjar bli 2-3 cm utväxt)

jag är 22 och har sett några gråa hårstrån när jag har utväxt…
Det har jag gjort sen några år tillbaka. Har tidig gråhårighet i släkten.
Min morfar var helt gråhårig när han var 17…
Har riktigt tjockt och grovt hår, tydligen är det det som blir grått tidigt…

Jag har fått en hel del silvriga hårstrån

Som tur är har jag alltid tyckt att det är vackert så jag färgar inte mitt hår

Min dotter (25 år) däremot färgar sitt hår för hon gillar inte att hon har en silvergrå slinga i luggen.

Hon har haft den sen hon var 18 -19 år.. Undra varför?

Jag har en del vita strån här o där, främst vid tinningarna o luggen. Numera struntar jag i att rycka dem, håret är ju ändå till 98% kastanjebrunt. Men kanske aningens mattare i tonen. F n är det tonat, jag tonade det nästan svart för ett tag sen. Men nån mer toning gör jag nog inte på ett tag. Det får gråna på i sin egen takt :-).

Har funderingar på att tona i silver-grått-vitt nån snygg schattering när det är helt grått / vitt. Men jag tror jag kommer att gråna ganska långsamt. Är nu 45 och på min bild här på iFokus var håret helt naturellt, där syns typ inget alls. Man får titta ganska närgånget för att se dem :-).

Min pappa som visserligen är blond, börjar först NU, vid 73, få lite grå strån… Fast min mamma som var nästan svart som ung, är nog helt gråhårig sen många år, men hon tonar sig så jag vet inte…

Har enstaka gråa stån i mitt ganska mörka hår.  Tycker de är fina, lite blänkande nästan som silver.  Får se vad jag tycker när det blir fler.

Min nya frisör och jag diskuterade färgning av min utväxt, varpå hon kläcker ur sig "ja det är ju dags att dölja de gråa håren". WHAAAAT!!? Jag fick världens chock, hade ingen aning om att det dykt upp två silvriga hår!

Förvisso har jag alltid sett mig själv som gammel tant med långt silvrigt hår, käppen i högsta hugg och sur uppblick medan jag jagar grannungarna från tomten. Men jag är ju bara 27! Typ halvvägs av vad jag planerat!

Fasen vad fånig man är!

Det händer att hår blir pigmentlösa också utan att de är gråa Jag tror stenhårt på det