Fysisk hälsa

Viktminskning

2018-04-01 19:07 #0 av: Anonym

Under högstadietiden hade jag en ätstörning (vägde som minst 58kg) som jag blev "frisk" från, men hösten 2016 hade jag en dipp igen (vägde som minst 62kg)

 Jag trivs bäst då min vikt ligger är runt 67kg och det vägde jag förra sommaren. På hösten flyttade jag hemifrån och då slutade jag att väga mig. Brydde mig inte om min vikt så jag åt de vad jag ville och det blev inte lika mycket träning som förut. Nu under påsken har jag bott hos mina föräldrar och passade då på att väga mig och jag har gått upp 10kg! Jag vet inte vad jag skall göra just nu. Jag vill gå ner dessa 10kg men jag är livrädd att jag skall falla tillbaka och sluta äta.

Är det någon här som har haft en ätstörning och sedan kunnat gå ner på ett hälsosamt sätt? isåfall vad är era bästa tips?

 (Jag är 20 år och är lite över 180cm)

Anmäl
2018-04-01 22:12 #1 av: 134643

Det är en himla svår balansgång det där. Om jag vore du hade jag absolut inte vägt mig igen i all fall, och inte börjat räkna kalorier.

Försök kanske att tänka att du gör det för att orka, ha energi till att göra allt du tycker är kul och för att kroppen ska må så bra som möjligt, och inte för att gå ner i vikt? Jag hade också fokuserat på att byta ut mat, alltså att t.ex äta mer grönsaker istället för kolhydrater, ett äpple istället för godis, istället för att tänka att du ska minska på maten.

Men, framförallt, behöver du verkligen gå ner i vikt? Det är inget fel på att försöka leva hälsosamt, men precis som du säger så är det lätt att falla tillbaks. Det är bättre att väga några kilon för mycket än att vara sjuk! Och känner du att de tankarna kommer tillbaks på något sätt av någon anledning, se till att få hjälp direkt innan det går för långt.

Ta hand om dig!

She needed a hero, so that's what she became. Medarbetare på tonåringarSkrattar

Anmäl
2018-04-02 16:22 #2 av: VeilofElysium

Jag har fortfarande svårt med det där, jag har också haft en drastiskt viktminskning i samband med ätstörning. Jag vägde som minst 42 kg (är 163 cm) . Hade en tid där jag var jättestressad hade ständig magkatarr och mådde inte särskilt bra då jag gick upp till 68 kg vilket är för mycket för mig så nu på senare tid jag har väl hittat min balans med att absolut inte ha en våg hemma, inte stressa, träna och äta hälsosamt och att ha en sund relation till sig själv. Jag är en sådan som fått höra att jag var ful och tjock när jag var yngre (var ett ganska knubbigt barn) och när jag blev smal fick jag för första gången höra att jag var vacker så det liksom satte igång osunda tankar i mitt huvud och jag drog den kopplingen i många år.  Just nu mäter jag med kläder vad som är lagom för mig, går jag under storlek 36 vet jag att jag håller på att bli för smal.

Anmäl
2018-04-03 09:51 #3 av: Gaara

Men tänk så här. Innan du vägde dig, var du inte nöjd då? Det som räknas är ju inte siffran på vågen utan hur du mår. Förstår ju att du mår dåligt nu när du sett att du gått upp tio kg, men innan du visste, hur mådde du då?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.