Annons:
Etikettden-kvinnliga-kroppen
Läst 1986 ggr
Kalyn
2017-12-03 18:32

Bröstförminskning via landsting. HJÄLP!

Hej!

I juni så tog jag tag i något jag gått runt och tänkt på väldigt länge men aldrig vågat innan. Jag ringde min vårdcentral och bad om att få träffa någon angående en remiss för bröstförminskning betald av mitt landsting.  Det hördes på telefon att hon jag pratade med inte var så insatt i det hela men hon bokade upp mig för att träffa en kvinnlig läkare tre veckor senare. 

Läkaren jag träffade var jätte trevlig. Hon var inte heller så insatt och hon fick sitta och söka runt i datorn efter kriterier som behöver uppfyllas innan hon började mäta och väga mig. Hon var väldigt förstående och sa att hon kunde förstå att jag har problem. 

Jag vägde 67 kg till mina 170 cm och mitt bmi landade på 23 någonting. Mått från halsgrop ner till bröstet låg på 30 cm på ena och 31 på andra. Hittils såg att "grönt" ut. Det fanns inga skålar att mäta volym med men hon försökte uppskatta den genom att hålla i brösten. Låt mig säga att detta var jätte jobbigt för mig då hon var den enda jag någonsin visat mina bröst  för så här.  Hon trodde att jag låg runt 900-1000ml. 

Jag fick min remiss skickad iallafall och jag tror det tog en månad ungefär tills jag fick komma till Akademiska. Jag försökte förbereda mig på det värsta. Jag visste att jag mötte alla kriterier förutom volym för den visste jag inte. Jag fick träffa en jätte trevlig sjuksköterska. Vi gick in i ett litet rum där en kamera på stativ stod och väntade. Vi pratade först lite om hur det känns att sitta där med henne. Hon såg nog hur nervös jag var. Jag berättade att jag var orolig att mina problem inte var stora nog för att få hjälp. Jag hade oroat mig i onödan över volymen iallafall. Hon använde skål efter skål efter skål.. Tills hon hittade en som passade och berättade att jag hade 1300ml(!!!!) i varje bröst, lite mer i det andra men inte mycket.  Jag kan inte riktigt berätta vad jag har för bh storlek då jag ännu inte hittat en som passar riktigt. Jag vet att jag går runt i för små bhar. Den största jag har är 75K. 

Efter det så pratade vi lite om vilka problem jag har och hon skrev ner allt på ett papper. Spänningshuvudvärk, ont i rygg och axlar. Inskärning av bh. Kliande utslag under brösten när det är varmt. Dålig hållning. Jag gömmer mig i påsiga kläder året om. Mina bröst styr mitt liv helt enkelt. Jag undviker situationer där jag inte kan täcka mig, sommrarna är alltså det värsta jag vet även fast jag vill älska sommaren. Jag var i ett förhållande i 4 år och han såg aldrig mina bröst utan bh. Jag mår alltså jätte dåligt psykiskt också. 

Vid det här laget trodde jag att hon skulle säga om jag får en operation eller inte men det var inte upp till henne. Hon tog bilder på mina bröst och sa att läkare kommer titta på min journal och bestämma om jag uppfyller kriterierna. Hon sa att hon är helt säker på att jag inte kommer få ett nej men ville inte lova något. Men hon tyckte det vore väldigt konstigt ifall jag inte blev godkänd då hon verkligen ser att jag har problem. 

Den här väntan på att få en ny kallelse i brevlådan eller ett brev där det står att jag blivit nekad var oerhört jobbig. En månad gick utan att jag hörde något så jag ringde och frågade om det och hon jag pratade med sa att det står att jag ska få en kallelse så jag kunde bara vänta på den. Så jag skulle alltså få en kallelse till en kirurg.. Jag var så förvirrad om jag blivit godkänd eller inte. Jag har läst att andra som blivit godkända blev det på andra kollen där jag redan varit.

En till månad gick. Jag ringer och frågar och hon säger att de gör om i sitt system. Vad det nu betyder, men att min kallelse kommer komma och hon sa att den bör vara utskickad innan den 27 November. Ännu en månad krälar sig långsamt förbi och jag ringer igen. Hon jag pratar med då tycker att det är konstigt att jag väntat 3 månader på en kallelse och bokar in mig hos en kirurg. Tidigaste datumet som fanns var den 10de januari. Så nu väntar jag… Jag är jätte nervös att min läkare ska säga nej. Jag är så förvirrad för jag vet inte om jag ska vara överlycklig att jag fått ännu en kallelse eller om den kallelsen kanske betyder att de är osäkra på mig istället..

Jag skulle jätte gärna vilja läsa om hur det gått för er som gått igenom samma sak. Hur många besök gick ni på?

Jätte tacksam för svar!

Annons:
SuperLimm
2017-12-03 20:05
#1

Vad tråkigt att du varit tvungen att vänta så länge! Håller tummarna för att du ska få din operation, det låter verkligen som du behöver den. Jag skulle också tycka att de vore konstigt om dom nekade dig. Nekar dom tycker jag verkligen du ska kräva riktigt bra anledningar! Lycka till!

Mvh Linn

Kalyn
2018-01-10 21:05
#2

#1 Tack för din fina kommentar, SuperLimm! Va snäll du är. :D ————————————————————————————————— Jag var och träffade kirurgen idag. Jag var jätte nervös och råkade komma dit 30 minuter innan min tid men hon var redan på plats så vi blev klara klockan 9 när jag egentligen hade min tid. Hon mätte volymen på mina bröst jätte snabbt och sa att jag får operera mig. (!!!) Sen frågade hon om jag vet om risker och sånt där och det gör jag sa jag. Känns som om jag läst igenom hela internet på allt som finns. Mer än en gång. Hon skulle sätta mig i kön. Jag bad också om att få sitta på en kort varsel lista. Det skulle gå snabbare också ifall jag inte skrevs upp på att sova över en natt efter operationen så jag sa det, att jag kan åka hem samma dag. Jag vart så glad att jag glömde ställa frågor så jag ringde in och frågade om väntetider direkt efter. Hon jag pratade med sa att det var svårt att säga, men att hon skulle tro 3- 5 månader. Kanske mindre, kanske mer. ”Förhoppningsvis så får du det klart tills innan sommaren.”. Det tyckte jag lät bra. Jag är så himla lycklig. Jag kan inte sluta gråta av lycka. Jag försöker föreställa mig ett liv utan all den här smärtan men det är omöjligt. Smärtan är allt jag vet.. Jag funderar på att skriva en anonym blogg om min tuttis resa. Jag fick inte mycket respons här tråkigt nog, men förhoppningsvis så kan jag vara till hjälp ändå. Man hittar bara ett fåtal bloggar och alla har hjälpt mig enormt men jag önskade att det fanns fler. Där kan jag nu hjälpa till. Jag håller den här tråden uppdaterad ifall någon googlar på ämnet och trillar in här.

SuperLimm
2018-01-10 21:34
#3

Åh vad roligt! Vad glad jag blir för din skull! Hoppas det går snabbt nu, håller tummarna! ❤

Mvh Linn

Maria
2018-01-10 21:53
#4

Jag håller tummarna också. Du får skriva här och berätta.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Upp till toppen
Annons: