Samhälle och Feminism

Jag har fått en stalker

2020-02-26 07:58 #0 av: Anonym

En mamma på min dotters dagis har börjat stalka mig! Håller på att bli helt tokig! Jag brukar aldrig ge ut mitt nummer till någon, det ligger inte för mig. Den här mamman och jag har tidigare pratat löst om att låta våra döttrar träffas efter dagis och leka. Jag tänkte väl mer att vi kanske kunde gå till någon lekplats tillsammans men mamman insisterade på att vi skulle byta nummer och kanske planera något hemma hos oss. Vi blev sjuka och det rann ut lite i sanden. När vi kom tillbaks hade Jon både lämnat lappar, försökt luska med pedagogerna om vad som var fel och när vi skulle tillbaks. Borde ju ha ringt en varningsklocka redan då, men jag fattade inte. Hon fångade oss i dörren när vi kom tillbaks och följde mig till bilen efter jag lämnat. Vi bytte kontaktuppgifter. Direkt efter berättade hon att när vinintresse kommit försökte hon hitta mig på fb och hade allvarligt övervägt att leta upp vårt hus på måfå eftersom hon inte visste vårt efternamn. Efter det har det eskalerar. Jag får flera meddelanden om dagen som inte handlar om barnen utan om henne och hennes dag. Hon väntar på mig utanför förskolan i regnet och följer mig in fast hon redan lämnat. Erbjuder sig att passa min son, vilket jag avböjt bestämt. Sist vi sågs sa jag till henne vänligt att jag inte har tid med allt detta, att jag svarar när jag vill och kan och att mitt liv är ganska uppbokat. Jag är inte intresserad av en vän för egen del, jag har så det räcker och är väldigt privat. Det funkade i några dagar... igår var det igång igen. Jag får panik! Jag svarar inte på hennes meddelanden, och håller henne på avstånd så gott det går på dagis, men det verkar inte funka alls. Vad sjutton ska jag göra??? Hela grejen och hennes beteende fyller mig med sådant obehag! Jag kan ju heller inte undvika henne eftersom våra döttrar går på samma avdelning.

Anmäl
2020-02-26 08:45 #1 av: Maria

Kan du inte börja med att blockera henne överallt och förklara igen att du inte orkar med någon samvaro nu.

/Maria

 

Anmäl
2020-02-26 09:13 #2 av: Niklas

Blockera var minst första tanke också, men även att ta dig tid att prata med henne och förklara att du inte vill att hon hör av sig mer. Be henne bekräfta att hon förstår det också.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2020-02-26 09:46 #3 av: Anonym

Jo, jag får ju helt enkel ta ett snack igen på något vis. Problemet blir ju att jag aldrig riktgt blir av med henne eftersom vi möts i dörren på dagis. Jag hade verkligen förhoppningar om att det skulle gå in, och det gick ju in första gången eftersom hon gick från 7-8 meddelanden i romanstil om dagen (som jag inte besvarade) till noll i 5 dagar, men nu har det ju börjat igen... blir så obehagligt när en människa så öppet berättar att hon letat efter mig på Facebook i flera dagar och funderat på att hå och leta efter mig... otäckt... blir så dumt också när min dotter ibland leker med hennes på dagis. Vill ju inte stå ivägen för min dotters relationer för att den här mamman är jätteskum! Förstår bara inte varför hon och jag måste bli bästisar i hennes värld för att våra barn ibland leker. Och ett jäkligt skumt sätt att försöka bli vän på... ne, får bli ett snack... det här funkar ju inte och jag tycker verkligen att hon är otäck... hon stod en halvtimme i ösregn och väntade på oss i förra veckan när vi var sena att lämna och kom fram och sa ”jag visste väl att det var värt att vänta...”

Anmäl
2020-02-26 11:39 #4 av: Sindri

En otroligt ensam människa, och det är inte konstigt som hon beter sig. Otäckt är det väl mest för henne själv, och kanske hennes familj.
Jag förstår dig helt, det skulle kännas creepy.  Det är bra att du pratar klartext med henne, och det är svårt att göra utan att såra, hon låter ganska tragisk.
Jag skulle också prata med personalen, dels för att instruera dem att inte lämna ut några uppgifter om dig whatsoever. Men också för att bekräfta deras ev. misstankar om att allt inte står rätt till. Man vet inte vilka andra uttryck det tar sig och det kan vara negativt för hennes barn.

Anmäl
2020-02-26 12:53 #5 av: Anonym

Även hennes dotter är ganska needy på ett ganska påträngande vis. Min dotter leker med alla och är väldigt omtyckt enligt utvecklingssamtal så hon exkluderar inte. Däremot vet jag att pedagogerna stoppar den här flickan när vi kommer på morgonen just för att hon är så intensiv och väldigt fäst vid min dotter. Ska i alla fall säga att dom inte sk säga någonting om mig till den här mamman om hon luskar. Fast det tror jag verkligen inte dom skulle göra... dom håller hårt på sekretess. Till på köpet, när mamman fick mitt efternamn, addade hon mig snabbt på alla platser hon kunder så jag tror inte det finns mer att veta om mig som hon inte redan vet. Och det är nog som du säger Sindri, hon är nog otroligt ensam... hon har redan börjat planera i sina meddelanden vad vi ska göra i sommar, och att jag ska med henne till hennes mamma...

Anmäl
2020-02-26 12:57 #6 av: Maria

Käre nån. Om du känner så här så är det viktigt att säga ifrån i ett tidigt läge annars blir det bara värre ju längre tiden går.

/Maria

 

Anmäl
2020-02-26 13:30 #7 av: Sindri

Den personen behöver professionell hjälp. Det är nog inte ensamheten som är hennes största problem, utan mer det beteende som gör henne ensam. Och beteendet grundas i något hon verkligen behöver hjälp med. Ojoj!

Anmäl
2020-02-26 13:35 #8 av: Niklas

Det kan vara så att hon inte riktigt vet hur man umgås. Då skulle det kunna bli så där eller tvärt om, alldeles för återhållet.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2020-02-27 09:50 #9 av: Anonym

Fortsatte få meddelanden nu på morgonen från henne så nu har jag sagt ifrån. Har sagt rakt ut att det här är alldeles för intensivt och att jag inte har vare sig ork eller tid med nya relationer i dagsläget, vilket är helt sant. Hon skrev att hon hade funderat på att komma förbi med dottern igår för att hon trodde att vi var sjuka. Då är alltså det här en människa som jag inte pratat mer med än några ord vid lämning och hämtning och som eventuellt skulle ha en playdate med min dotter, något som inte ens var planerat och klart. Interna min bästa vän sedan 10 år skulle få för sig sådant om vi är sjuka. Jag vill inte ha en sådan människa runt min dotter heller... eller i mitt hem... hoppas hon fattar...

Anmäl
2020-02-27 10:06 #10 av: Maria

#9 Nu när du verkligen sagt ifrån så kanske du borde blockera henne från att skicka meddelade . Det blir mindre stressande för dig.
Hon verkar vara "hialös " som min mormor sa om folk som är gränslösa och inte kan läsa in andras känslor.

/Maria

 

Anmäl
2020-02-27 13:44 #11 av: Niklas

Skrev du eller pratade du med henne?

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2020-02-27 13:51 #12 av: Anonym

Jag skrev. Idag började hon jaga mig på andra medier så jag bestämde mig för att svara på hennes meddelande.

Anmäl
2020-02-27 13:54 #13 av: Niklas

Okej. Tror det fungerar bättre ansikte mot ansikte, men förstår om du tycker det är jobbigare.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2020-02-27 14:18 #14 av: Anonym

Då hade jag fått vänta nästan en vecka. Jag är mammaledig så jag har lite flexibla tider på dagis. Idag lämnade jag senare och hämtade tidigare än den här mamman och när jag nu började få meddelanden igen ruttnade jag. Sist jag sa ifrån var ansikte mot ansikte, och det hjälpte ju bara en stund...

Anmäl
2020-03-06 19:35 #15 av: Skogsväsen

#13 +1

Om du vill skriva av dig till någon så finns jag här. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.