Jag har inte gjort en bröstförminskning, men jag vill göra en.
Två gånger har jag varit i kontakt med läkare. Första gången var jag 16 år och fick prata med en läkare som var ganska dum i huvudet. Hon satt bara och sa "oooh, do ser ot som en modeeeell, do behover inte gora en forminskning. Dina brost e som en modeeeell, din längd e som en modeeeell" osv osv. 
Andra gången fick jag prata med en bra läkare. Då vad jag runt 19 år har jag för mig. Hon kollade på min byst och förstod direkt mina problem (både fysiska och psykiska precis som för dig). Däremot kunde hon inte göra något för mig just då pga att jag blivit lite överviktig. Jag behövde gå ner några kg och sen hålla den vikten i minst ett halvår för att hon skulle kunna skicka en remiss.  Hade jag gått ner dom där kilona och sen hållit den vikten hade jag förmodligen fått en förminskning betald av landstinget. 
För att landstinget ska betala är man tvungen att ha (främst) fysiska problem vad jag har fattat det som. Och man måste vara normalviktig för att man inte ska gå ner/upp i vikt efter operationen då brösten då kan bli konstiga.

Kan även tillägga att jag förstår dina problem fullt ut! Jag har nu H-kupa och har otroligt svårt att hitta bra bh:ar och kläder som passar. Nu är jag väldigt överviktig, men när jag gick på gymnasiet och var smal hade jag E-F-kupa och var runt en 36:a, och jag hade sjukt svårt att hitta kläder som satt bra (vilket jag har fortfarande). Jag minns en gång då jag började öka i vikt och letade efter en snygg skjorta. Jag hade vanligtvis medium då men var tvungen att använda xxl för att kunna knäppa knapparna vid brösten, och vid magen satt skjortan som ett tält.

Tack snälla för ditt svar! 

….och gud vilken oprofessionell läkare. Då känns det nästan som att ens problem blir förminskade om någon håller på sådär. Reagerade läkaren på din ålder andra gången? Jag är nämligen 20 och är lite rädd för att det ska dra ner mina chanser. 
Mitt BMI ligger på 24 så det är normalt. Hoppas att det räcker i alla fall! Vad ska man säga när man ringer? Går man först via vårdcentralen? 

Visst är det fruktansvärt? Att shoppa känns helt hopplöst emellanåt. Sen hittar man något tajt som man tycker är helt okej så är det bara brösten som syns 😕

#3 Ja, hon var väldigt oprofessionell. När hon började prata om att "min längd är som en modell" fattade jag hur mycket bullshit det var. Jag är liksom 1,67! 😂 Jag var både arg och ledsen för att hon inte verkade ta mig på allvar, det var som att hon inte förstod att jag faktiskt hade problem! Usch vad kränkt jag kände mig då. 

Nu när jag tänker efter så tror jag till och med att jag bara var 18 andra gången jag var där. Men jag är inte säker. Hur som helst så reagerade hon inte alls på min ålder, det kan självklart vara olika beroende på vilket landsting man tillhör och vilken läkare man pratar med etc. Men hon nämnde inte min ålder i alla fall. 

Jag gjorde så att jag ringde vårdcentralen och sa att jag vill göra en bröstförminskning och att jag ville boka tid med en läkare angående det. Så fixade dom resten. Ett BMI på 24 är ju som du säger normalt, så det borde inte påverka på något sätt. 🙂

Ja, fyyyy vad drygt det är att shoppa! Alltså, jag älskar det när jag väl hittar något jag kan ha, men nu för tiden är det galet svårt! Ser så mycket snyggt som sitter perfekt på skyltdockor, modeller och på helt vanliga människor, men så när man provar kläderna själv så ser man ut som hej kom och hjälp mig. 😕

#4: Gud vad märkligt sagt av den läkare! 😂 Nej jag förstår att det måste vara fruktansvärt. Dessutom är det otroligt modigt för en 16 åring att gå till läkaren gällande sina bröst, man är osäker osv. och att då få en massa kommentarer upp i ansikten är inte så himla roligt 😐

Hon gjorde inte det? Det är skönt att veta. Då behöver jag inte vara orolig för att dem ska kommentera det 🙂 Vi får hålla tummarna! Ska se om jag kan ta modet till mig och ringa nu i veckan 🙂 

Ja jag håller helt med dig. Ibland känns det lättare att gå naken än att hitta något som sitter bra 😂