Jag har träffat en kille i 4 månader, vid det här laget ser vi oss båda två som ett par. Jag är inte osäker på mig själv men jag har ganska stort bekräftelsebehov, i partnerlivet - i regel inte som singel. Tvivlet/ osäkerheten ligger i om han eventuellt kan känna sig osäker på mig/ oss. Jag är "van" sedan tidigare relationer att få någon fint sms under arbetsdagen, några små korta ord, som antyder att han tänker på mig. Eller att få höra att man är söt när man sover sådär på morgonkvisten. Här får jag ingenting. Det gör mig upprörd och rädd på samma gång, utan att han känner till det förstås. Jag försöker lita på att han är med mig för att han tror att jag är den rätta för honom. Men det räcker inte för mig att försöka övertyga mig själv… Om inte jag hör av mig, så hör inte han av sig. Om jag ger med mig och faktiskt skriver att jag saknar honom eller whatever så är svaret alltid detsamma tillbaka och det känns ju väldigt… Enkelt, ointressant. "Saknar dig med" eller "längtar efter dig också". Varför kunde han inte skriva det till mig någon av alla de dagar då jag inte skriver först? Jag är så himla ledsen att jag börjar tvivla på den här relationen redan. Jag är kär men saknar bekräftelse och det är viktigt för mig för att jag alltid varit en "grubblare". Jag känner samtidigt att det kan vara väl vasst att ifrågasätta för mycket såhär tidigt i relationen. Vad f*n ska jag göra? :(