Enbart lite färg i håret för att täcka gråa hår + motionerar, har väldigt lite rynkor men jag har i stort sett aldrig sminkat mig heller, smink sliter ju rätt hårt på huden så man snabbare blir rynkig oftast, ifall man kör hela köret med underlagskrämer, puder etc.  +Jag har aldrig rökt

Jag är bara 22, men jag kommer åldras naturligt när det väl börjar synas. Jag uppskattar alla livets skeenden, och jag tänker inte försöka trolla bort mig och låtsas vara någon jag inte är. Dock ser både mamma och pappa minst 10 år yngre ut än vad de är, så jag antar att jag har bra gener och kommer inte behöva tänka så mycket på det ändå. Men vadå, det är vackert att åldras. Med varje rynka syns det att man fått uppleva mer och mer av livet.

Solen är en av de största bovarna. Så alla unga tjejer som gör allt för att bli så bruna dom kan i solen och solarium och känner sig vackra. Det är dom som får rynkor tidigast. Flest också.

Jag är 54 år och har åldrats ganska snabbt känner jag det som.

Jag gör ingenting särskilt åt det. Jag försöker hålla min vikt för hälsans skull men annars inget övrigt. Färgar inte ens håret😉

Jag kommer att åldras naturligt. Känner inget behov av att försöka dölja rynkor och annat ovesäntligt.

Jag har fått en del rynkor efter 30 vilket alldeles säkert beror på solen. Jag verkligen älskar sol och värme och det har satt sina spår. Aldrig solat solarium dock. Och aldrig gjort något åt rynkorna.

Jag kommer åldras naturligt.
Är 29 år nu och tycker det ska bli intressant att se hur jag åldras. 
Min mor har sminkat sig både mycket och länge, hon är även en soldyrkare av rang. Rökning och solarie-beroende har helt klart satt sina spår i hennes hud.
Min 4 år yngre syster har redan börjat med anti-rynk krämer.
Själv är jag familjens svarta får och tycker inte om /använder inte sol, smink, rökning eller solarier.

Jag undviker solen så mycket jag bara kan (lider av en jobbig soleksem så därför gillar jag inte att ligga i solen). Jag tränar 5 dagar i veckan och ser till att hålla min kondition i skick. Jag äter en massa grönsaker och undviker godis, glass, kex osv. Jag försöker med andra ord äta hälsosamt och se till att hålla min kropp i skick. Det är inte för att se bra ut, utan för att må bra.

Jag förstår inte soldyrkare och de som håller på med botox. De är endast ute efter att se bra ut och inte ute efter att må bra fysiskt, enligt mitt tycke då. Sen förstår jag inte hur folk kan tycka att läderhud är vackert, vilket jag har sett många äldre kvinnor och män har. Man ser tydligt på dem att de har verkligen förstört sin hud.=/

Jag kör naturligt. Sminkar mig inte. Sola kan jag inte göra. Jag färgar håret rött dock för att jag avskyr min råttfärg jag har naturligt, har inte fått något gråtthår ännu. Jag är inte direkt rädd att bli äldre.

Jag försöker hålla mig i form och äta någorlunda vettigt (har väl en del att förbättra där). Håret färgar jag. Inte på grund av grått än, utan för att min naturliga hårfärg inte är någon färg. Jag använder väldigt lite smink, i princip bara mascara. Lite rouge när jag är så blek att en treo mot huden ser ut som en leverfläck. Jag smörjer in ansiktet varje kväll med A-kräm från hälsokosten/apoteket. Eftersom jag blir lite stram i hyn efter att ha duschat, inte för att förebygga rynkor. Så i det stora hela låter jag tiden ha sin gång. Det som jag känner är viktigast är att försöka hålla mig i god kondition och ha okej styrka i kroppen. Det känns som att det blir viktigare ju äldre jag blir.

Folk som sprutar in grejer i ansiktet eller gör ansiktslyft osv tycker jag ska göra det om dom känner att dom blir nöjda och mår bra av det. Det är bara inget för mig. Jag tycker ändå att det är vackrast att åldras naturligt. Bilder man sett på kändisar som kämpar emot ålderstecken kan ibland vara riktiga skräckexempel. Men det är klart, det är nog extra tufft att åldras (särskilt som kvinna) i exempelvis filmbranschen.

Jag skulle aldrig hålla på med botox och olika skönhetsoperationer för att jag inte vill åldras. Jag ser ut som jag gör och att åldras är ju naturligt, något alla gör.

Jag färgar håret men det är för att jag tycker att det är kul att variera färg, jag kanske kommer gilla grått eller vitt när jag får det sen.

Undviker också solen men inte för att jag är rädd för att få rynkor utan för jag har så känslig hud och bränner mig lätt. Ska jag vara i solen en lite längre stund måste jag smörja in mig med hög solskyddsfaktor.

Jag röker inte och det är väl det bästa nästan man kan göra för att inte åldras i förtid.

Naturligt, har mellanblont hår, färgar håret ibland, har Victoria Beckhamfrisyren, vet inte vad den heter, smal , på somrarna blir lätt brun. Sminkar mig ej mkt. Ser ung ut.

Jag tänker åldras naturligt :)

Genom att bli äldre :)

Själv tycker jag att botox och fillers får en att se mer konstig ut än ung, men smaken är olika. Det bästa man kan göra för att hålla sig fräsch är att ta hand om sig, leva hälsosamt, motionera och tänka på vad man stoppar i sig.

Jag kommer att åldras naturligt.

Just nu färgar jag håret, men när det väl börjar bli grått så kommer jag att sluta. Grått hår är snyggt!

Den dagen jag får rynkor och slapp hud så får jag det. Vad spelar det för roll?

#8

Inte alla som dyrkar solen ligger i solen bara för att se bra ut. Själv älskar jag att ligga i solen för att det får mig att må så himla bra och för min hud är solen som medicin. Ju mer jag är i solen ju mindre finnar och bättre hud, På vintern mår min hud som sämst. Solen ger mig också energi och kraft och redan efter några timmar i solen känner jag mig som pånyttfödd och sen får man inte glömma d-vitaminet som också är en orsak till varför jag ligger i solen. På vintern är jag tröttare och har mindre energi och så sover jag mycket längre, medan jag på sommaren vaknar tidigare, behöver mindre sömn och har betydligt mycket mer energi i mig. Humöret är också mycket bättre efter dagar med mycket sol, även om det annars heller inte är fel på humöret. Det blir bara mycket bättre än vad det redan är.  Det känns också väldigt  behagligt att ligga i solen och väldigt avslappnande.

Men förstås bör man inte låta sig brännas i solen och det är heller inget fel att få en fin brun färg, bara det inte går för snabbt så att man inte får för mycket sol på en gång. Jag börjar sola redan tidigt på våren när solen inte är så stark och ligger i början som högst ett par timmar. Av det får jag en fin brun färg som skyddar mig mot solen när den blir starkare på sommaren. På så vis behöver jag inte ens använda mig av solskydd.

Jag är över 40 och hade tänkt sluta färga håret, men jag har börjat få gråa hår som dessutom står rakt upp som en sky över resten av håret, så jag färgar dem nu både för färgen och för att det gör dem lite "tamare".  Bortsett från det är det som det är och blir som det blir. Kisrynkorna vid ögonvrån tycker jag är fina, de under ögonen, mellan ögonen och vid munnen är jag kanske inte lika förtjust i, och inte heller de förstorade porerna,hängande ögonlocken och att det har blivit svårare att få sminket att sitta bra, men tja, jag har levat, deal with it.

Som ung solade jag rätt mycket och även solarium från 15-årsåldern. Man hade inte så mycket vett på 80-talet. Det bekymrar mig inte så mycket om min hud kommer att åldras fortare pga det rent utseendemässigt, men däremot inser jag nu hur mycket större risken är för malignt melanom när jag blir äldre, pga alla gånger jag brände mig som barn och ungdom (och vuxen, tbh) och det kan ge mig lite ångest.

#17 Det är de som ligger så pass mycket i solen så att de får läderhud som jag främst syftar på.

Jag förstår att de finns de som ligger i solen pga acne problem, men i längden så är det kanske ändå inte särskilt bra. Min bästa vän brukar alltjämt ligga i solen. Hon kör på likt det du själv berättade.  Nu då hon är 32 så har hon råkat ut för soleksem, trots att hon har varit försiktig. Hon får jämt fula soleksem överallt nuförtiden. Hon har också börja få väldigt rynkig hud vid halsen och bröstet, så hon försöker skydda det området så gott det går.

Jag själv råkade också ut för soleksem för jag brukade också ligga i solen för jag tyckte det var skönt och det var bra mot mina finnar. Däremot så låg jag inte särskilt ofta i solen för jag ville vara försiktig. Nu undviker jag solen och mår ändå lika bra som tidigare somrar då jag brukade ligga och sola. Jag mår fortsättningsvis bäst under sommaren än under vintern.

Det jag vill komma fram till är att soldyrkare bör ändå vara försiktiga  och inte överdriva solandet, oberoende hur skönt och bra det känns. Man kan vara utomhus i skuggan och må bra för  det, man behöver inte ligga direkt i solen för att uppleva de positiva effekterna. :)

#17 Oavsett anledning till varför man solar så får man rynkor tidigare.

#19

För mig är det en jätte stor skillnad mellan att vara i skuggan eller i solen. I skuggan kan man inte ens känna de värmande soltrålarna mot huden, men visst mår jag bättre på sommaren i skuggan än på vintern bara för att det är ljusare på sommaren, men ändå mår jag som bäst i solen. 

Vet inte om din vän har brännt sig ofta, men då kan det hända att man får rynkig hud i tidig ålder. Själv är jag 36 och solat mycket och har inte blivit drabbat av sådant ännu. Händer det vid 50 är det ju ändå normalt, men för den sakens skull ger jag inte upp nöjet som jag har nu.  Man måste bara vara försiktig med att inte bränna sig i solen, därför börjar jag som sagt tidigt på våren innan solen är så stark. Jag skulle aldrig som kritvit lägga mig i fera timmar i solen mitt i Juni eller Juli när solen är som starkast. På så vis har jag byggt upp ett naturligt solskydd tills på sommaren när solen är starkare.

Min hud har reagerat som om den skulle ha anpassat sig till solen. När jag var ung var jag på vintrarna alltid kritvit och brände mig lätt och tålde inte solen lika bra som jag gör i dag. I dag försvinner min bruna färg inte helt på vintern och det ser ut som om jag skulle ha en lite mörkare hudtyp än förr. Men förstås om någonting skulle ändra sig och jag plötsligt inte skulle tåla solen längre så är det ju klart att jag måste ändra på att inte sola så mycket längre. Tänker bara att jag tills dess inte ser någon anledning till att sluta med det som får mig att må så bra.

#20

Jag har fortfarande knappt några rynkor att tala om. Får jag några om några år så är det bara helt naturligt och inget som skulle störa mig.

Jag tänker vara som jag är. Det är nog visserligen lätt att säga eftersom jag för tillfället blir mobbad hemma för att se exakt likadan ut som på korten från åttonde klass (🤔), men jag förstår inte varför man ska skämmas för att bli äldre; alla vill ju leva länge? Om jag skulle ändra på något skulle det nog ha mer med att det är kul med omväxling att göra, inte ett försök på att dölja att man åldras.

#22 Ja att få rynkor är normalt. Skillnaden är hur mycket och när man får det. Har man varit i solen mycket i livet ökar riskerna för många och tidigare rynkor än för någon som aldrig varit i solen.

#24

Hellre är jag i solen och får några rynkor av det än att avstå från livskvaliteten som jag har när jag njuter av solen.

#21 Hon har faktiskt aldrig bränt sig, åtminstone inte under de 8 åren jag har känt henne. Hon brukar successivt vänja sig vid solen. Hon är i princip brun året runt. Visst blir bleknar det lite på vintern men hon går jämt runtomkring med en fin solbränna, man kan t.om. se märken där hon är totalt kritvit, även på vintern (vid brösten, som annars aldrig brukar få se solen). 

Hennes ansikte är fri från rynkor men hennes hals och bröst är nog väldigt skadat.

Sen blir jag förstås alltjämt tveksam då jag hör folk säga att de inte har några rynkor trots de solar eller dylikt. Min mamma är en av dem som säger att hon minsann har just inga rynkor alls trots att hon är 60 år gammal. I mina ögon är hon väldigt rynkig.:)  Så det finns många som säger sådant där och där omgivningen inte alls håller med. :)

Men såklart ska man ju fortsätta och sola så länge man inte bryr sig om hudcancer och liknande (för det är nog något som kan faktiskt uppstå, oberoende). Vi alla har ett val och vi väljer själva om det är värt risken. Inget mer med det egentligen.

#26

Med 60 år har alla människor rynkor, men hon kanske menade att hon inte har så många som är vanligt för hennes ålder.

Solen är bara en av många saker som huden kan åldras av. Rynkorna bildas på grund av att UV strålning orsakar fria radikaler. Men kroppen har ett system att försvara sig mot fria radikaler med hjälp av antioxidanter. Med en bra kost kan man motverka att huden skadas. Viktiga antioxidanter för huden är speciellt karotenoider och squalen (finns i olivolja och amarant). Sen behöver huden faktiskt omega6 syran linolsyra för att bygga upp hudbarriären. På så vis torkar huden heller inte ut lika lätt.

Eftersom det finns så mycket som kan orsaka rynkor kan man ställa sig frågan till hur stor del solen är ansvarig för det. Här finns det en studie som säger att antalet rynkor inte är en bra indikator för hur mycket en människa har blivit utsatt för solen http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3202027/

Eftersom andra faktorer har ett större infytande än solen kan jag ändå inte förhindra att jag får rynkor som äldre. Om jag har ett par mer eller mindre spelar inte en så stor roll att jag vill avstå från livskvaliteten som solen ger  mig.

#27 Nej, hon glatt säger att hon inte har alls rynkor och att hon ser ung ut, viket jag tyvärr inte alls kan hålla med om.  Jag har även ett par ytliga bekanta  som är i 30-års åldern och är likadan som min mor.

Nåja, rynkor är jag personligen inte alls rädd för. Det är ju inte så himla farligt och de lär ju komma förr eller senare. Jag vill dock inte oroa mig för hudcancer, vilket är farligt.

Om du trivs i solen och vet av riskerna, se till att njuta. Jag trivs bäst i skuggan så jag slipper jobbiga soleksem samt jag behöver inte nojja mig över hudcancer.  Så jag njuter på mitt sätt. :)

#28 Min mormor hade världens bästa självförtroende och skröt ofta om att hon hade så lite rynkor och var så ungdomlig. Hon var nog bland de rynkigaste Göteborgare jag har sett😃

Så det ligger kanske i den egna uppfattningen…

Jag kommer att låta mig åldras naturligt, tror jag. Kan nog tänka mig att om jag får rynkor vid munnen som gör att jag ser sur ut eller om jag skulle få djupa labialveck, att jag då kanske fyller dem med  "något".  Och grått hår skulle jag nog färga över till en början. Men i övrigt, nej!

Jag är 28 och har alltid varit sparsam med hudprodukter, smink, solning och annat som kan skada. Har inga rynkor ännu men kan se att de naturliga "skrattvecken" har blivit lite djupare. Jag ser fram emot att åldras, medan många av mina vänner börjar få ångest för att vi närmar oss 30. Jag får fortfarande visa leg rätt ofta när det är 18 årsgräns, så jag ser fram emot lite åldrig förändring :)

#31 Kan ta lite tid innan du inte behöver visa leg. :) Min syster är 40 och måste ännu visa leg då hon köper alcohol. Hon ser otroligt ung ut faktiskt. Mina kompisar har trott att hon har varit en tonåring. :D

#28

Det har jag svårt att föreställa mig, en 60 åring som hävdar att hon inte har några rynkor och ser ung ut. Man kan se ung ut till sin ålder och ha mer eller mindre rynkor än vad som är normalt för sin ålder, men att säga att man inte har rynkor alls i den åldern är nog något nytt för mig. Det har jag aldrig hört förr.  Att 30 åringar inte har så värst många rynkor det är ju helt normalt, men inte för en 60 åring.

Vad som gäller hudcancer är jag inte alls rädd och nojig för det. Jag känner två personer som drabbades av hudcancer och ingen av dem har varit speciellt mycket i solen och så känner jag flera som liksom jag älskar att vara i solen och som aldrig fått hudcancer. Det finns nog fler faktorer än solandet som spelar en roll där och sen är det nog farligare om man bara går en enda gång i solen om året och bränner sig ordentligt än att sola måttligt hela året och få en fin brun färg som skyddar mot solen. I alla fall har jag aldrig hört talas om att det skulle finns mer hudcancer i närheten av ekvatorn än längre norr.

Jag tar det som det kommer. För ett par månader sedan fick jag en pigmentförändring bortskuren under ögonbrynet. Inte av estetiska skäl då utan för att den bedömdes kunna vara hudcancer eller kunna utvecklas till det. Det visade sig dock det inte var cancar. Ärret är fult och ffa är det jobbigt att det liksom bildats ett veck ungeför som om man syr snett i tyg så det klumpar sig. Gillar inte detta och hoppas det suddas ut med tiden. Vanliga långsamma förändringar som rynkor och gråa hår är inget problem att vänja sig vid tycker jag.

Jag använder inga fillers eller andra behandlingar och hoppas att jag kommer skippa sådant i framtiden också (är 38 år fyllda)

Tyvärr har jag en del åldersnojja angående mina linjer under ögonen som nog har mycket med hur jag rör ansiktet att göra och hur mitt ansikte är byggt.

Ansiktet solar jag aldrig, tål inte solen alls sen jag fick soleksem utomlands i tonåren.

Har använt solhatt i en herrans massa år på grund av det och att jag även har svårt att hitta någon solkräm som jag tål.

Men kroppen ser jag till att få sol på kortare stunder mitt på dagen(typ en halvtimma per tillfälle) så ofta jag kan när solen visar sig på sommaren för det viktiga D-vitaminets skull. (bildas ju inte i skuggan)

Försöker äta så hälsosamt som möjligt både för min huds och övriga hälsas skull.

Mycket grönsaker, bra fetter som olivolja, valnötter och kämpar med att avstå så mycket som möjligt i från socker.

Promenerar dagligen.

Använder bara naturliga produkter för hudvård och har så gjort i många år, nu för tiden mest olja både som rengöring och insmörjning, men tvättar eller smörjer inte överdrivet ofta.  låter alltid huden vila och andas på natten då jag inte smörjer in med något.

Tycker att det kan vara vackert att åldras om man lever hälsosamt, men inte särskillt vackert om man lever ohälsosamt.

Stress är ju en stor bov i åldrandet också, tyvärr lever jag med hög långvarig stress (på grund av diverse trauman jag har varit med om m.m)

Kommer ALDRIG använda botox, operationer mm.
Aldrig förstått vitsen med sånt. Man blir gammal, så är det bara. Tycker folk behöver jobba mer med sitt inre än fixa med det yttre. Enligt mig då.

Bleker håret o använder smink dagligen. Brösten blir 2 stl större när vi byter kök 😁 Då ingår mina nya bröst i de pengarna. Min man säger att han inte bryr sig men när jag använder min special bh som förstorar ca 2 stl så visst får han en xtra glimt i ögonen ;) Det är väl det jag vet om. När barnen blir större får det bli gymmet. Varför inte nu? Dygnet har för få timmar. 2 barn, egenföretagare, 2 hundar, 5 kaniner o 10 marsvin tar som tid. O på det 2 kroniska smärt sjukdomar

Jag åldras naturligt, solar och sminkar mig inte pga rosacea. Börjar få ganska mycket silver i håret och tycker det ser helt okej ut :) Motinerar några gånger i veckan för för att må bra.

Jag har alltid sett äldre ut än min ålder , precis som min mamma fick jag grått hår tidigt. När jag fyllt 47år slutade jag att färga håret och använda smink, kändes Inte som jag . Har rynkor , slapp hud både här och där , trivs med mig själv och mår bra 😉

Jag är 42 och har knappt alls bekymrat mig för rynkor, just rynkor är väl inte så fult?! Dessutom har jag inte anlag för det. Jag smörjer huden med mandelolja och låter den inte bli torr, röker och dricker inte, men det hör mer ihop med livsstil än med utseende. Tänker på att hålla vikten och hållningen. Genom att träna, förstås, fast jag kunde ju göra det mer. Dålig hållning är jättefult och är det som får en att se gammal ut. Jag tittar alltid beundrande på människor i 50-70 årsåldern som har perfekt hållning.Så det tänker jag mest på, att hålla kroppen igång. Göra fotgymnastik eftersom jag har fötter som behöver det om jag inte ska få ont, och om jag får ont i fötterna kan jag ju inte träna ordentligt. Grått hår ligger i släkten och det har jag en hel del av (typ 1/3 av alla hår redan) men eftersom jag är ljusblond så är det inte uppseendeväckande, det får bara en mer silvrig ton som jag inte har något emot.