Annons:
Etikettung-kvinna
Läst 1175 ggr
Wilola
2020-01-18 21:17

Okvinnlig

Jag jämför mig ofta med andra kvinnor och känner mig då ofta väldigt ful och okvinnlig. Det känns som att man alltid måste vara så uppklädd och sminkad om man är tjej. Jag använder inte smink, inte klackskor. Kjol och klänningar använder jag bara på sommaren. Jag går oftast i jeans/leggings och någon tröja. Jag vet att jag har lågt självförtroende och vill verkligen sluta jämföra mig med andra… Jag hatar smink och klackskor så jag kommer inte börja använda det.

Annons:
Lona
2020-01-18 21:28
#1

Samma sak här, jag klär möjligen upp mig och lägger lite make up om jag ska ut eller träffa vänner som jag inte ser så ofta.
Ser mig själv som ful på alla möjliga sätt - fast det gör jag även om jag fixat till mig.


"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com

Maleficum
2020-01-18 22:06
#2

Du är inte ensam om att inte verka "typisk kvinnlig".

Använder aldrig smink (kan nog räkna på en hand antalet gånger jag haft smink och majoriteten har varit för halloween eller när min kusin ville leka runt med att sminka) och har ofta bekväma kläder som nog inte alltid är de vackraste. Gillar heller inte klackskor (och har knän och fötter som kräver bekväma skor med specialsulor).

Numera bryr jag mig inte men när jag var yngre kunde jag ibland känna att jag borde göra mer försök (även om jag inte riktigt gjorde det) men för mig var det två saker som fick mig att sluta bry mig. Det första var när jag ett tag jobba som konstmodell (att stå naken inför massor av människor som inte alls bryr sig hur man ser ut var rätt friande) och slutliga pushen när jag fick mina diagnoser (var en sån lättnad och fick mig verkligen att känna att jag inte längre behövde bränna ut mig på att försöka passa in för det kommer aldrig gå).

Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu

Scorpio97
2020-01-18 22:38
#3

Jag klär mig eller beter mig inte "typiskt kvinnligt". Mina vardagskläder är exempelvis lite snyggare mjukisbyxor/tygbyxor och t-shirt (ofta köpt på herr-avdelningen). Använder aldrig kjol eller klänning. Mina intressen är väl ganska blandade om man ser till "kvinnlighet/manlighet". Vid några speciella tillfällen, exempelvis studentbalen har jag klätt upp mig med klänning, låga klackskor och smink (syrran fick sminka mig, eftersom jag själv aldrig gjort det och därför inte kan) men annars går jag på bekvämlighet före utseende.

Men jag har nog aldrig känt mig okvinnlig, inte om man menar i någon negativ betydelse i alla fall. Jag kan absolut tycka det är kul att ta på mig en push-up-BH, en snyggare blus och lite parfym bara för min egen skull. Men jag känner mig precis lika kvinnlig klädd i en killtröja. Min kvinnlighet sitter inte i mitt utseende. 
Personligen har jag inte upplevt så mycket press gällande det (men förstår absolut att det är så för många andra, och det är såklart problematiskt). Mina nära och kära bryr sig inte om jag är "okvinnlig", och om någon utanför den kretsen har åsikter om det så struntar jag helt ärligt i det.


//Jessie

sp0ngeb0b
2020-01-20 19:55
#4

Känner också igen mig. Använder aldrig smink och brukar oftast ha på mig löst sittande jeans och någon t-shirt till det, och är inte speciellt "kvinnlig" till personligheten heller. Men jag orkar inte heller bry mig om vad andra tycker. Jag är mig själv, klär mig i det jag gillar, lägger inte onödig tid eller pengar på smink och liknande. Ingen är ful, varken du eller jag. Speciellt inte bara på grund av att vi inte använder smink eller typiskt kvinnliga kläder.

Åsa S
2020-01-20 22:15
#5

Man måste inte ha smink, höga klackar och dyl för att vara kvinnlig själv tycker jag man ofta ser bättre ut utan smink man ser ibland så plastig ut med smink, jag hade inte ens smink när jag gifte mig. Brukar för det mesta ha mysbyxor och en tröja, på jobbet har jag uniform och då har jag kjol men enbart för att byxorna är så oerhört obekväma och passar inte min kroppsform alls.

-Aida-
2020-01-24 11:12
#6

Känner också igen mig, har fått höra från ex genom åren att jag borde klä mig mer kvinlligt. Då undrar jag naturligtvis: "hur då?", och då ska man tydligen ha lättare kläder, tajta och åtsittande så man visar former och visar mer av kroppen. Jag är helt tvärtom och har alltid varit, har alltid jeansbyxor med t-shirts i killstorlekar och en hoodie på mig. Nu mera har jag gått över till stickade långärmade utanpå t-shirten, så de kanske ser lite mer acceptabelt ut nu enligt vissa.
Jag har även mått dåligt i min egen klädstil och känt mig ful och klart jag blir ledsen om någon anser att jag inte är kvinnligt klädd. Men min egen komfort övervinner allt känner jag i slutändan. Jag avskyr smink och tycker det kliar i hela ansiktet, man måste också tänka på vad man gör så man inte smetar runt de i ansiktet och det är bara jobbigt. De flesta kvinnor jag pratat med om smink säger: "jag måste dölja ojämnheterna i mitt ansikte." och då undrar jag såklart varför och då snubblar vi över självförtroende. Jag har också ärr i mitt ansikte efter akne som de flesta andra också har, mitt ansikte är också lie gropigt och ojämnt men vems är inte det?
Mitt svar är alltid att naturen är definitivt inte vacker, den är ful, ojämn, slemmig och otrevlig men frågan är vad vi tänker göra med de. Ska vi följa media och göra de onaturligt, konstgjort och vackert eller ska vi omfamna och acceptera de som det är och se det vackra i det naturliga istället.

Annons:
[Henry Norrström]
2020-08-04 16:37
#7

Det vackra sitter i era hjärtan, en naturlig tjej betyder mer för livet man skall leva med. Var nöjda med er själva, ni är på rätt väg.

Henry

Upp till toppen
Annons: