Putt

Hur gammal är du? Antagligen är det mens du har fått. Det är bara att säga att du har fått mens till din mamma, hon har också en gång i tiden fått mens och tyckte säkert att det var lika pinsamt. 🙂

Eftersom din mamma är kvinna och själv har mens eller har haft så är det bara att säga det." Mamma jag har fått mens, kan vi köpa bindor?"

Jag är 12. Om jag säger något så ändrar det vår relation helt:(

#4 Jag var 11 när jag fick mens, och var tvungen att berätta för min pappa, då mina föräldrar är skilda och jag var hos honom just då. Väntade så länge jag bara kunde, och var livrädd, men sen sa jag som det var, och det fixade sig hur lätt som helst!

Du behöver inte alls vara rädd att det förändrar din relation till dina föräldrar, mens är inget konstigt. Hur menar du när du skriver så?

4 jag var också 12. På vilket sätt kommer er relation förändras menar du?

Jag var 11 och tyckte det var jätteläskigt att berätta. Jag gjorde det dock efter att ha suttit 20 min och panikat på toaletten. Hon sa bara oj då och hämtade en binda. Nu när jag är över 30 och närmare mamma-åldern skulle jag bli lite ledsen om min egen dotter inte vågade berätta nåt sånt för mig. Det är ju bl a PRECIS sånt här som mammor är till för!

Fråga henne var bindorna finns, så gjorde jag :)

Att hon kommer fråga en massa och villa prata om det osv. Lite svårt att förklara men hon ändrade sig när jag sa att jag ville ha bh. Så det är stor chans att hon gör det nu oxå…:(

9 vad finns det att fråga om?

Jag vet inte…

Min mamma var det ingen som berättade för om det. Så det känns konstigt då hon inte sa hon inte sa något…

Det finns inga andra sätt att berätta det på än att berätta det, eller skriv ett brev. annars får du låta bli, hon lär inse det ändå när hon ser att du köpt bindor.

Jag tycker det är tråkigtatt man som dotter inte vågar berätta om en av de mest naturliga saker här i livet, för en person som själv gått igenom samma sak. Är det skolan som inte upplyser nog om hur naturligt det är så att man skäms för det? eller är det relationen hemma som orsakar det?

Det är känsligt, jobbigt, läskigt första gången det sker att man får mens.

men samtidigt som Hera skriver det är ju faktiskt så att alla vi kvinnor får mens och det är naturligt även om det inte känns så just nu.

Jag kom ihåg att jag tyckte länge att det var pinsamt att köpa bindor eller tamponger.

Kanske kan du säga det till din mamma att det är ens ak du vill prata om men att det du skall prata om känns väldigt jobbigt att säga. Att du vill att hon skall veta men att hon inte skall fråga så mkt. Jag tänker på det du skrev att du tyckte det var jobbigt att hon frågade så mkt.

Ärlighet varar längst =)

Och som sagt alla vi kvinnor får mens så är det bara=/

Jag är säker på att det kommer kännas skönt i din mage då du har pratat med din mamma om detta att oron i magen släpper.

ååå du det kommer att gå bra=) *kram*

jag skrev ett sms 😃

Och jag ringde och bölade i telefonen haha 😂Men anonym, skicka ett brev eller sms. Din mamma förstår säkert 🙂Som dom andra säger. Hon är också kvinna.

Jag tyckte det var hemskt att berätta. Jag var dessutom i skolan när jag fick det, 12 år gammal, sa det till mamma när jag kom hem och brast ut i gråt. Jag tyckte det var hemskt! Men så lätt det ändå var och så skönt när jag väl fick berätta det. Jag minns dock dagen då jag fick veta att tjejer får mens och blöder och jag tyckte det lät fruktansvärt som liten. Och varför bara tjejer!!? Men det fick ju sin förklaring ;)

Ni som tyckte det var hemskt. Varför tyckte ni det?

#18 en stor förändring i kroppen. En klass som inte låtsades om som att tjejer hade mens. Pratade väl för lite om det hemma innan, samtidigt som jag hade tyckt det var sjukt pinsamt att prata om det innan. Hade mina kompisar haft en annan inställning till det hade det nog varit annorlunda. För mig var det som att berätta att man gjort bort sig något fullkomligt, så kändes det. Kroppen var inte längre den kropp man haft. Man var inte barn längre och för mig kändes det jobbigt. En stor omställning.

Låter hemskt jobbigt. Vi hade bra stämning kring mens i klassen och lärare som pratade mycket om det. Synd inte alla kan ga det så så man slipper må dåligt då mensen kommer.

#20 det var fruktansvärt (och onödigt) att gå och må dåligt över att man hade mens i gång i månaden i kanske 4-5 år då man började umgås med folk med lite lättare syn på det hela :/

Jag kommer inte ens ihåg hur det var för mig att berätta för mamma, men jag sa bara "Mamma, jag har fått mens", sen var det inget mer med det och hon sa bara "Okej" typ 🤪

Men oavsett om du berättar eller inte så kommer du ändå att ha mens (och bröst) resten av ditt liv (om du inte opererar bort bröst + livmoder), så hon kan inte göra så mycket åt det. Vill hon ställa frågor så får du helt enkelt vara öppen att svara på dem, det är ingenting att skämmas för.

Mens får alla kvinnor, det är ett tecken på fertilitet så det är egentligen bara goda nyheter!! 😃

Jag är inte säker på att det var det, ska jag vänta en månad och berätta då?

#23 Det är det bara du som kan bestämma om.

Ok.. Vet inte hur jag ska göra?:(

När jag fick min första mens var jag både rädd och ledsen, satt och klappade våran katt medan jag undrade hur jag skulle berätta det. Men det är bara att säga det och jag lovar att det kommer gå bra. Min mamma är som du beskriver din, ställer frågor, men i detta fallet gjorde hon inte det. Sa bara "okej" och tog fram bindor.

Sen tog det 6 månader tills jag fick mens nästa gång. Det kan ju vara oregelbundet i början.

#26 okej tack

Jag har två äldre systrar så för mig var det ganska enkelt att berätta att jag hade mens. Alla kvinnor får mens, jag lovar att din mamma har också mens eller i alla fall haft. Det är bättre att berätta, hon kommer inte tycka att det är konstigt. Det visar bara att du är på väg in i puberteten. Att få mens när man är tolv är fullt normalt, majoriteten av alla tjejer får mens omkring tolv-tretton år.

En biverkning av mens kan vara mensvärk, nästan alla kvinnor får någon form av mensvärk och då är det ganska skönt att ha någon som vet och kan hjälpa till med tabletter och så där.

Dina klasskamrater kommer definitivt börja få mens ganska snart dem också, om inte annat börja man se dem smussla med bindor eller låser in sig på toaletten vid gymnastiken.

Man tycker inte om mens bättre när man blir äldre, man känner sig fortfarande lite smått ofräsch, det känns krångligt, är dyrt och ställer till besvär. Däremot så tar man det mesta med ro…i vuxen ålder är det när mensen inte gör som den ska som man börjar oroa sig…

Du är normal. Punkt. Alla tjejer i din klass kommer för eller senare få mens. Punkt. Din mamma har också vart tolv år gammal, hon vet precis hur det är. Punkt. Det är dags att kvinnor slutar behöva skämmas över sig själva! För vi förtjänar bättre!

Jag försökte berätta igår, gick Inge vidare… Precis när jag skulle säga det så tappade pappa ett glass och mamma gick… Jag får så dåligt samvete över att jag inte berättar jag har haft bra tillfällen men det går inte! Jag vet inte ens om det verkligen var mens!?

Varför är det jobbigt att berätta?

#30 det känns jobbigt, att jag blivit äldre. Vill inte växa upp så fort och det känns äckligt på något sätt…

31 är du rädd för att din mammabinte ska se dig som sitt barn längre? Även om det känns så så är det inte äckligt. Men det kan vara jobbigt.

På ett sätt ja. Vill inte bli stor…

Och jag är inte säker på att det var de…

#34 Jag tror du kan vara helt säker på att det är mens. Mens är sällan helt rött, särskilt inte innan den har kommit igång på riktigt.

Att bli vuxen är något ingen människa kan undvika, det är en del av livets gång. Det är inte så att du blir vuxen på en gång, hela livet är en enda stor tillväxtfas. Jag tycker du ska prata med din mamma, hon kommer utan tveka älska dig ändå! Dessutom vet hon förmodligen precis hur det känns och hon kan på så sätt finnas till för dig när det är jobbigt. Våra föräldrar finns där för att stödja oss när vi växer upp, det kommer inte ändras.

Det är absolut normalt att få mens. Kvinnor får mens, det är en del av livet.

Kan du försöka förklara mer om varför du tycker att det är så jobbigt att berätta för din mamma? Exakt vad är det du är rädd för? Pröva att sätta ord på dina känslor.

Det känns jobbigt att behöva syssla med något mellan benen osv. Det känns som om det hindrar mig i livet och att jag kommer att ändras. Plus att vad jag vet har bara jag och en till i klassen det.

#36 Det är inte kul med mens, jag är över tjugo och tycker fortfarande att det är kladdigt med mens. Tyvärr är det ingenting man kommer ifrån. Däremot är det helt naturligt och man tar det med mer eller mindre ro efter några år. Just är det jätteviktigt att du är noggrann med hygienen och det känns ofta bättre att duscha i vilket fall.

Jag tycker inte du behöver vara rädd för att ändras på grund av mensen. Att man förändras genom åren är något som händer alla, hela tiden. Se det inte som något negativt, det är tvärtom positivt eftersom det betyder att du fått möjlighet att uppleva många olika saker. Känn det inte heller som att det hindrar dig från att leva ditt liv normalt. Det finns vissa saker du inte kan göra när du har mens, typ simma eller bada. Men annars så är det bara att fortsätta som vanligt. Så länge du inte får värk så märker man knappt av det efter ett tag och man vänjer sig.

Jag lovar att inom de kommande två åren kommer i stort sett alla tjejer i din klass att fått mens. Jag var också i din ålder när jag fick min första mens, så det är fullt normalt. Du har kommit in i puberteten och mycket kommer att hända. Brösten växer, du blir längre och en massa hormoner rusar omkring i kroppen. Det är normalt och händer alla, det händer bara inte alla exakt samtidigt, vilket också är normalt. Alla kommer inte utvecklas på samma sätt, vilket är fullkomligt normalt.

Det gör ont i mig att se att du skäms för att du är fullt normal. Om du tycker att det är jobbigt att prata med din mamma, varför inte pröva att prata med skolsköterskan eller kuratorn? De är proffs och vana vid dessa frågor, skolsköterskan sitter dessutom på en massa kunskap som du kan ha nytta av. Jag lovar att de inte kommer tycka att du är konstig!

33 min mormor är nittio år, min mamma kommer alltid vara hennes barn. Precis som du alltud kommer vara din mors barn.

Ska skicka ett sms till henne nu….

Så skickat! Var alldeles skakis när jag skulle trycka på skicka, men nu har jag skickat! Känns redan mycket bättre! :D

#40 Vad bra :) ^^

#40 Det kommer bli bra ska du se.

Hur lång tid tar det innan menscirkeln(vet inte vad det heter) blir hel?

Bra gjort :) Tänk på att du fortfarande är 12 år, du blir inte vuxen över en dag för att mensen har kommit.

Kan vara väldigt olika hur lång tid det tar innan mensen blir regelbunden. För mig kom inte andra mensen förrän 6 månader senare och sen var det lite oregelbundet och ganska lite i ytterligare 6 månader.

#44 okej tack

Vad bra att du berättade!:)

Hon svarade att hon skulle köpa lite grejer åt mig påväg hem från jobbet

Det var inte så stor grej, eller hur 😉

#48 nej, det var inte så jobbigt som jag trodde.

Vad skönt att det gick bra 😃

Bra jobbat :)

Nu fattar jag inte att jag inte vågade berätta? Det känns mycket bättre nu!

Haha ja eller hur!? Vad bra att du berättade!

Hehe, vad glad jag blir då jag läser att du vågade berätta och att du mår mycket bättre nu. Jättefint. :)

Jag minns att jag blev jättechockad då jag fick min mens. Jag förstod liksom inte vad som hade hänt, om en bit choklad hade på något sätt ramlat ner i trosorna. Rött var det ju inte utan mera brunt. Jag var så konfunderad men sen så insåg jag att det var såklart mens som jag hade fått. Sådant som man hade fått höra om i skolan men aldrig riktigt förstått att man själv skulle komma att råka ut för. Jag sa direkt åt min mamma att jag trodde att jag hade fått mens och hon var helt fantastisk. Hade en massa olika bindor för mig att testa på och så vidare.

Mammor är nog oftast helt underbara då det kommer till sådana där saker. :)

Haha, jag minns när jag fick min mens…det var brunt så jag trodde att jag bajsat på mig, haha, så jag bytte bara trosor, sen nästa gång när jag gick på toa var det där igen och då kom jag på att det var mens och fick panik, sen sa jag till mamma och hon sa bara grattis och hämtade bindor :p

Kan man ha binda även om man inte har mens? Hur vet man att man ska få sin om den är oregelbunden?

#56 man borde inte ha binda när man inte har mens, då kan underlivet inte andas och man kan få Svamp och så, isåfall rekommenderar jag tunna troskydd, fast inte varje dag. Man brukar märka att man ska få sin mens att man har ont i huvudet, flytningarna brukar även öka vid ägglossningen.

#56 Det kommer ofta bara lite grann precis i början, en liten blodfläck i trosan eller när du vart på toa. Det kan vara rätt brunt eller rostrött. Det kan vara svårt att veta i början innan man lär känna igen signalerna. Alla reagerar dessutom inte lika, jag får humörsvängningar och mina bröst svullnar men det gör inte ont i huvudet. Däremot kan jag få skriande sötsug.

Här kan du också fråga din mamma, sådant brukar gå i arv nämligen.

Trosskydd kan man ha i fall man har rikliga flytningar.

Allt har sin tid, stressa inte och du kommer upptäcka att allt kommer eftersom.

#57 ok tack Men hur vet man när man ska få nästa gång om man har oregelbunden?

#59 det vet jag faktiskt inte, har själv bara haft den en gång och det har gått 8 månader, men om du märker av ont lite nedanför magen, ont i huvudet ökade flytningar så är nog mensen påväg och då rekommenderar jag att du har lite tjockare trosskydd ifall du får den när du är ute och kanske inte har tillgång till en toalett.

#59 Som sagt, alla reagerar olika och nu i början kan du inte veta innan du har lärt dig signalerna. Prata med din mamma! Du har med all sannolikhet ärvt hennes signaler, så hon kan hjälpa dig.

Det vanligaste är att man får på morgonen, man kan ha lite tjockare flytningar och de kan anta en lite rödare ton om man närmar sig. Tips kan vara att alltid ha en liten necessär med bindor med dig, det har jag. Den blir lite mera diskret också är du beredd vad som än händer. Det är en ganska bra taktik.

Ok tack

#52 Tror många känner så. Jättejobbigt innan man berättar och jätteenkelt efteråt. :)

Men vad härligt att det gick bra=)