Rädsla!
När det är mörkt ute och jag är ensam så känner jag mig rädd hela tiden. Om jag inte tittar ner och alltså inte ser mina fötter och ben så känner jag mig jätterädd för att någon/något ska ta tag i dem. Varje gång jag går runt ett hörn så blir jag livrädd för att någon/något ska attackera mig, samma sak om jag öppnar en dörr. Det känns hela tiden som om någon står bakom mig och bara tittar på mig och jag vet inte vad han/hon/den/det tänker göra med mig. Jag vågar inte vända mig om eller sätta ner fötterna på golvet. Jag har alla lampor tända dygnet runt och TV:n på för att försöka lugna ner mig men så fort jag rör mig så blir jag stel av skräck igen. I gryningen när dagsljuset kommer tillbaka kan jag andas ut och känna mig trygg igen.
Oftast så somnar jag mitt i natten tack vare mina sömnmediciner men jag har inte hittat en medicin som hjälper mot den här fruktansvärda rädslan när det är mörkt ute.
Finns det någon här som känner igen sig? Hur har ni hanterat det?
Snälla hjälp mig!
![[Lilyz]1](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag är ingen expert på detta men jag tycker inte du ska ta medicin för din rädsla, snarare försöka bli av med den genom terapi som KBT eller liknande. Så börja med att söka hjälp, man ska inte behöva ha det så som du har det. 😕
#1 Jag har pratat med min läkare om det här och hon skriver ut olika neuroleptika men de hjälper inte, har prövat att gå hos en psykolog men jag kunde inte prata med honom och han är den enda psykologen de kan erbjuda där jag går.
Du kanske ska gå till kyrkan och prata med en präst/pastor/själavårdare :-)
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
#2 Tycker det låter mycket märkligt att skriva ut medicin mot mörkerrädsla. Det är ju oerhört vanligt och helt naturligt att vara rädd för mörker men när det blir ett så pass stort problem att man inte kan leva normalt måste man ju få hjälp. Finns det verkligen ingen annan psykolog eller terapeut du kan söka dig till?
Starta ny diskussion