Annons:
Etikettsamlevnad
Läst 2071 ggr
Anonym
Anonym
2018-10-17 22:52

Obehagskänslor inför sex/relationer

Hej! Vet inte riktigt vad syftet med mitt inlägg är mer än att skriva av mig och kanske få veta vad som är fel med mig. Ursäktar om det är fel grupp men kände inte att någon riktigt passade in. Jag är en tjej på 17 år. Alltså har jag nästan precis kommit in i åldern då folk omkring mig börjar utforska sex och skaffar sig relationer. Mitt problem är att jag känner sånt avsky/äckel mot sex och relationer. Jag vill så gärna veta hur det känns att ha en partner, jag vill veta hur det känns att ligga och hur det känns att lita och älska någon så mycket. Men problemet är att jag vill egentligen inte. Samtidigt som jag känner en sorts längtan så känner jag även avsky, äckel och rädsla.. Jag vill inte bli sedd/se någon naken, jag vill inte bli berörd/beröra någon, jag vill inte krama/kramas, jag vill inte vara nära någon, jag vill inte behöva anpassa mig efter en partner. Jag vill inte ha den närheten med någon som det blir i en relation. Som de flesta tonåringar är jag väl måttligt nyfiken på sex, men det är ändå någon som äcklar mig. Tanken att vara såpass nära en annan människa ger mig bara en känsla av obehag. Det skrämmer mig att lita på en annan människa så mycket att man är villig att sätta sig i en så sårbar och utsatt position. Jag vill inte göra det. Jag vill inte se eller ta på någons kön (eller att personen ska se/ta på mig) men det som känns värst är att en person ska vara i mig. Det känns som sagt så sårbart och utsatt, som att killen har makten och det är det som skrämmer mig mest. Jag är väl även rädd att allt det dåliga man hör om killar är sant och att den jag ligger med bara kommer att bry sig om sig själv Onani är väl även det någon som jag har blandade känslor till. Jag har onanerat sålänge jag kan minnas och gör det väl kanske i snitt varannan vecka, men har nu på senare tid insett att hag aldrig riktigt känt mig kåt. Det är snarare något jag gjort för att jag varit uttråkad. Men även mitt eget kön äcklar mig. Jag vågar t.ex aldrig röra mig innanför trosorna, alltid utanför. Vet somsagt inte riktigt vart jag ville komma med den här texten. Antar att jag bara ville skriva av mig då detta är något jag tänkt på mycket på sistone och mår lite halvt dåligt över. Men ja, ursäktar bibeln och ha en bra dag :)

Annons:
vendelay
2018-10-17 23:04
#1

Var snäll mot alla - bli vegan ❤

thistletoe
2018-10-18 06:04
#2

Eller homosexuell för den delen? För jag känner igen mig i din berättelse och jag är homosexuell. Jag trivdes inte riktigt i min egen kropp, kände (och känner mig) illa till mods över tanken på sex med män. Trodde jag var hetero jättelänge och trodde också jag var asexuell ett tag eftersom sex inte tilltalade mig. När jag sen kom fram till att jag faktiskt var homosexuell så blev situationen en annan. Jag har aldrig trivts bättre med mig själv och känner mig helt trygg med att ha en både romantisk och sexuell relation med en annan kvinna nu, men även fast jag känner så nu har vägen inte varit spikrak. Man kan få jobba mycket med sig själv och sina inlärda fördomar innan man riktigt accepterar sig själv när man inte följer de inlärda heteronormativa beteenden som man förväntas. Mitt råd är att läsa på om både homosexualitet (läs om ”compulsory heterosexuality” är mitt tips) och asexualitet och känn efter vad som känns som rätt för dig.

Maria
2018-10-18 11:04
#3

Nu verkar det som om du är "oskuld " Det kanske blir helt annorlunda när du träffar någon du blir väldigt förälskad i. Det kan ju vara väldigt skrämmande när man aldrig varit i situationen.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Anonym
Anonym
2018-10-18 16:26
#4

#1 Det är något jag misstänkt länge. Men läser man om asexualitet så tycker jag ofta att det verkar som att asexuella aldrig över huvudtaget tänker på sex och aldrig kan/vill onanera. Jag gör ju båda två.. #2 Har försökt tänka mig en relation med kvinna och en man och upplever mindre obehag i den tänkta relationen men en man. Jag har dock starka misstankar om att jag är bisexuell och det är fullt möjligt att jag faktiskt är homosexuell. #3 Ja jag är oskuld och tänker ibland som du att allt löser sig när jag blir kär. Grejen är att jag vill inte vara kär. Kärlek skulle innebära att jag blir tvungen att ändra på mig själv, kramas, kyssas och tvingas vara i närheten och ha kontakt med en person hela tiden. Jag vill inte det, det är bara obehagligt..

Anonym
Anonym
2018-10-18 16:28
#5

Kan lägga till att jag ofta tänker på sex. Jag är en sån som dagdrömmer väldigt mycket. Jag skapar karaktärer som jag "spelar" med liksom. Dessa dagdrömmar leder i princip alltid till sexuella relationer. Jag har dock aldrig tänkt mig en man och en kvinna i dessa drömmar, det är alltid två killar.

Maria
2018-10-18 18:19
#6

#4 Fast blir man kär så är det känslor som är svåra att styra.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
Skogsvittra
2018-10-19 03:32
#7

Asexualitet betyder inte att man aldrig har sex, endast att man inte är sexuellt attraherad av någon. Sedan är Asexualitet ett spektrum. Vissa är helt enkelt inte intresserade av sex, andra tycker det är äckligt och andra gillar det, och vissa avstår av helt andra anledningar. Man kan ha sex, tänka på sex, skriva om det osv och ändå vara asexuell! Jag är 27 år och är som du. Jag har provat det där med närhet o kramas och kyssas och jag hatar det. Kyssar är äckliga, kramar är jobbigt och sex är vidrigt. Jag har haft några partners men aldrig haft sex i hela mitt liv för jag tycker det helt enkelt är äckligt, men har inga problem med onani själv och älskar att skriva sexhistorier :D men att ha det på riktigt? Aldrig!!! Min nuvarande partner är även hon asexuell och gillar inte heller att pussas o så, och jag behöver mycket utrymme och vill ibland (oftast) inte bli rörd alls. Man ska inte behöva ändra på sig för att man blir kär - tycker du att något är obehagligt ska du absolut inte göra det. Kan inte ens partner respektera det så är det fel partner, inte fel på dig. Det är inget konstigt, finns massor med människor som du :)


OlgaMaria
2018-10-19 11:42
#8

Jag håller med om att sex och sårbarhet är oerhört tätt förknippat men det är också det som gör sex till något som knyter två människor samman. Man blir så utlämnade till varann och det hela förutsätter mycket, mycket stor tillit och omtanke. I dagens samhälle görs sex ganska vardagligt och lätt - man kan ha sex utan att vara i en relation eller ens känna varann, och det är som att man ska klara och uppskatta det, fast det kanske är ganska onaturligt att blotta sig så för någon man inte känner väldigt väl och kan lita på väldigt väl.

Jag tänker att sex är sekundärt, och det som är mest intressant är att eventuellt finna en livskamrat, om man vill, en väldigt nära vän som man kan vara sårbar med, så pass att man både vill och vågar ha sex med den personen.

Jag tror inte att dina känslor och framför allt ditt obehag är så ovanligt i din ålder, men det är inte de sortens känslor som framhålls som normen.

Jag tänker att det är helt meningslöst att som 17åring känna någon slags press om att man ska ha och utforska sex. De flesta finner en livskamrat långt senare i livet (om man ens gör det) och innan det är det faktiskt många som har erfarenheter och relationer som inte blev så bra.

Stressa inte, och var snäll mot dig själv med de känslor du har. Du får känna som du gör. Kanske det förändras när du träffar någon du verkligen, verkligen kan lita på, och om du inte gör det - varför försöka? Risken är ju faktiskt att du bara kränker dig själv om du skulle försöka pressa dig till något som du inte vill eller känner dig bekväm med.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Skogsväsen
2018-10-20 08:00
#9

Det jag tänker är att skit i vad de andra gör, om en tjej börjar ha sex när hon är 13 och festar eller en kille har samlag redan som 15åring. Det är inget att stressa med och jag läste något om att vår kropp är färdigutvecklad när det kommer till dessa saker när vi är 23år. Har dock ingen källa men kan försöka leta.

Och om du känner äcklad/avsky så kanske det är bra att acceptera dessa känslor: det är så du känner. Sedan en dag så kanske du blir kär och du känner helt annorlunda, vilket också är okej. Inget är ristat i sten och vi är alla olika! :)

Om du vill skriva av dig till någon så finns jag här. 

[Lollo 97]
2018-10-24 00:01
#10

Är själv 16 och oskuld och känner igen mig mycket i det du skriver. Jag tänker på sex nästan varje dag, men känner ändå att det inte är något för mig, just nu i alla fall. Har heller aldrig onanerat då jag finner det äckligt att tillfredsställa sig själv på det sättet, men alla har vi ju olika åsikter om det och jag har inga problem med att andra gör det, men vill helst inte höra folk prata om det 🤷‍♀️ Har varit intresserad av både tjejer och killar. Killar tilltalar mig mer att ha en långvarig relation med men sex är inte något jag skulle vilja ha, inte särskilt ofta iaf medans sex med tjejer tilltalar mig mer men en långvarig relation som partners inte tilltalar mig lika mycket som med killar. Så är väldigt kluven där 🤷‍♀️ Och som du även skriver att du inte vill visa dig naken, känner likadant. Troligen för att det finns saker med min kropp jag inte gillar, exempelvis att jag är väldigt hårig för att va kvinna och att den jag ska ha sex med eller min partner ska tycka jag är äcklig. I vilket fall som helst är du inte ensam i det du känner 😁

[Lollo 97]
2018-10-24 00:03
#11

#10 Vill bara tillägga där att jag inte tycker hår är äckligt själv, utan det är väl samhället som gett andra en skev bild på det och jag är orolig för att just den jag är med ska tycka det är äckligt 😅

Anonym
Anonym
2018-10-24 14:52
#12

Jag känner också igen mig mycket i det du skriver, TS. Fastän jag skulle vilja veta hur det känns att vara i en relation, vet jag inte hur jag ska våga lita på någon annan tillräckligt mycket för att göra det.

AlvaU
2018-10-28 04:41
#13

Jag kände likadant i den åldern. Jag var nyfiken men tanken bara på en kyss fick mig att känna mig äcklad. Många tjejer i min närhet träffade killar som var otrogna, misshandlade dem psykiskt, var svin osv så jag tvärvägrade att leta partner då det ändå bara ställde till besvär. Trodde ett tag att jag kanske var asexuell. Sedan när jag var 22 år träffade jag en kille (i nuläget min partner) genom gemensamma vänner och vi klickade väldigt bra. Fast att jag innan inte ville ha partner hade jag ändå skapat en bild av hur en eventuell framtida (eller kanske snarare fantasi-)partner skulle vara och han bockade av alla de kraven och mer därtill. När jag insåg att jag började bli kär kändes allt så naturligt och rätt. Jag har alltid varit väldigt blyg och inte vågat vara naken ens framför spegeln, eller onanerat innan jag träffade honom, men några månader innan jag skulle fylla 23 var jag naken inför honom för första gången och jag var så lugn, inte det minsta blyg. Att mannen automatiskt skulle vara den dominanta behöver inte alltid stämma, finns gott om ställningar där kvinnan (om vi nu pratar om hetro-förhållande) har övertaget om mannen :-) Och beror nog mycket på mannen. Det jag vill säga med detta är att du ska ge det den tid det tar utan att stressa över det. Så småningom vet du vad du vill :-)

Annons:
Upp till toppen
Annons: